Inlägg från: FredrikLiksom |Visa alla inlägg
  • FredrikLiksom

    Här samlas alla nattugglor!

    Måndagen hägrar. Tillbaka till hamsterljulet.

    Jag funderar på att bli rik. Eller jag fattar att jag redan är rik ur ett globalt perspektiv men jag tänkte ur ett svenskt.

    Hur ska jag bli det undrar ni? Ingen aning svarar jag. Det är väl bara att bestämma sig liksom. Starta ett företag som tillhandahåller rekorderliga produkter och tjänster typ. 

  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2024-02-19 17:19:20 följande:
    Ja, idag var vi tillbaka i hamsterhjulet igen. Om man springer för fort i ett hamsterhjul och sedan plötsligt stannar upp, då kan det hända att man följer med hela varvet runt eller till och med flera varv. Det hände min hamster, men jag vet inte riktigt vad det skulle innebära i en livsmetafor 🤔

    Det låter som en populär fundering och jag undrar såklart om du har någon lysande affärsidé som jag kan norpa? 😉 Ja, rekorderliga produkter och tjänster kanske räcker hela vägen fram till målet, eller så är det något alldeles extra som krävs. Rikedomen hägrar som skatten vid regnbågens slut och vi får fortsätta fundera på hur vi ska lyckas ta oss dit. Kanske finns det en karta eller vägbeskrivning vi kan få tag på? 🌈
    Jag har nog ingen lysande affärsidé direkt, men Jag tror, naivt nog, att jag skulle kunna dra runt någon slags tjänsteföretag. Men det kanske inte är rätt tillfälle dock. Med tanke på ekonomin. 
  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-02-20 18:39:56 följande:

    Hade ett epilepsianfall i eftermiddags och slog mig så jag känner mig inte så modig just nu.


    😔
    Har det minskat något i frekvens annars?
  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-02-20 21:05:38 följande:
    Ja tack, åtminstone på sista tiden, har ändå en ny tid också att diskutera medicinering, som ju kan vara kusligt att inta. Men ibland ställs man inför situationer där man får överväga, så vi får se.
    👍🏼 
  • FredrikLiksom

    Det är snart vår. Jag är lite splittrad. Jag trivs rätt bra när det är inte är en massa folk ute och man inte känner sån press att göra saker. Rätt skönt när det är mer vardag liksom.


    Sommaren innebär ofta en massa hemarbete. Klippa gräs. Klippa häcken. Rensa ogräs. Olja staketet. 

    Men sånt är livet. Vilken årstid föredrar ni?

  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-02-27 17:36:37 följande:
    Sånt är livet ja, på dessa breddgrader har mycket varit och är årstidsbundet. Sommaren, kort och intensiv, så mycket som ska ske. Flyttfåglarna vänder åter, de ska sätta bo och nytt liv, vårens musöron på träden blir löv som sträcker sig mot solen, nätterna blir kortare och i norr blir de nattlösa en period där midnattssolen råder. Man vill vara ute, vara delaktig i allt detta, känna klippornas ljumma hud mot bara fotsulor och skåda glittret i havet. Hösten är sval, den är mustig doft av äpplen och tystnaden breder ut sig med vilan efter sommaren. Den är drivande regn i mörk november och den är stadens ljus. Vintern kan vara kontrastrik, ljus om dagarna om solen lyser och det är snö på marken. Det är hopp om skridskoisar och långfärder under klara stjärnhimlar. Våren är det återvändande ljuset med längre eftermiddagar, det är en eld i skärgården med kyliga kvällar efter de första varma dagarna. Det är hopp och förväntan och atmosfären, ljuset och luften känns annorlunda, fyllda av potential och möjligheter.

    Utöver det finns alla övergångar som jag också tycker om, och så alla årstider som inte blir typiska, utan snarare hybridårstider. Jag har nog ingen favorit, jag älskar alla årstiderna på sitt vis. Men sku jag ändå välja så får det kanske bli de nordiska somrarna och första hälfterna av höstarna.

