Josef:Menade inget annat än att du också verkar bo i en förort som inte andra ser skönheten i. Själv gillar jag Alby skarpt.
Skogen: tack för din berättelse! Tror du är en sådan person som smälter in överallt och trivs som fisken. Jag är inte riktigt så och därför våndas och tvekar jag, men alla tips här i tråden har varit guld värda!
Ja hade flyttat från Skiten så fort det någonsin gick?
Vi bor som sagt också i en liten stad, men ingen som präglas av homofobi, rasism eller kvinnohat. I alla fall är det inget som märks. Och det finns grundläggande samhällsservice. Det är egentligen det främsta skälet till att jag inte vill ha hus på landet. Det beror förstås på var man bor, men jag är lite för bekväm av mig. Jag vill inte behöva ta bilen eller cykla långt för att komma till närmaste mataffär, apotek, skola eller busshållplats.
Maken sa också direkt nej till det när vi diskuterade var vi skulle bo. Gärna ett mindre samhälle, men inte mitt ute i spenaten.
Gällande rasism, homofobi och kvinnohat, har både jag själv och många jag känner, upplevt mer av sånt i förorter än på andra håll. Men det kanske är annorlunda i glesbygden.
Det där med att det kan bli för mycket folk känner jag igen. Jag blir ofta stressad när jag är i Stockholm och går på någon gata med trängsel eller åker i den fulla kollektivtrafiken. Jag skulle inte vilja bo så.
Tack Tvillingmorsan, det stämmer som du sammanfattar: älskar området, otrygg på grund av hur det blivit. Ska vara snäll mot mig själv oavsett om vi blir kvar på grund av att jag inte vågar vara äventyrlig och flytta, eller vara snäll mot mig själv om jag flyttar för att jag har möjlighet till det och känner mig som svikare av förorten.
Men man får bara ett liv.
Ditt problem sammanfattas i ordet otrygghet. Och känner man sig otrygg tycker jag man ska flytta. Sverige är stort. Det finns massor med orter att bo på. Måste inte vara ett samhälle utan en mindre stad kanske. Vi alla tycker om olika sorters boenden, tillgång till service och annat. Grundläggande är att inte känna sig otrygg, må dåligt och så småningom börja vantrivas. Som jag gjorde när jag bodde i ett getto. Det finns inte nog med pengar i denna världen för att jag skulle bo i ett getto igen eller ens en stad öht.
Jag har hittat "hem" nu. Vi har 3-4 km till samhället och tycker det är helt okey att behöva ta bilen dit. Det mest grundläggande vi behöver finns där. Skolskjutsen funkar bra. 1-2 ggr per år åker vi till närmaste stora stad och jag är helt slut efter några timmar där! Trafiken, allt folk, stressen, trängseln, jag får nästan panik. Men jag vet att vissa gillar det och inte ens kan sova om det är tyst. 
Flytta ifrån. Det finns inget som är bättre än svensk byhåla där alla känner alla, och du är den enda kulörta personen på 3km radie förutom när någon reser igenom och stannar för att handla på macken/affären. Låter kanske illa men jag har aldrig trivts bättre än här. Upplevde förort som en mardröm i uppväxten.
Blir kallad n-ordet betydligt mer sällan här och n-ordet i kombination med h-ordet har jag aldrig ens blivit kallad här. Det var dagligen i orten. Dagligen.
Varsågod! 
Men ärligt talat Fröken Allvar. "Svikare av förorten"?
Om du bodde i ett lugnt och tryggt men tråkigt villaområde, och flyttade därifrån för att du ville bo mer centralt och livligt, skulle du känna dig som en svikare då? Som inte stannade kvar och livade upp området.
Det har jag svårt att tro.
Det är en farlig tanke att enskilda medborgare skulle ha något särskilt socialt ansvar för just förorten. På bekostnad av sin egen trygghet och trivsel dessutom. Ingen skulle resonera så om andra områden. Du skriver att du inte vill känna så eller tänker bry dig om det, men du har ändå de tankarna?
Självklart ska du inte flytta om du kommer fram till att du trots allt hellre vill vara kvar. Och gör inget förhastat. Men stanna av rätt anledning. Att du själv vill och trivs.
Det här är bara för om man är intresserad, inget om mig, eller så. Moreno som skriver mycket om förort, har i artikeln nedan skrivit fint om Tumba/Storvreten i Botkyrka. Jag känner igen mig, och förstår att nazisterna på min ort som vi såg som missanpassade töntar hade vänner på andra håll i Stockholm. Jag förstod inte hur rädda folk var för att bli slagna av nazister då. Nu när jag själv är rädd förstår jag mera. Man lär sig med livet
www.expressen.se/kultur/man-sag-nynazister-jaga-invandrare-med-hammare/
Tvillingmorsan, vi måste växt upp ungefär samtidigt och jag känner mig dum som inte förstod hur illa det kunde vara även då. Kanske har jag förträngt det? Jag umgicks med punkare en kort tid. Jag förstod inte hur deras sociala situation skilde sig från mitt radhusliv på det sätt som jag gör nu. Överhuvudtaget var jag i många sammanhang som nog var farliga, satt i tjuvkopplade bilar ut i industriområden och var på hemmafester i andra förorter där ungdomarna nog inte mådde så bra alla gånger.
Jag vill inte skriva exakt var jag bor men det är ett område som har allt kan man säga, från rikaste rika till dessa återkommande våldsamma händelser som får mig att vilja flytta..Tumba, framför allt Uttran har också en del stora skillnader inom området och Moreno är nog också uppväxt under ungefär samma tid, som han skriver om.
Jag har berättat för nära personer om mina planer nu, men också sagt att det kanske inte blir av.
Jag har uppskattat väldigt mycket alla fina kommentarer.
Håller med Tvillingmorsan.
TS, jag förstår att du tvekar om du har bott där hela ditt liv och trivts. Men om området har försämrats så pass att du inte längre känner dig trygg, är det väl egentligen inget att diskutera? Om du har möjlighet att flytta till något bättre, gör det.
Du skriver att du kanske inte har råd att flytta tillbaka senare, om ditt nuvarande område lugnar ner sig. Jag skulle snarare vända på det och säga: Passa på att flytta medan du kan. Det är inte alls säkert att området förbättras, det kan bli tvärtom också. Fler och fler lämnar storstäderna, även "bättre" områden, pga samhällsutvecklingen. Problemen finns som sagt i mindre städer också, men är inte lika märkbara där.
Folk i Malmötrakten flyttar inte längre bara till bättre områden i Malmö. De flyttar från Malmö. Så illa har det blivit. Riktigt så är det inte i Stockholm eller Göteborg än, men vi är på väg dit.
Var realist och flytta medan du kan, om du känner som du gör.
Men den som känner som jag och är inne i tråden och funderar på att flytta kanske blir lika glad som jag av att se detta fina klipp. Nu är inte Rinkeby min förort, men de här barnen tänker inte bara på sig själva utan vill stoppa våldet i hela Sverige:
www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/trots-skjutningar-kanner-eleverna-i-rinkeby-sig-trygga-pa-skolan
💚
Och den som av någon anledning är inne i tråden och har någon typ av beslutsmakt över förorten kan läsa det här, om bland annat bättre och fräschare återvinningscentraler (Ja tack och sluta släng soporna bredvid!) och snöröjning/sandning (ännu mera ja tack!)