Anonym (Lingonris) skrev 2022-08-04 11:14:24 följande:
Intressant att du utgår från att jag är kvinna Jag är man och ser egentligen inte att det skulle vara någon skillnad om man eller kvinna.
Det handlar väl mer om man är som person. I och med att jag fortfarande älskar min partner så känns det som att jag förstör.
Ganska naturligt att få de tankarna när man är den som lämnar. Jag tillhör de som faktiskt trodde du var kvinna, av det skälet att den typen av berättelse och sättet du ger den på är vanligare i den gruppen, men som du skriver är det TOTALT oväsentligt i sammanhanget. Det förändrar ju inte din situation. Att du har tvivel är ju inte heller så konstigt. Ta upp dem också i ert nästa familjesamtal. Det är jättevanligt att man går in i sitt eget huvud och försöker sortera ut saker vilket är väldigt svårt att göra själv när det handlar om en relation och risk att man hamnar i otakt. Om ni har en terapeut värd sin titel så kommer han eller hon inte försöka övertala er till något, varken åt ena eller andra hållet. Ibland är det verkligen bäst för alla parter att separera, sedan hindrar det inte att det kommer göra ont. Inte sällan just på grund av upplevelsen att man gör sin partner illa.
