Gravid vid 52?

Om du inte träffat någon som velat bilda familj med dig och som du velat det med vid 35 som kvinna då? Vad är dina andra alternativ?

Jag tycker själv 52 låter gammalt som förälder också för orken helt enkelt. Jag vände mig bara mot XXXs svar.

Ja hur funkar det? Hon kan ha blivit gravid på naturlig väg faktiskt. Genomsnittsåldern för klimakteriet är 51. Mindre och mindre möjlighet blir det ju med årens lopp men vem bryr sig. Petra ser iaf pigg ut. Hoppas det går bra. Känns lite riskabelt trots allt att vara över 50 och vara gravid. 

Hon skulle teoretiskt sett kunnat bli gravid på naturlig väg, men nu har hon ju ingen man så det stämmer nog inte i det här fallet. 

Fast det gör ändå en stor skillnad, att bara veta vilka ens båda släkter är. Att känna sitt ursprung. 

Detta om barnets rätt till sitt ursprung och sin identitet, står ju även i Barnkonventionen, som vi på något sätt bekvämt blundar för här i Sverige i "vissa" sammanhang. Sammanhang som har med PK-normen att göra. PK övertrumfar Barnkonventionen.

Hmmm... "det gör ändå en stor skillnad, bara att veta..."

Varför kan man inte ändra sina inlägg här en stund efter att man tryckt iväg dem?

Då får man kanske finna sig i att förbli barnlös? Annars brukar principen alltid gälla, att i alla beslut som berör barn, ska man handla till barnets bästa. Och det är inte till barns bästa, att de får en uppväxt där både den ena föräldern och något-så-när jämnåriga helsyskon saknas. 

Eller så, ja, kan man skaffa barn själv eftersom det ÄR TILLÅTET. 

I sverige får väl donatorn heller inte vara anonym just för att barnet skall ha rätt till att kunna veta detta om det vill.

Menar du alltså med det ovanstående att det även är fel att bara skaffa ett barn? Då är du ännu hemskare än jag trodde.

Tja. Anonym donator ej tillåtet i sverige vad jag vet så ursprunget får barnet veta.

Hade aldrig velat vara det barnet ändå...

Läs runt lite, på amerikanska sidor - de började ju med detta tidigare, så många barn har hunnit bli vuxna nu och berättar om sina erfarenheter. Det finns så mycket tragik.

Barnet har längtat efter sin pappa i hela sin uppväxt. Sedan när barnet fyller 18 och får ut namnet, och kontaktar honom för det där enda mötet som han har förbundit sig till, så blir det ofta en stor besvikelse. Han är inte den som barnet byggt upp en bild av i sin fantasi. Han är inte intresserad. Hans fru är kanske fientligt inställd, för att hon är rädd att det vuxna barnet ska börja springa där, och kanske nästla in sig i faderns testamente... Det blir pinsamt, dom har inget att prata om, han försöker sticka till det vuxna barnet lite pengar...