BF JANUARI 2023

Kul att det är några som skrivit hittills. Hoppas att ni hade en mysig midsommar.

Jag är i vecka 10+3 nu efter FET. Varit på ultraljud två gånger, nästa på onsdag. Jag slutade med östrogen och progesteron denna vecka och är inne på dag tre utan. Dock så började jag få brun spotting igår. Men det är förhoppningsvis bara irritation från att ha gått på det i åtta veckor. 

Jag har inte heller haft några direkta symptom så vi får väl se om det börjar om nån vecka då  Under en vecka, kanske vecka 7/8 var jag ganska trött och extremt hungrig. Men det är det typ. Brösten gör väl lite lite ont om jag trycker på dem eller har tighta toppar. Men kan lika väl ha varit från medicinerna. 

Beställde hem en doppler igår som kom imorse (för att stilla oron efter spotting). Och jag lyckades hitta ett jättesnabbt hjärta en biten under naveln. 

Hej!
Skrev ett inlägg tidigare men verkar försvunnit ????????

Finns det plats för en till gravid med bf 24/1 enligt sista mensen? ???? Väntar mitt femte barn ????

Har försökt gått tillbaka och hängt med i gruppen men var ju en hel del sidor ???? Såg iaf att det skapas en grupp på Facebook, är gärna med i den om det finns plats ????

Insåg nu att man inte kunde använda emojis från tangentbordet därav alla frågetecken :)

Jag går in i vecka 14 i dag, 13+0 vilket känns helt magiskt!
Detta är första barnet, gick igenom ett MA i höstas. Är 38 år så har varit orolig i princip konstant för diverse risker fram tills nu. Har haft 2 privata vul vecka 6 och vecka 8 och nu ett ordentligt kub ul i torsdags då jag blev lite framflyttad och var i vecka 12+4. Gjorde nipt privat i vecka 10+1 så gjorde inga blodprov inför kub men behöll alltså det lite mer utökad ultraljudet dom erbjuder då. Så nu efter både nipt och vecka 12 ul där allt sett bra ut så vågar jag tro på den här graviditeten. Berättade för familjen nu över midsommar och imorgon måndag ska jag berätta på jobbet. Det är verkligen på tiden att jag säger något för jag har mått så himla dåligt och tror en del av mina kollegor börjar tro att jag är på väg att gå in i väggen eller något haha för jag har varit borta jättemycket och undvikit alla sociala sammanhang som haglat tätt på min arbetsplats. Från ca vecka 7-11 så har jag mått konstant illa, inte kräkts men känslan i kroppen har varit som den absolut värsta baksmällan och sömnbristen kombinerat 24/7. Ett tag där så blev jag nästan lite deprimerad, det var fruktansvärt att må så dåligt och samtidigt gå runt och vara vansinnigt orolig över att det kanske var något fel, tankarna på MA och paniken över att fostret kanske inte ens lever... hemskt jobbigt. Men nu efter provsvar och ordentligt ul där vi fick jättefina bilder och videos på bebisen (som för övrigt är en pojke) så har jag kommit ut på andra sidan och nu vågar jag faktiskt tro och lita på att det här ska gå vägen. Självklart finns det alltid risker som med allt annat i livet men den här "innan man passerar vecka 12 paniken" som jag kände är faktiskt borta.

Jag är fortfarande väldigt trött och sover middag varje dag, uppe och kissar på nätterna, ömma bröstvårtor, tycker vanliga saker som tex mint luktar vansinnigt illa. Tandkräm smakar skit och alla mina krämer, tvålar och tvättmedel måste vara parfymfria för jag tycker att precis allt stinker haha. Sen kan jag inte äta saker som smakar artificiellt och typ saker med sötningsmedel eller bubbelvatten med någon fruktsmak går helt bort. Vill helst äta saker som frukt, kokt potatis, ångade fisk, färskt bröd med skivad tomat på.
Illamående kan göra sig påmint ibland men jag känner att jag börjat bli mer mig själv igen de sista två veckorna, så nu ska jag njuta av att vara gravid för första gången i mitt liv
Och juste, magen syns ganska ordentligt nu, klär jag mig för att framhäva magen så ser jag absolut gravid ut nu

Åh vad härligt att allt ser bra ut och att du känner mindre oro. Vill verkligen snabbspola tiden, det går så långsamt fast att veckorna rusar förbi. Hoppas att det går bra på jobbet imorgon.

Tack snälla! Va gulligt av dig och tack för pepp
Hoppas verkligen att du snart får uppleva samma. Du kanske har skrivit om det tidigare men tråden börjar ju bli rätt så lång nu så frågar igen, hur mår du och vilken vecka är du själv i nu? Är inte heller så pepp på Facebook så tycker det är toppen att du puffade igång den här tråden med dina frågor. Ser fram emot att fler ska skriva och berätta om hur dom haft det så här långt

Om du klickar på kugghjulet på en persons post kan du välja "visa endast" då kan du se enbart svar från den personen och enkelt hitta senaste 

Jag är 10+5 efter FET. Första graviditeten. Har varit på två ultraljud och har mitt nästa på onsdag. Om 2,5 vecka har jag vad jag misstänker är motsvarande till KUB (bor utomlands). Jag har knappt haft några tydliga symptom och har känt mig som vanligt. Så det är svårt att ta in och vi har inte riktigt vågat tro på det helt ännu och är väldigt försiktigt glada 

Aha vilket bra tips! Det viste inte jag, tack.

Okej ja men då är jag med Jag förstår att det nästan kännas trist att inte ha några direkta symptom, jag kände lika dant i början och tyckte att äsch jag tar gärna det där illamåendet så länge det ger mig bekräftelse på graviditeten. Men ojojoj vad jag ångrade det uttalandet när jag låg där vecka ut och vecka in helt däckad och oförmögen till någonting. Försök att njut av att du är en av dom som klarat dig och så håller vi alla tummar för att ditt nästa UL ser fint ut För jag kan hälsa att man är precis lika orolig och dras med samma overklighetskänslor över om graviditeten verkligen är på riktigt även när man mår pyton

Någon mer som blir avstängd från att arbeta från v 20 pga covid-19? Ni som inte blir det, vad är arbetsgivarens argument för det? Min arbetsgivare säger att dom inte kan garantera att smittspridningen hålls nere, och då jobbar vi ändå ensamma, det är endast i lunchrummet vi kollegor möts. så är bara nyfiken hur andra företag agerar nu när smittan ändå är låg.

Ja, det är nog omöjligt att inte vara orolig oavsett mående :) Hur gick det på jobbet idag? Berättade du för kollegorna? Nu bor jag utomlands så kanske inte är så relevant svar. Plus att jag jobbar hemifrån 100%. Men mina kollegor har gått som vanligt 6-8 veckor innan bf. Vet att de som jobbat i vården här har fått gå tidigare under den värsta pandemiperioden, men vet inte hur det är nu när det är lugnare. Låter ju inte som att du jobbar på en arbetsplats där risken är jättehög om ni bara ses på lunchen? :)