Flerbarnstillägg - argument för och emot.

Nu var det den etnonationalistiska vinklingen av flerbarnstillägg jag kommenterade i den andra tråden

Du vet mycket väl vad etnonationalism är - det har du och jag diskuterat tidigare och den tankeströmningen var dig inte främmande då.

I den andra tråden drog du upp flerbarnstillägg för invandrare som en belastning för samhället - förutom att du senare ville påstå att det var orättvist för de som inte hade det antal barn som ger rätt till flerbarns tillägg.  Det förra är ett exempel på en etnonationalistisk hållning och det andra liknar 'man och nöjd's rants om orättvisan att han inte får ut lika mycket pengar till sig själv som två personer med samma inkomst som han ensam har.

Om det inte har med invandring att göra varför drev du frågan i tråden om invandring är en belastning?

Det är inte svårt att be om att få sina egna inlägg bortplockade som varande off-topic om du anser att dina inlägg om flerbarnstillägg inte hade med frågan om invandringen är en belastning att göra.

Hur säger man - put your money where your moth is ..

Nähä.. flerbarnstillägg för just invandrare är inte en belastning, men är ändå en belastning för samhälllet..

Jag förstår inte vad du skriver Allvarligt nu - du skriver verkligen att flerbarnstillägg för just invandrare är inte en belastning, men är ändå en belastning för samhälllet.. först är det samhällets ekonomi du refererar till, sen är det orättvisa mot de som inte har så många barn och nu är det alltså till slut integration det handlar om.. det var en lång väg att vandra och ändå få in påståendet att flerbarnstillägg för just invandrare inte skulle utgöra en belastning och samtidigt att flerbarnstillägget leder till en belastning för samhället.

Du kanske menar att det är en fråga om läsförståelse -. jag tror att du kan formulera dig bättre så att du kan förmedla vad du faktiskt vill säga - i tråden där du först lanserade påståendet att flerbarnstillägg för invandrare är en belastning för samhället.

Då undrar jag varför du drog upp frågan om flerbarnstillägg i din tråd om invandringen är en belastning?

Är det inte du som kastar alla argument i en bunke och sedan som svar på kritiken säger att du vill lyfta ur frågan om flerbarnstillägg till en annan tråd?

För att sedan säga precis det du säger att du inte säger.

" Jag har sakligt argumenterat för att flerbarnstillägget är en kvinnofälla vars negativa effekter främst drabbar invandrarkvinnor, där det utgör ett integrationshinder. En dåligt fungerande integration är definitivt en belastning för samhället."

Sen är jag inte alls säker på att du lyckats framställa din tes om att flerbarnstillägg är en kvinnofälla på ett sakligt sätt - du har gett massa andra argument i sökande efter någonting du kan hänga upp påståendet om att flerbarnstillägget för invandrare är en belastning för samhället

Är verkligen någon hundralapp eller tusenlapp i flerbarnstillägg det som gör att invandrakvinnor inte kommer ut i arbetslivet? Kan du visa att det verkligen är skälet och att inte flerbarnstillägget ger familjen en möjlighet att mannen inte har fler extra anställningar istället?

www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag

Antal barnBarnbidragFlerbarnstilläggSammanlagt 1 1 250 kr - 2 250 kr 2 2 500 kr 150 kr 2 650 kr 3 3 750 kr 730 kr 4 480 kr 4 5 000 kr 1 740 kr 6 740 kr 5 6 250 kr 2 990 kr 9 240 kr 6 7 500 kr 4 240 kr 11 740 kr

Har råd med?   Borde? 

Hur tänker du att ändrade förhållanden ska påverka det antal ban man skaffat? Skilsmässa/separation, dödsfall, arbetslöshet... oplanerade graviditeter, ev abortförbud som drivs i riksdagen

Vad människor har råd med kommer att variera under livstiden - barnbidrag och flerbarnstillägg finns ur ett barnperspektiv, inte för att skuldbelägga föräldrar som 'skaffar barn man inte har råd med.'

Möjligheten att skaffa barn är inte en klassfråga, inte än i alla fall. 

