Inlägg från: Anonym (Siegfried och Roy) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Siegfried och Roy)

    Var går gränsen för emotionell otrohet?

    Av det du beskriver så har ni ju egentligen aldrig gjort slut, ni valde bara att fortsätta er relation även om ni stannat hos era respektive. Det ni inte kan göra fysiskt i träffar har bara omvandlats till ord.

    Ni har varandra som en backup om era vanliga liv skiter sig. 


    Jag skulle inte kalla det som att du är lyckligt gift, snarare mer att du inte är beredd på att ta konsekvenserna som det innebär att välja denna man. Lyckligt gift innebär att du inte skulle haft några problem med att släppa taget om mannen och bli platoniska vänner... 
  • Anonym (Siegfried och Roy)
    Anonym (NN) skrev 2022-09-17 11:13:21 följande:

    Ok, jag hör er och borde väl inte väntat mig något annat än fördömanden härifrån!

    till mitt försvar: jag har ingen otrohetsaffär bakom mig. istället involverade jag min man och vi har gått igenom det tillsammans. Han är rätt väl införstådd med min situation och det är inte så att jag smusslar med att jag och ?den andre? är vänner.

    Men hade gärna velat göra från andra som varit i liknande situationer. 


    Även om du inte smusslar med er vänskap inför din man är du ju ändå inte fullt ärlig med hur relationen egentligen ser ut med tanke på hur förtroliga ni är.
    Om allt hade varit frid och fröjd så hade du ju rimligen inte haft funderingar kring vart gränserna går? 
    Så vad exakt är det egentligen du funderar på här som du vill ha lite input på? 
Svar på tråden Var går gränsen för emotionell otrohet?