    Vad gillar du mest? Sommar utan hemarbete kanske? Nog är det skönt att vara för sig själv ute också, få ha lite utrymme, jag uppskattar bägge delarna.
    Ja förstår vad du menar. Alla årstider har sina fina sidor. Jag tror jag hade valt den tid vi lever i nu om det hade varit snöfritt och någon minusgrad hela tiden. Jag gillar ljuset de dagar det är klart och tempot som är förhållandevis lugnt. Oftast är det dock regn och råa plusgrader. Men de fina dagarna är härliga.
  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-03-03 14:12:45 följande:
    God dag, förhoppningsvis har du det bra. I går klämde jag ihop min gripper med 40 kg motstånd, först med ena handen, sedan med den andra. Kanske inte så mycket, men det kändes ändå bra. I morgon ska jag iväg lite.
    Allt är kanon 😎

    Bra jobbat! Ha så roligt dit du ska. Fast det kanske inte är syftet så då hoppas jag att du lyckas med det du tar dig för 😃
  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2024-03-11 21:04:45 följande:

    Hur mår Fredrik denna afton? Har du kommit till några fler insikter? Andra som har kommit (eller inte kommit) till några insikter får förstås också svara 😃


    Jo men det är nog ganska bra tack! Inga nya insikter, snarare en lätt förvirring över livet i allmänhet. Genomlever också en peak av skam över min narcissism just nu men jag jobbar på det.


    Tänker att det enda sättet att släppa sin narcissism är att göra själviska saker. Jag vet att det låter konstigt men idéen är att offra sig för andra gör en själv till ett offer. Typ, ?jag gör allt för alla men ingen gör något för mig, alltså är jag en bättre människa?.

    Att se om sitt eget hus är alltså metoden för att bli mindre självisk. Det är där jag brister tyvärr. Jag är dålig på att göra saker för mig själv vilket leder till en bitterhet. Det positiva är att jag vet om det. Det var något jag kom på hos psykologen för en massa år sedan. Jag skulle gärna gå igen men då får det nog bli privat så jag inte tar plats från någon som behöver det mer. Synd att jag är så snål bara!


    Nog talat om mig.
    Hur mår du? Får du uppskattning i din vardag? 

  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2024-03-13 18:44:14 följande:
    Ganska bra låter ju ändå okej! Då är läget stabilt, även om det inte är toppen. En lätt förvirring kan leda till nya insikter. Det kan vara ett steg framåt, även om det inte känns så nu.

    Skam över narcissism låter lite onarcissistiskt. Som jag har förstått det är narcissister dåliga på introspektion, men du har säkert ingen diagnos. En viss släng av narcissism har nog alla och till viss del är det hälsosamt, men jag förstår hur du menar. Det här har vi varit inne på förut i filosofihörnan, när man känner att man blir för mycket på olika sätt. Jag har faktiskt inte reflekterat över att det skulle kunna vara narcissistiskt att offra sig för andra, men det har du säkert rätt i. Dolda/hemliga narcissister brukar ju hålla på så. Nu tror jag inte att du är en dold narcissist, men om det känns bra att vara lite självisk för att motverka den uppoffrande mentaliteten, då är det säkert det. Hoppas det går bra!

    Hmm, jo jag känner faktiskt att jag får mycket uppskattning i min vardag. Jag har hittat väldigt fina, nya vänner som jag verkligen uppskattar och det tycks vara ömsesidigt. På jobbet går det framåt och kaffet har jag inte sett sumpen av, så även där går det åt rätt håll. Det enda som går fel är att min näsa gör väldigt ont. Jag åt en kaka igår och fick en oväntat stark allergireaktion. Näsan svullnade igen och nu har jag ont i den och hela kroppen, men det går nog över snart hoppas jag 👃🥹
    Det låter ju alldeles utomordentligt bra! Förutom näsan då. Men det går nog över snart 😃
  • FredrikLiksom

    Hej!
    Kan man ändra sin personlighet? Alltså inte små justeringar utan typ gå från pessimist till optimist, introvert till extrovert, extrovert till introvert?