Menar du att flerbarnstilläggets vara eller inte vara skulle motiveras av vilka argument som lagts fram i tråden?

Om du vill kan du läsa riksrevisionens granskning av flerbarnstillägget för att finna argument för flerbarnstilläggets värdefullhet förbarn, familjer och samhälle.

Nu håller ju inte alla med om premisserna för riksrevisionens bedöming - dvs att det finns ett värde i att de sämst lotttade får stöd av samhället. 

www.regeringen.se/4a7704/contentassets/d4928e0a0b3e472dbc81d340c81c4e7a/skr.-2020_21_10.pdf

"Riksrevisionen har granskat flerbarnstilläggets fördelningspolitiska träffsäkerhet. De finner att ett generellt stöd till flerbarnsfamiljernas köpkraft, i form av ett flerbarnstillägg, är ett träffsäkert sätt för den ekonomiska familjepolitiken att utjämna ekonomiska skillnader i befolkningen. Av de 3,7 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg 2019 gick sammanlagt cirka 2,3 miljarder (62 procent) till barnhushåll i de fyra lägsta inkomstdecilerna. Det är cirka 560 miljoner kronor (33 procent) mer än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Personer i de fyra högsta inkomstdecilerna fick cirka 370 miljoner kronor (34 procent) mindre i flerbarnstillägg än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Med andra ord fick barnfamiljer i de fyra lägsta inkomstdecilerna en betydande del av de 3,7 miljarder kronor som under 2019 betalades ut i flerbarnstillägg. Det är enligt Riksrevisionen ett förväntat resultat mot bakgrund av att barnfamiljer med många barn i genomsnitt har sämre ekonomisk standard än barnfamiljer med få barn. Riksrevisionen finner vidare att det främst är sammanboende föräldrar som gynnas av barnbidragets utformning med ett flerbarnstillägg, eftersom sammanboende tenderar att ha fler barn än ensamstående föräldrar.

I oktober 2005 utökades rätten till flerbarnstillägg till att även omfatta familjer med två barn samtidigt som barnbidraget och flerbarnstillägget höjdes. Flerbarnstilläggets förmåga att bidra till målet om en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljer har förbättrats i och med dess ökade omfattning. År 2017 bidrog flerbarnstillägget till att cirka 6 procent av de personer som utan ett flerbarnstillägg skulle ha hamnat under gränsen för låg inkomststandard i stället hamnade över gränsen. År 1997 var motsvarande andel 2 procent. Utvidgningen av flerbarnstillägget, till redan det andra barnet, innebar dock att den fördelningsmässiga träffsäkerheten i flerbarnstillägget försämrades. Riksrevisionen finner att införandet av flerbarnstillägget för barn nummer två försämrade flerbarnstilläggets kostnadseffektivitet i förhållande till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. För varje enskild familj utgör flerbarnstillägget för barn nummer två och tre ett litet tillskott till hushållets disponibla inkomst, men då de berörda hushållen är många blir statens utgifter jämförelsevis höga. Resultatet i form av minskad ekonomisk utsatthet per satsad krona är allra minst för flerbarnstillägget för barn nummer två i en familj. De 1,3 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg för andra barnet under 2019 bidrog, enligt Riksrevisionens bedömning, i liten utsträckning till att förbättra enskilda barnfamiljers ekonomiska situation."

Sen är du fortfarande skyldig förklaringen på varför du drog upp frågan om flerbarnstillägg i tråden om invandringen är en belastning om det inte hade etniska grunder? 

I din argumentation mot flerbarnstillägget säger du att barnen kan kan återanvända/ärva saker från tidigare födda barn

Vilka poster i kostnaden för barn tänker du dig skulle kunna återanvändas med fler barn (eller kanske utsättas för ett flerbarnsavdrag från barnbidraget om du tänker så).
Mat?
Kläder och skor?
Fritid och lek?
Daghem/Fritids?
Försäkringar?
Sparande?
Presenter?
Semester?
Föräldraledighet?
VAB?
Kostnader i samband med barnets födelse?
Telefon och Media?
Veckopeng?

