Vill inte göra abort

BineH

Sat 16 Jul 2022 19:38
24 svar

Citera Återställ Anmäl

Vill inte göra abort

Gravid med barn nr 3, ofrivilligt, med mini piller.
Kan tillägga att barn 1 och 2 också är gjorda med p piller och p ring så det funkar inte riktigt på mig och det vet både jag och sambon.

Nu är jag gravid igen, och jag VILL inte göra abort. Men han VILL inte skaffa ett till barn. Vad gör man, jag gråter och gråter, för detta var inte planerat eller önskat just nu men nu är det redan där. Jag vill inte tvinga han att skaffa ett barn men jag vill häller inte genomgå en abort. Sista veckan känner jag ett sånt agg mot honom, jag vill inte knappt prata med han. Jag är så rädd att dessa känslor eskalerar om jag gör abort. Jag känner ju dessa pga de han vill att jag ska göra ????

Om mab gör en abort, kommer det bli bättre swb, kommer jag kunna förlåta mig själv?

Jag har vid tidigare tillfälle bett han att sterilisera sig om han känner att hab ör 100% klar med barn, men det är emot hans "manlighet" säger han. Men NU när jag säger att varför Varför ska jag genomgå en abort när han inte ens kan klippa strängen, varför tycker han att aborten är mindre "jobbig" ... jag har ju sagt att jag aldrig skulle sterilisera mig för jag är inte säker på att jag inte vill ha fler barn.

Fan fan fan. Jag hatar detta och de lutar åt att jag ta bort de.
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Vill inte göra abort
BineH

Sun 14 Aug 2022 11:26

#12

Citera Återställ Anmäl

TurkosDream skrev 2022-08-09 22:45:14 följande:
Hur har det gått?
Det går inte alls bra. Jag har velat och velat och velat om huruvida jag ska ge med mig eller inte. Han vägrar förstå mig trots besök hos kurator eller liknande. Jag bokade en abort till men klarade inte av att gå dit. Jag ville verkligen försöka ta bort de mot min vilja men jag klarade de inte. Jag känner mig så ensam. Vi pratar knappt om de för vi kommer hela tiden fram till samma sak att han vill ta bort och jag vill inte göra abort.

Går fortfarande i tankar att göra Han till viljes för jag klarar inte av att vara ensam i detta
BineH

Mon 15 Aug 2022 15:33

#15

Citera Återställ Anmäl

TurkosDream skrev 2022-08-15 00:07:42 följande:
Känner med dig.
Sitter i likande situation. Är i v13 och har aborttid nu på fredag, är så kluven. Velat behålla en längre tid men inte min partner, men han stöttar mig oavsett, säger han... men det har varit väldigt hätska diskussioner och tårar... ska prata en sväng till imorgon kväll, känner inte att något alternativ är optimalt, men hans tidigare barn (ej med mig) ville han också ta bort, det älskar han, så vad skulle bli annorlunda nu.... åh sån ågren.Jag hade ju med en bokad tid för abort men jag klarade de inte, hade ångest i flera dagar innan, och vi träffade en kurator innan för jag ville få "prata" med någon utanför och de var guld värt för hon var super duktigt, tyvärr blev det inte bättre ändå för oss, har du möjlighet så ring din gyn klinik och få numret till kuratorn som samarbetar med dom så kanske det blir lättare för er.
Vårat största problem är ju att min sambo INTR stöttar mig oavsett, iallafall inte som han säger nu, visst kan de ändras såklart men det är NU jag hade behövt stöt från min bästa vän ???? hade han gett mig minsta vink att han skulle stötta eller kunna någonting acceptera hade jag inte tvekat alls.

Men just nu gråter jag flera gånger om dagen för jag älskar du han och jag vill verkligen inte göra såhär mot han men samtidigt är det värre att inte tänka på mig själv. Varför får han vara ego i detta men inte jag?

Jag är just nu i veckan 11

Skriv gärna hur det går ????????
BineH

Mon 15 Aug 2022 19:24

#21

Citera Återställ Anmäl

TurkosDream skrev 2022-08-15 19:06:41 följande:
Men... du var ju gravid redan i april? Hittade en av dina andra trådar.
Då kan du ju inte vara i v11, abort borde redan vara för sent?
Ja du har rätt, hela situationen är lite knepig.. jag blev gravid och plussade, sen började jag blöda som tusan och tänkte ju missfall vilket det nog var enligt gyn, jag blödde några veckor. Därefter började jag få smärtor i livmodern och blödde från och till länge.
Jag sökte till gyn och tänkte det var fel på mina piller, men dom uppmanade mig att komma in akut för dom misstänkte utankvedshavandeskap, och vid ultraljudet fick jag istället veta att jag var normalt gravid i vecka 6.

Vet knappt själv vad som hänt men antagligen blivit gravid absolut direkt igen efter missfallet, de är den ända förklaring jag fått som låter troligt.

Det värsta med detta är att jag gick igenom en mardröm i april, sen skötte naturen de så chocken blev stor när det var plus även i juli....
BineH

Wed 24 Aug 2022 09:44

#23

Citera Återställ Anmäl

TurkosDream skrev 2022-08-24 00:22:28 följande:
Hur går det? Blivit något klokare?

Här går jag strax in i v15, känns inte bra något alternativ och partnern har tydliggjort att han känner ingen glädje för det, inte jag heller. Men tror vi behöver tid att landa i vårt beslut, då abort känns ännu värre. En abort såhär sent dessutom hade inneburit en påkallad förlossning, och barnet är så vitt vi kan se helt frisk så känns alldeles för inhumant.

En tid hade vi för kirurgisk abort, trodde vi, men det visade sig i själva verket vara möte med läkare inför sen abort, den tiden hade vi någonstans förlikat oss med, då skulle jag fått vara sövd, men nu är det inget alternativ längre.
Inte klokare, bara rundare. allt är fortfarande jobbigt, har tagit blodprov för kubb och så nu för de vill jag ha gjort om vi ska behålla. Men sambon säger att han "hoppas" det är något fel för då kommer jag göra abort. Så känslorna är desamma, jag känner ingen direkt glädje mer än att jag känner att jag inte vill göra abort. Men glädje är svårt att känna när vi är i denna situation, den jag allra mest vill ventilera med beter sig som en idiot och jag känner mig så Fruktansvärt jävla ensam. Nu är det väl snart dags att börja berätta för folk med och det är extra jobbigt för jag vill inte att folk ska tycka att jag gör såhär mot han. För han lär ju inte jubla direkt om man pratar med någon . Jag har såklart sagt de till närmaste för annars hade jag gått under om jag skulle gå runt och må såhär dåligt utan att då berätta för någon.

Att det har gått långt och aborten skulle bli värre nu än tidigare skulle min sambo på mig att jag skulle tagit bort de när det var tidigt...

Fan va livet är tufft ibland.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Vill inte göra abort

Vill inte göra abort

INNEHÅLL