Inlägg från: Anonym (glimmer) |Visa alla inlägg
  • Anonym (glimmer)

    Var går gränsen för emotionell otrohet?

    Jag kan känna igen mig i vad du skriver om. Jag tycker också att man kan vara vänner med folk av annat kön. Det irriterar mig att så många anser att direkt man umgås med någon av motsatt kön så har man ett förhållande eller ligger med varandra. Jag skulle gärna umgås mycket mera med män som jag anser vara mina vänner (jag är alltså kvinna), men jag vet att detta av så många anses vara olämpligt så därför låter jag bli. Jag skulle vilja kunna umgås på tu man hand med mina manliga vänner precis som jag gör med mina väninnor utan att det skulle anses konstigt. Jag tycker inte att det implicerar att man är otrogen bara för att man har vänner och umgås med personer av motsatt kön. 

  • Anonym (glimmer)
    Anonym (sådär) skrev 2022-09-23 15:05:46 följande:
    Nja, jag tror ingen tycker att man inte KAN vara vän med motsatt kön. Det som orsakar diskussionerna är när folk tar för givet att det bara handlar om vänskap och har det som utgångspunkt.... tex "Va!!! får man inte ha vänner av det andra könet???... gud vad fördömande och svartsjuka folk är och bla bla"

    Fast frågan kanske inte handlar om man KAN ha vänner av motsatt kön, utan snarare hur fan vet man att det BARA handlar om vänskap och om man inte vet det varför man då har det som utgångspunkt i sina argument?

    Jag tycker tex som du.... min partner kan ha hur många manliga vänner hon vill och umgås med dem som hon vill så länge det BARA handlar om vänskap från BÅDA sidor. Men jag är absolut inte ok med att hon umgås med män som hon är kär eller kåt i eller som är kära eller kåta i henne för då är syftet med umgänget något hel annat än bara vänskap. Så fort man känner mer än bara vänskap för varandra så kan man inte längre prata om att man bara är vänner oavsett hur mycket man vill låtsas som att det är så. Då är man vänner plus lite till och denna plus lite till är inte helt trivialt
    Jag förstår hur du tänker, samtidigt tycker jag att det är lite dömande. Vad är det som gör att jag inte skulle kunna vara otrogen med en person av samma kön lika väl som en av motsatt kön? Allt handlar väl sist och slutligen om tillit och hur man väljer att behandla sin partner. Jag skulle gärna gå ut och äta t.ex. med någon av mina manliga vänner utan att någon annan kommer med. Jag låter dock bli eftersom detta ser så konstigt ut av alla i omgivningen och det leder till en massa prat och spekulationer. Jag känner ändå att det är väldigt tråkigt eftersom jag har mycket fler manliga än kvinnliga vänner när jag befinner mig i en mycket mansdominerad bransch med främst manliga kollegor och samarbetspartners. Vissa har genom åren blivit vänner för mig. Jag skulle ändå inte tänka mig att göra något mera med dem, men på grund av omgivningens åsikter så kan man inte fritt och obehindrat hänga med en man som kvinna om man är gift. 
Svar på tråden Var går gränsen för emotionell otrohet?