Hur mycket av detta menar du skulle kunna återanvändas mellan 2-3 eller fler barn med olika åldrar och hur ser beloppen för detta ut i stort jämfört med flerbarnstillägg?

www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/bank/ekonomitips/familjeekonomi/sa-mycket-kostar-det-att-ha-barn/

"Om du har merkostnader för större bostad och till exempel en större bil hamnar slutsumman för hur mycket det kostar att ha barn, en bra bit över snittuträkningarna.

Storleken på utgiftsposterna varierar under barnets uppväxt. I samband med barnets födelse är det stora engångskostnader. Och tonåren är den period då de löpande utgifterna är som störst. Nedan återger vi tre räkneexempel på hur mycket ett barn kostar i stort. Uträkningarna baseras på normala kostnader, inte för lyxigt och inte för torftigt. "

Barn 0-6 år
Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 61 920 kronor (cirka 860 kronor/månad)
Kläder och skor 33 840 kronor (cirka 470 kronor/månad)
Fritid och lek 19 440 kronor (cirka 270 kronor/månad)
Daghem 102 600 kronor (maxtaxa 1 425 kronor/månad)
Barnförsäkring 9 726 kronor (ca 136 kr/månad)
Sparande 42 000 kronor (500 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
Semester 30 000 kronor (5 000 kronor/år)
Föräldraledighet Cirka 85 000 kronor (lägre inkomst till följd av föräldraledighet).
Två föräldrar som tjänar 28 000 kr/månad, delar 50/50.
Vård av sjukt barn Cirka 16 800 kronor (8 dagar/år)
Engångskostnad i samband med barnets födelse 15 000 kronor (både nya och begagnade saker)
Totalkostnader 0-6 år
433 086 kronor

Barnbidrag
+ 105 000 kronor

Barn 7-13 år Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 126 840 kronor (cirka 1 510 kronor/månad)
Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 48 720 kronor (cirka 580 kronor/månad)
Kläder och skor 60 480 kronor (cirka 720 kronor/månad)
Fritid och lek 61 320 kronor (cirka 730 kronor/månad)
Fritidshem 45 600 kronor (950 kronor/månad till och med 10 års ålder)
Barnförsäkring 14 532 kronor (cirka 173 kronor/månad)
Sparande 42 000 kronor (cirka 500 kronor/månad)
Vecko- och månadspeng 18 480 kronor (cirka 220 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
Semester 49 000 kronor (7 000 kronor/år)
Vård av sjukt barn
16 800 kronor (8 dagar per år till 12 års ålder)

Totala kostnader ålder 7-13 år
500 572 kronor

Barnbidrag
+ 105 000 kronor

Barn 14-17 år Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 87 360 kronor (cirka 1 400 kronor/mån)
Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
Kläder och skor 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
Fritid och lek 36 480 kronor (cirka 760 kronor/mån)
Barnförsäkring 8 976 kronor (cirka 187 kronor/mån)
Sparande 24 000 kronor (cirka 500 kronor/mån)
Vecko- och månadspeng 38 400 kronor (cirka 800 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 12 000 kronor (1 500 kronor per jul och födelsedag)
Semester 32 000 kronor (8 000 kronor/år)
Totala kostnader ålder 14-17 år 306 416 kronor
Barnbidrag t o m 16 års ålder + 30 000 kronor

Det är så mycket tyckande och lösa påståenden om flerbarnstilläggets nytta eller onödighet - så varför inte gå till källorna.

Jag hoppas att Tom kan redovisa lite uträkningar om vad som kan återanvändas i kostnadsväg i mitt senaste inlägg för att stödja sin hypotes om återanvändning - kanske visar han att tillägget inte behövs då barnen kan få varandras presenter eller få den mat som storebror åt för 2 år sedan och storasyster åt för 4 år sedan

Kläder och skor slits olika mycket i olika åldrar, de minsta storlekarna växer ju barnen ur ganska omgående så de kan ju enkelt återanvändas lika fort som de åter igen blir urvuxna..