    Tänker mig att man kan bli pessimist efter ett trauma. Kanske till och med bli optimist efter ett trauma men kan man ändra sig själv utan en omvälvande livshändelse? Med fri vilja?

  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-03-15 17:36:21 följande:
    Hej! Finns fri vilja? Benjamin Libets experiment visade att hjärnans beredskapspotential kom före beslutet att röra en hand, men var kom den i sin tur ifrån? Från vilja på mikronivå? X antal händelser har påverkat upplevelserna av dig, händelser som utspelade sig redan innan upplevelserna av dig upplevdes. Då ligger friheten i att man inte vet hur mycket och vilka händelser som påverkar vad, samt i upplevelsen av friheten. Kanske snarare att viljan är villkorad. Hur som helst, jag ska inte gå in på det ämnet nu, även om det finns argument åt olika håll, om inte intresse finns, utan vi håller oss till den vardagliga betydelsen av fri vilja. Jag tror att man kan påverka sin personlighet inom vissa gränser, att förstärka sidor hos sig själv och genom det kanske även skapa nya domäner hos sig själv. Däremot är jag tveksam till om man kan ändra sig själv i grunden med viljans hjälp. Jag tror också att det behövs händelser och upplevelser och erfarenheter som man reagerar och agerar på. Så enbart med viljan, njae utan snarare en kombination av att vilja och erfarenheter och upplevelser, som man ibland kanske kan söka sig till av fri vilja. Men något sorts substrat tarvas nog alltså vari viljan kan verka förutom en själv då.

    Skrev ett svar och när jag tryckte på posta blev jag utloggad 🥲. 


    Nu orkar jag inte skriva allt igen men tack för ett intressant inlägg.

  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2024-04-01 01:37:39 följande:
    Klurig fråga! Jag tycker nästan att min personlighet har vänts in och ut under livets gång och att den på så vis har genomgått så stora förändringar som du beskriver. Några sådana förändringar är till exempel att jag förr (under uppväxten) trodde på ödet, men nu tror jag på de egna handlingarnas kraft. Jag såg upp till personer som jag verkligen inte ser upp till nu och inte ens kan förstå anledning till varför man skulle se upp till. När jag var yngre tyckte jag ofta att andra människor tog energi, men nu känner jag tvärtom. Det är några exempel på när jag ömsat skinn, fast det kanske egentligen bara är normal utveckling och mognad? 🐍
    Jag har faktiskt ganska exakt samma utveckling som dig om både ödet och om energi från andra. Det tyder väl på att det har med utveckling att göra. Jag tror dock att det finns en hel del som inte ändrar sig. Vilket det också finns fördelar med så klart.

    Alldeles för ofta vill jag bara backa när jag kastat mig ut i alldeles för våghalsiga uppdrag. Dessa saker är så klart inte våghalsiga för de allra flesta men för mig som har en ganska liten komfortzon är de det. Med tanke på det obehag jag känt så förstår jag att folk gärna löper på i gamla hjulspår. Det hade nog även jag gjort om jag Inte var så himla rastlös.

    En grej till om ödet, det hände mig idag, när det mesta gick mig emot, att jag tänkte att det alltid händer mig och det är typiskt min otur. Det är lätt att falla tillbaka i gamla negativa tankar om man inte är vaksam. Att skylla på ödet när man istället kan justera sin inställning är en sån fälla.
  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-04-02 22:40:05 följande:

    Eventuellt kanske man kunde göra en ekvation, typ en regressionsanalys eller något för att få fram lite samband mellan beteenden och variabler hos oss. Men hur träffsäkert skulle det bli? Ganska tveksamt.

    Fjärilen är ett ägg, en larv, blir en puppa och till sist fjäril. Det är vad jag skulle kalla reinkarnation. Ändå betecknar vi det som en enda varelse, det gör vi för att vi upplever ett kontinuum, en sorts följdriktighet som ligger inom vårt gränssnitt av uppfattningsförmåga. Då fjärilen en dag inte lever mer avskriver vi den som icke-existerande, eftersom en större kontinuitet är svårare att uppfatta med vårt gränssnitt. Däremot verkar det som att energi är oförstörbart och även fjärilen har varit energi.

