Vilket hemskt besked att få med tanke på din upplevelse med din mamma. Lever du med sonens pappa? Stöttar han dig och tar större ansvar för sonen just nu?
Glöm inte att du är inte din mamma. Din historia är inte din mammas utan din egen. Din historia ser annorlunda ut. Hoppas du inte behöver vänta på ny tid för länge.
Jag har tänkt på dig idag ts!
TACK alla för alla fina svar! <3
Detta är en HELT sanslöst speciell historia!
Sköterskan på Mammografin berättade efter lite om och men, att de sett något på mitt vänstra bröst på ovansidan.
Döm om min förskräckelse eftersom det var EXAKT där min mamma först fick sin cancer! Alla var helt tagna av situationen. Kunde verkligen en bröstcancer vara sååå exakt ärftlig? om ni förstår mig rätt.
Jag var HELT inställd på att börja slåss för att få opererat bort båda brösten samt äggstockar eftersom jag då tyckte mig veta att jag liksom mamma, hade en hormonell bröstcancer.
När jag väl kom till mammografin, grät jag och såg allt som i en dimma. Flera kvinnor satt där varav en såg lika skräckslagen ut som jag. Min man var ett jätte stöd så klart!
Jag fick ta flera nya röntgenbilder och blev även undersökt med ultraljud av en kirurg. När sen kirurgen började prata, så hörde jag honom knappt. Han sa ?nä du, du har INGEN förändring över huvud taget?.
Detta måste näst efter Neos födelse, vara den bästa dagen i mitt liv! Vilket ger perspektiv på livet!