Sjukpension pga psykiska
I hennes fall skulle jag säga att hon blir värre för att hon inte får rätt hjälp, inte pga att hon är sjukpensionär. Däremot kan man säga generellt att det är väldigt vanligt att folk blir lite "sämre" när de får diagnoser av olika slag, oavsett om det är npf eller något fysiskt eller något mentalt, spelar ingen roll vilket område det är. Då är det plötsligt som om de känner efter extra mycket och många "blir" sin diagnos, de går in i det rent mentalt och blir faktiskt märkbart sämre. Helt plötsligt "kan" de inte saker som gick alldeles utmärkt bara någon vecka tidigare.
Ja, och det är ju också lite på grund av att folk inte FÅR hjälp om de inte har diagnos.
Mår du dåligt utan fastställd diagnos- så ses du bara som en idiot som inte lyckats. Men om en person sedan får en diagnos- så blir personen sin diagnos både i sina egna och andras ögon.
Det är en förlora-förlora situation. Jag tror ett grundproblem generellt i samhället är att personer som mår/mått dåligt ses som några som aldrig kan bli bättre. Men det stämmer ju inte. De flesta kan må bättre med rätt socialt stöd- rätt kost och motion och i vissa fall mediciner och läkarvård.
Problemet är väl att många inte får RÄTT hjälp- och således hamnar utanför samhället och mår sämre och sämre. Så att människor 'blir' sin diagnos beror på det sociala samspelet i samhället. Om en person får dörren slängd i ansiktet pga. en diagnos om och om igen- men inte rätt hjälp till förbättring- så ser personen sig själv tillslut som ett hopplöst fall.
Ingen människa är en ö.