Orolig autism?
Har en underbar liten bebis på 8 månader.
Hon sitter upp men kryper ej ännu, men de känns som det inte är alldeles för långt bort för framåt vill hon. I övrigt följer hon sin kurva bra.
Men har börjat blivit orolig då hon - ofta när vi träffar andra - är svår att få kontakt med och ler sällan. Här hemma jollrar hon och är glad (dock ska tilläga att hon är svårflörtad så ibland måste man kämpa lite för att få leeden/skratt o ibland räcker det med att man säger tittut, men oftast lite svårflörtad). Bland andra blir hon helt tyst och väldigt iakttagande, sitter mest och stirrar och det är svårt att få kontakt med henne. Jag får ögonkontakt med henne hemma även om även de ibland är lite kämpigt och man får ropa på henne några gånger. BÖR JAG OROA MIG???!