Psykisk ohälsa/depression som gravid.

Jag mådde dåligt psykiskt under min första graviditet. Allt kändes bara tungt och jobbigt. Jobbade och satt hemma i soffan i princip hela graviditeten. Jag fick något extra besök hos bm och psykologstöd varje/varannan vecka från ca v20. Det hjälpte väl lite att ha någon att prata med, men mådde fortfarande dåligt. De ville också ge mig extra stöd efter förlossningen men jag tackade nej till det för ville vänta och se hur det blev efter först. När sonen väl kom så rann allt av (efter de två första baby blues-veckorna) och det började kännas mycket bättre igen. Så för mig var det verkligen graviditetshirmoner som ställde till det, och kanske att amningen hjälpte till att boosta oxytocinet efteråt.

Nu är jag gravid igen i vecka 16 och allt känns skit... igen... har fått läkartid och psykologtid redan nu för att lägga upp en plan för graviditeten. Så det känns ändå bra att bli sedd och hörd av bm. Är ännu värre denna gången att känna att min treåring blir lidande för att jag mår dåligt.

Så ta kontakt med barnmorskan och be om hjälp! Det finns stöd att få. Även om risken är högre för förlossningsdepression också, som de sa till mig, så behöver det verkligen inte bli så.