• Anonym (anonymtomas)

    Sambo träffat ny. Dilemma?

    Hej,

    Min sambo (tillsammans lite över 9år), och mamman till vårt barn på 14månader. Kom hem för någon vecka sedan och sa "Jag har inga känslor för dig längre", frågade direkt vad han hette och hon svarar med "Jag har inte varit otrogen"... men det visade sig ju att det såklart fanns en annan. (och otrohet är väl mer än bara intimitet?)

    Jag är helt förkrossad och vill såklart försöka lösa ut varför det inte fungerar och har gjort ganska ordentlig rannsakan av mig själv och hittat en del ömma punkter där jag gärna vill förbättra mig. Men mycket landar tyvärr på att min sambo varit dålig på att kommunicera (och jag på att fråga såklart, hon tycker jag ska förstå trots att hon inte uttryckligen säger saker..). Vi har nästan aldrig bråkat, så eventuella meningsskiljaktigheter oss emellan har inte gått ut över barn. Det fanns heller inga tecken på att hon var på väg att lämna annat än kanske en vecka innan det hände.
    Vi har dock haft långa och mycket givande samtal sedan det här kom upp, hon har vid några tillfällen sagt att hon gärna försöker, men är inte beredd att i handling visa detta. Hennes förslag är att hon vill ha paus för att kunna träffa den här nya och se vart det leder - i princip... och ha mig som Plan B?

    Vi har som sagt barn ihop, 14 månader. Vi har hus ihop sedan 4år där ingen av oss kan köpa ut den andra, och att sälja huset är ganska många månader bort. Finns vissa grejer som måste färdigställas och sedan behöver vi sälja först för att veta hur mycket var och en av oss kan köpa för. Så minst 6 månader bort som vi med andra ord kommer bo under samma tak.

    Men det dilemma jag egentligen vill reflektera över är det faktum att hon väldigt öppet träffar den här nya, trots att hon vet om att jag är helt förkrossad. Och samtidigt är vi båda såklart önskar att behålla god relation till varandra för barnets skull.. och "tyvärr" är jag gärna hennes Plan B, så mycket älskar jag henne.

    Mycket backstory.. men vad tycker folk? Hur ska man agera? Jag vill ha den respekten jag förtjänar efter att vi varit ihop i över 9 år, har barn tillsammans, villa, osv. Men hur agerar man? Jag förstår ju att jag inte kan hindra de från att ses...

    Tankar?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-26 20:11
    Vet inte om det gör någon skillnad, men vi båda är strax över 30, den nya killen är 25.
    Vi har alltid haft ett ganska OK sexliv, varken mycket eller lite. Dock mycket på mitt initativ. Det dippade inte nämnvärt av barnet.
    Vi brukar kalla vårt barn för ett dåligt preventivmedel, nästintill exemplariskt barn, skriker knappt, sover bra. osvosv..

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-28 13:01
    Det här med paus förstår jag framstår som en rätt respektlös grej, men det finns en anledning till att det i hennes ögon kanske inte är så vrickat. Och det känns som en händelse som "internet" förtjänar att få veta för att kunna döma den här situation fullt ut.

    6 år sedan strax innan jul var jag på en afterwork, där en kollega till mig tog med en kvinnlig bekant, kan kalla henne F. Jag och den kvinnliga bekanta hade trevligt och kom varandra väldigt nära, pratade i princip hela kvällen. När hon sen skulle hem så ville hon att jag skulle följa med i taxin, jag avböjde.

    Några dagar senare skrev hon till mig på facebook och bad om ursäkt för att hon varit så påfusig och lagt sig i mitt liv, jag svarade och skrev att jag inte tyckte att hon hade något att be om ursäkt för, och att jag gärna hade träffat henne under andra omständigheter. Där tänkte jag väl att det var slut med henne.

    Min sambo ser de här två meddelandena (hon snokar inte - viktigt att poängtera tycker jag). Och jag reflekterar väl som så att jag någonstans ändå har fallit för frestelsen (flörtat med en annan...) och att jag därför kanske inte har samma känslor för min sambo. Jag gör slut. Hon ber istället om att ha paus med orden "du får ligga runt hur mycket du vill bara du kommer tillbaka"... (ja ni fattar soppan... och att det vid den här punkten är hon som är dörrmattan...)

    Hon bor iaf kvar hos mig, i min lägenhet. Jag veckopendlar dock till annan stad måndag-fredag under den här perioden. Så vi träffas inte så mycket annat än helgerna. Vi har dock massa sex, och skickar nudes å grejer... jätteskevt.
    Min skeva logik anser dock ändå att det är slut, så jag tar kontakt med F och frågar om inte vi kan ses. F tycker väl till en början inte att det är någon bra idé men går till slut med på det, Vi träffas på en lunch (slutet januari), det blir inget mer. Jag tänker inte så mycket mer på det... sambo vet inget (tror jag..) och eftersom det i min värld är slut så är det inte så mycket att orda om...