    Vart vill jag komma med att det här då? Jo, att när vi var foster var vi inte likadana som barn, och vi är inte likadana nu som barn. Hade vi ens en personlighet som foster? Jag svarar spontant ja, genetisk personlighet, kanske även någon annan sorts personlighet. Fanns jag innan jag-upplevelsen uppstod? Vet inte. Personligheten kan förändras, men jaget består. Huruvida personlighet finns utan jaget vet jag inte. Kanske är det jaget som skapar en upplevd kontinuitet. Sedan beror det på hur mycket man väljer att zooma in på företeelser. Vi kan gå från försiktiga till djärva, eller tvärtom, men bägge egenskaperna är något som kan gynna oss. Att försiktigt vaka eller djärvt ge sig hän. Våra förändringar sker inom vissa begräsningar. Annars kan man väl utgå från femfaktormodellen om man nöjer sig med det.

    Nå ja, klockan är 23:38 och jag har haft massa på gång här, så 
    att ja, ett intressant ämne hur som helst.


    Klurigt det där. Jag tänker att den avlidna fjärilen blir liksom utspädd och då upphör den att vara. Man kan länge Identifiera den som en fjäril men efter ett tag är den alldeles för utspädd. 


    Likadant byts våra celler i kroppen ut löpande och man säger att efter 7 år är alla utbytta. Det innebär ju att vi inte är samma som vi tidigare var. Alltså är vi förändrade utan att välja det. Jag tänker att det är helt i linje med hur jag ser på mig själv för till exempel 20 år sedan. Av den gossen är det inte mycket kvar. 

  • FredrikLiksom
    Mortiscia80 skrev 2024-04-03 04:43:13 följande:

    Sitter och mår bra :) Funderar dock på varför jag vaknar mitt i nätterna titt som tätt... Åldern? x)


    Härligt att du mår bra. Själv blir jag lite irriterad på att vakna titt som tätt. 


    Vaknandet kan mycket väl ha med ålder att göra, fast jag har vaga minnen av att jag alltid sovit lite oroligt. Även om det definitivt är värre nu.

  • FredrikLiksom
    fultextad användarhandbok skrev 2024-04-04 18:31:42 följande:

    Hade ett anfall i går, tråkigt, men det gick bra, hann lägga mig ner. Borde väl börja medicinera egentligen.


    Surt! 
    Hur funkar det med medicinerna? Kanske kan du pröva och se hur det blir med biverkningar och så? Om det är värt?
  • FredrikLiksom
    Eurydike skrev 2024-04-17 21:29:54 följande:
    Intressant att du har upplevt samma utveckling! Ja, det finns säkert fördelar och nackdelar med båda, men jag är ändå glad att just de där egenskaperna har ändrats. Jag älskar att kunna prata med människor och ha fullt fokus på vad de säger och verkligen vara intresserad på riktigt. Det känns som att människor känner av att intresset är äkta och då blir det lättare att träffa nya vänner. Jag hade ju det som projekt för ungefär två år sedan och wow vilka trevliga och intressanta personer jag har lärt känna 🤩

    Jag förstår känslan, för jag kan känna likadant när jag har kastat mig ut och dragit igång ett nytt projekt. Samtidigt är tristessen min värsta fiende. Jag klarar inte av monotoni och det driver mig till att testa nya saker. Så jag är nog rastlös, precis som du.

    Att skylla på ödet är ett sätt att förskjuta skulden för det som hänt på något annat, men då skjuter man samtidigt över upplevelsen av att ha makt över sitt eget liv. Det är en svår balansgång det där.

    Jag känner igen mig i allt det där och delar både dina upplevelser och slutsatser. 


    Jag har nog en hel del kvar med mina sociala talanger men det kommer säkert.

Svar på tråden Här samlas alla nattugglor!