Sjukpension pga psykiska

Det är ganska välkänt (trodde jag) bland psykologer och andra psykologiskt orienterade att 100% sjukskrivning sällan är vad en person behöver. Möjligen initialt om man tex startar en medicinering eller ger sömntabletter för att en person som länge gått på högvarv ska kunna vila. Men det ska inte vara en lång period för som du TS är inne på själv så kommer det befästa sjukdomsbilden. De flesta behöver dagar under veckan som bygger på normalitet och rutiner på arbetet för att sakta men säkert ta sig tillbaka. 

Depression är inget man botar genom att ta sig i kragen. Dock finns allt att vinna på att göra livsstilsförändringar och bryta mönster vilket man förstås måste få hjälp med! Det är inte meningen att gemene man ska gå på SSRI år efter år! Det är som jag hörde en liknelse häromdagen med ett brutet ben. Man ska SJÄLVKLART medicinera och smärtlindra initialt. Det går inte att dra ett brutet underben tillrätta utan att lindra smärtan för individen. Men sen ska hen öva sig på att stödja på benet efter ett tag och förhoppningsvis ska hen kunna gå normalt så småningom.
Det känns dock som att det är där det brister (vilket många regioner och särskilt BUP nu uppmärksammar när det gäller tex ADHD och barn som medicineras länge och utan uppföljning) = trycket är så hårt så att ge tid till samtalsterapi, stöd i dessa livsstilsförändringar, att förändra tänket och synen på saker mm det finns det inte resurser till. Samma som inom gastric bypass också, det går inte att operera bort en problematik som sitter i hjärnan, kopplat till ångest, mat och kroppsuppfattning. Det flyttar sig ofta och bidrar till en (och kanske värre) problematik istället. Även om vissa förstås hjälps. Men många behöver båda sorters stöd för att det ska anses lyckat. 

Antagligen har de fått anmälan till socialtjänsten från polisen men att det sker mycket bakom kulisserna som du inte får veta.

Att psykvården brister är inget nytt.

Men attityden att alla faktiskt mår bättre att jobba även på viss procent är skadlig. De som mår bättre av det gör till större delen redan det. Jag har mött mängder av arbetstränande sjukskrivna personer och gemensamt är att de vill klara av att jobba vilket också är vad den större delen av dessa klarar efter en ofta längre sjukskrivning. En del får inte mer ork och klarar inte att jobba + att ha ett drägligt liv. 

Att du inte vill diskutera är tydlig. Jag är inte ute efter bråk eller tjafs utan undrar mest över dina påståenden.

Ja så kan det vara tyvärr men det var ändå FK som beslutade om denna sjukersättning, inte vården.

Har din vän boendstöd? Någon annan typ av resurs, utöver "vänner" och regelrätt psykiatri, som träffas regelbundet, hjälper med vardagliga rutiner mm.
Det här känns varken hållbart eller värt Sverige 2022...

Ts gör det du orkar. Det är jobbigt att vara vän med någon som mår så dåligt. Det är väldigt slitigt att vara den som mår dåligt.
Din vän verkar ha hamnat i en väldigt dålig spiral.

Har full förståelse att man inte kan arbeta, men bara att börja bryta någon av de dåliga vanorna vore bra. Men svårt. Bara att ta sig att gå ut en runda kan liknas vid Mount Everest Expedition i hjärnan.
Har hon någon som hjälper henne i vardagen? Hur pass dåligt är det?
Ju mer man isolerar sig desto värre blir det, kaffe när man har ångest är mycket dålig kombination. 
Har hon någon anhörig?
Ta inte på dig för mycket Ts, hör av dig, erbjud hjälp ibland, försök med någon enklare aktivitet än fika nu när det är så dåligt. Typ åk ut och gå i skogen. 

Ok då förstår jag mer, nä det låter kämpigt för dig ts. Det är sjukvårdens ansvar att försöka hjälpa henne. Även om hon redan är sjukpensionerad. Livet måste ju inte vara slut. Kanske hon behöver prova lite nya mediciner? Terapi? 
Hon har väl fastnat i nåt tänk och "alla" andra har det minsann så lätt. Vad man än säger och gör hittas fel bara. Låter som ganska mycket depression.
Varför togs stödet bort vet du det?
Ta inte på dig för mycket Ts. 

Om hon har haft stödboende bör även boendestöd eller kontaktperson varit aktuellt.

Av det du beskriver så verkar din vän givit upp. Det verkar som om att hon inte vill bli bättre. Om det är dessa sjukdomar som du räknar upp, så kan hon bli frisk från samtliga. MEN?.din vän verkar låta det sjuka styra henne. 

Hon verkar inte vara särskilt intresserad av omvärlden. Det är märkligt att en normalbegåvad person inte vet vad som händer i världen.

Det kan vara så att din kompis bir utskriven från psyk för att hon inte samarbetar. Personalen på psyk kan inte göra din kompis frisk om din kompis inte vill bli frisk eller inte hjälper till. Psyk har kanske bett din kompis att göra saker under dessa åren som hon inte gjort. Då är det meningslöst att lägga pengar på en som inte vill samarbeta. 

Det är synd att din kompis inte utmanar sig själv lite. Då hade hon nog mått bättre.

Jag har varit sjuk hela mitt liv till och från under hela mitt liv. Jag har Max kunnat arbeta sammanlagt 2 månader.
Jag har kämpat för att kunna ha ett drägligt liv. Jag är inte alltid nöjd med vad livet givit mig, men fått acceptera det. Det är inget roligt liv att inte kunna jobba och tjäna mer pengar. Men man måste kämpa lite själv. Detta verkar din vän inte göra.