Gravid, han gjorde slut önskar abort, inte jag- om abort, kan vi hitta tillbaka? Hur har det gått för er?
Träffats dagligen sedan några månader, (in)officiellt ett par sedan 3mån, plussade ganska nyligen, v8 nu...
Det var hans anledning till att vi såklart ska göra abort. Men ingen av oss skyddade oss, någon gång.
Båda har två barn sedan tidigare, lyfte tanken att jag vill kanske behålla (jag vet att jag är kapabel att klara ytterligare ett barn ensam om så behövs, mina tidigare två har jag på heltid)
Då valde han att göra slut med ovan anledning trots att han säger att han älskar mig, men nu är vi tillsammans (igen?), men sveket är ju kvar, likaså fostret men han är helt inställd på att jag ska göra abort, har en bokad tid... han väljer aktivt bort att umgås med mig trots att jag uttryckligen sagt att jag mår dåligt exempelvis och väljer då att göra sånt som får honom att må bra (tror inte han mår så bra i denna situation heller iofs..) ... men jag vill verkligen inte detta och bara häromdagen sa han att han såklart tar sitt ansvar och vi får fixa saker etc om jag behåller, men alltså på skilda håll...
MEN jag vill inte ha ett tredje barn ensamt, bara för jag KAN är det inte nog skäl att behålla, av princip att jag klarar av det?
Dock är min riktiga fundering, vad händer sen? Ingen kan sia i framtiden givetvis, men kommer jag kunna hantera sveket? Känns som relationen redan är över och alla dessa tankar maler sönder mig...
Jag VET att jag kan klara av det av vara ensam med ett till barn och jag sörjer redan, fast att abort inte är genomförd, han är också väldigt fin bonuspappa och pappa åt barnen jag och han har sedan våra tidigare relationer, känns nästan som psykisk misshandel när han skriver "nu ska pappa se på tv" (när han har barn hemma) exempelvis, eller lägger huvudet emot min gravida mage och han säger sig älska mig, men han kan inte "annat än att lämna" om jag behåller... ååååh 
,Mitt hjärta brister. Det kommer mest troligt bli abort, det är vad förnuftet säger, även om ens barnkåra hjärta sörjer... dubbel sorg, för relationen är också förbrukad... ?tror ?känner? jag?
Fick lov att posta inlägget igen, missade att man kunde få anonyma svar och folk passar verkligen på att spy ur sig allt då... precis det jag inte behöver, skrev här för att få ventilera....
Det krävs bara pannbenet för att förmå sig också, men jag jobbar på det... Aldrig tidigare postat här men få vet om min situation så ville ge det en chans, kunde inte ana vilken hård ton majoriteten skulle komma med - skrev för att ventilera...
