Jonnis skrev 2022-01-05 19:17:44 följande:
Tack för svar! Eftersom du svarade på frågan så antar jag också att du även hade fortsatt om du mådde psykiskt dåligt. Då är min följdfråga hur det hade känts att inte ge ditt barn den bästa versionen av dig själv, vilket man inte kan göra om man mår riktigt dåligt, för att du ska känna dig mer kvinnlig och naturlig? Känns det rättvist mot ditt barn? Obs inget dömande utan bara nyfiken, du behöver inte svara om du inte vill.
Förstår din fråga. Alltså jag hade nog fortsatt till en viss gräns. Säg att jag började få ångest varje gång jag skulle amma eller att bebisen inte hade gått upp i vikt som den skulle så hade jag slutat. MEN det hade ändå känts som ett misslyckade, av någon anledning? Mina två bästa vänner ammade också sina bebisar samtidigt som mig. När vi träffades hände det ju att vi satt och ammande samtidigt och deras bebisar låg fint i knät länge och väl och blev mätta och belåtna. Medan min bebis satte i halsen, stånkade, släppte taget och var allmänt bökig vid bröstet. Vet inte om detta kanske kan göra att jag kände mig misslyckad om jag ?gav upp??