    Vi hittar tillbaks till varandra, utan att nämna ett ord om den här pausen eller händelsen.. åren går... och för 3 veckor, i samband med att hon hittat en ny då, får jag veta att hon visste om att jag träffat F, hon har läst hela konversationen (det vet jag inte hur, förmodligen snokat.. men jag hade nog försökt göra detsamma), det står inget jätteavslöjande annat än att vi har träffats. Det visar sig också att hon med jämna mellanrum går in och ser om F är kvar på min facebook.. jag har ärligt talat aldrig reflekterat över det... hon har aldrig nämnt F's namn annat än vid de första två meddelandena, då fick jag ett sms med "Vem fan är F???"

    Så.. judge away.. nu vet ni att jag inte är guds bästa barn heller och det kanske kan ge lite perspektiv på varför en paus inte nödvändigtvis framstår som en helt galen grej i hennes perspektiv....
    hon har gett mig den premissen en gång, något som jag utnyttjade genom att gå på en dejt med en flört... hände dock ingenting mer.

    Det här påvisar också hur bristande vår kommunikation har varit genom åren, och hon har själv sagt att hon inte vågade ta upp de här för då trodde hon att jag skulle lämna henne...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-29 13:03
    Nu är det väl "klart". Hon flyttar ut imorgon (förutsatt att hennes föräldrar tar emot henne...). Inskolningen på förskolan börjar om 2 veckor, så fram tills inskolningen är klar tar jag hand om barn och bor i huset.
    Hon får barn över helgerna, vi får se hur det blir med hennes planerade resa upp till honom.. den sträcker sig ju över en helg så blir lång första tid utan att få träffa barnet om resan blir av.

    Efter inskolningen är klar är väl tanken att vi kör varannan vecka med barn och hus och varannan vecka sover vi någon annanstans. Sen är väl förhoppningen att få klart lite smågrejer på huset så att det går att sälja, och att vi får OK betalt för huset. Får vi för lite kommer hon bli skyldig mig pengar... inte helt optimalt, ska väl inte vara någon större fara. Men husmarknaden är väl inte svinrolig för tillfället.
    Jag gick in med 11ggr mer än vad hon gjorde. Finns papper på det så ingen fara och det är en deal som ändå möjliggjorde att vi kunde bo där vi bott. Jag har ingen ånger där.

  • Svar på tråden Sambo träffat ny. Dilemma?
  • Anonym (C)

    Eller äger du mer av fastigheten? 

  • Anonym (anonymtomas)
    Anonym (Kimchi) skrev 2022-10-29 17:35:01 följande:

    Serru! Nu kryper det minsann mera. Ni är respektlösa båda två. Karma. e för fasen till att ta han om barnet. Hur ska du klara att ha barn i veckorna som jobbar på annan ort? Plötsligt oroar du dig hur hon ska kunna träffa sin nya knullis. Nä fy fan för er båda två. Du må vara vältaligt men du är samma skrot och korn som sambo.  


    Va? Nu har du nog missuppfattat? Jag jobbar inte på annan ort, det var ett tillfälligt projekt 2016. Långt innan barn ens fanns i tankarna. Jag har dessutom bytt arbetsgivare sedan dess och är fullt kapabel att ta hand om mitt barn, både ekonomiskt och i form av tid, även på heltid om det skulle behövas.
    Anonym (C) skrev 2022-10-30 00:39:54 följande:

    Du skriver att du har papper på att du gått in med 11 ggr så mycket. Betyder det att det finns upprättat skuldebrev eller bara bevis på att du gått in med mer? 


    Det finns skuldebrev upprättat med en 2%ig ränta på beloppet. Vi äger huset 50/50. 


     


    Anonym (Tjej) skrev 2022-10-29 23:57:25 följande:

    AstridElizabeth, Verkligen ruter i dig. Ord och inga visor! 


    Vet inte om jag själv kunnat köra den hårda linjen som du förespråkar. Speciellt inte om en ettåring involverad. Gällande barnet skulle jag vilja ha ett bra samarbetsklimat och därmed en mildare policy. I annat håller jag mer med dig, fast agerande inte själv på det viset vid upptäckt otrohet i mitt. 


    nej, en så hård policy är inte aktuell. Jag har intresse i att mitt barn har en närvarande mamma, och att barnet har det bra den tid hon spenderar där. 
    Jag tänker inte vara anledning till att infektera det här mer än nödvändigt. Jag har för avsikt att vi ska kunna ha en bra relation trots det som hänt. Och det är inte för mammans skull utan för vår dotters.

