Gravsymtom som är bortblåsta i v 10/11

Nejlika08 - jag beklagar ditt missfall och ma. Har du barn sen innan? Jag hoppas att det ska gå vägen denna gång mem jag förstår verkligen din oro, så sjukt påfrestande. Jag är fyra år yngre än dig så är inte heller så ung längre. 

Jag är bara jag - jag förstår vad du menar och hoppas att både jag och Nejlika08 är två av alla andra bland majoriteten som får en lyckad graviditet den här gången. Dina delmål låter rimliga, då får mitt första bli 11/4 när nästa ultraljud är och kommer då vara i v 13+0.

Jag förstår, då sa kroppen till dig på något sätt vad som höll på att hända. Jag ska försöka lyssna på såna signaler om det kommer. Jag har ju inte ont någonstans, blöder inte eller har konstiga flytningar. Igår kväll mådde jag lite illa igen, vet inte om det var ett gravsymtom eller nåt annat. Hoppas att det var ett gravsymtom men jag har ju läst att oavsett symtom eller inte så är det inte säkert att den lever. Som du säger så kan kroppen vara lurig, gravida kvinnor kan gå runt med alla möjliga symtom i flera veckor i tron om att allt är frid och fröjd.. sen kommer käftsmällen på ultraljudet. Herregud! Vet inte om jag klarar ett sånt besked! Men jag kan inte göra annat än att vänta på mitt ul som är om tre veckor. Kommer definitivt åka in till akuten om jag skulle blöda eller få smärtor. Igår fick jag trombyl utskrivet av en läkare via barnmorskan som kan minska risken för missfall. Varje dag ber jag om att få ett tecken/symtom på att jag fortf är gravid med ett levande foster, kan väl inte vara för mycket begärt?!

Ja precis, helt sjukt att behöva tänka ens tanken om att risken finns att den inte lever. Oron är ju riktigt obehaglig men kan inte göra mer än att försöka ta hand om sig själv, om det skulle vara ett kromosomfel så är det ju ändå inget man kan påverka. Gillar bara inte att inte ha någon kontroll över sin egna kropp och den här frultansvärda ovissheten :( Ja jag gjorde ett ultraljud i v 9 och fick se ett litet hjärta slå, magiskt var det och oron försvann efteråt men dagarna efter kom den tillbaka. Jag vill ju tro att det ska gå bra denna gång och vill även kunna njuta. Kommer man någonsin kunna njuta? Självklart kan vi följa varandras resa här. Jag vill gärna höra allt om din utveckling och ditt konmande ul. Ska du göra kub också? :)

Hur går det för dig Nejlika08? Det har ju gått en tid nu. Själv väntar jag på min för kub nästa vecka. Känner fortf inga symtom som är solklara så oron finns hos mig fortfarande! Får ibland såna gråtattacker då jag tror att jag har fått ett MA. Det enda som att bekräfta att allt är bra är kub nu.