  • molly50
    Anonym (anonymtomas) skrev 2022-10-29 15:13:26 följande:
    Vi får se vad tiden utvisar. Men nej, det känns inte respektfult att vara andrahandsval. Det kan också vara så att vi har sagt saker till varandra som gör det omöjligt för oss att hitta tillbaka till varandra. Vem vet.

    Oavsett vad har vi en dotter tillsammans så vi kommer ju ha en lång relation framför oss... kommer vara svårt att se hennes nya i ögonen, som man tycker är ett vidrigt as som limmar på en upptagen morsa till en 1åring, innan man själv har lyckats gå vidare. Får hoppas att jag slipper det på ett tag.
    Oavsett vad ni har sagt till varandra så löser man inte det genom att vara otrogen.
    Man pratar med varandra.
    Och jag tycker inte du ska lägga hela skulden på ditt ex nya.
    Hon är nog minst lika skyldig själva.
    Och hon är den som verkar vara beredd att prioritera sin nya framför sitt barn genom att åka till honom när hon egentligen ska ha barnet.
    Och hon är den som säger sig vilja ha en paus för att kunna träffa den nya.
    Det tycker jag säger en del.
    Och skulle det inte funka med honom så ska du inte bli förvånad om hon kommer krypande tillbaka.
    Men ta då inte henne tillbaka.
  • Anonym (anonymtomas)

    Känner att en uppdatering är på sin plats....

    Mitt ultimatum gick åt helvete.
    Jag är en jävla mes till dörrmatta. Ni behöver inte berätta det... :(

    Tanken var att hon skulle åka till sina föräldrar och be om att få bo där, och flytta in i princip dagen efter. Jag hade kontakt med hennes mamma innan och på hennes mamma lät det som att de inte var det minsta intresserade av att låta henne bo hos dem. "Vi varken vill eller orkar. Hon får ta konsekvenserna av sitt agerande"

    Tyvärr blev det bara så att de "skjuter upp" när hon skulle kunna flytta in hos dem med ett par veckor för att kunna färdigställa deras undervåning.

    Som några har varit inne på så är det ju rätt svårt för mig att kasta ut min sambo.., hon äger trots allt halva huset. Och att hon INTE skulle åka iväg fanns inte på hennes världskarta.

    Så hon är där just nu, och spenderar hela helgen (torsdag-söndag).

    Jag vill väl dock tillägga att jag har haft kontakt med både hennes mor och hennes bror, de två personer (utöver mig) som jag har sett som min sambos trygga punkter i livet. (Min sambo har gått igenom en del tuffa perioder i sitt liv under våra år tillsammans...) 

    Båda dem tar avstånd från hennes beteende, hennes bror - som är den enda person som jag trodde skulle kunna nå fram till henne, pratar hon typ inte med längre efter att han tyckte att hon skulle ta en paus från den nya och lösa separationen snyggt. (det var tydligen för mycket begärt..)
    Jag och barnet ska på Söndag träffa hennes föräldrar på middag, får se vad de säger..känns ju nästan som att vi behöver en gemensam handlingsplan för att hantera det här... jag vill fortfarande ha en mamma till mitt barn men blir allt svårare för mig att sköta det snyggt eftersom man är så enormt besviken på henne och hennes beteende, och att hon inte verkar ha något som helst intresse i att anstränga sig för att sköta det snyggt.

  • KyligSynaps

    Varför ska hon sköta det snyggt? du gör ju den delen åt henne.. Hon behöver ju inte ens försöka.

    Hon kan ligga med någon annan framför ögonen på dig, för att hon vet att sekunden som hon ropar så är du redan där.. 

    Du borde ta dina ungar och dra iväg ett tag.. Sluta försöka umgås med hennes föräldrar.. O ge fan i göra vad som helst för att bara få "försöka lite mera"..

    Du har inte märkt det.. Men det är ingenting som verkar göra att erat förhållande blir bättre, eller gör att det fungerar.. 

  • Anonym (Kimchi)

    Tack för uppdateringen! Du var iaf försökt men hon körde över dig. Igen. Så nu är alltså planen att hon ska bo kvar i ett par veckor till? 


    Jjr har ni lagt upp vardagen då? Vem tar hand om vad under tiden? Varför drar hon inte iväg till det nya pöket? Precis som hennes mamma säger så går hon ta konsekvenserna av sitt handlande. Det behöver hon inte när du låter det bara gå. Har full förståelse och ger dig även cred för att du vill ha en fungerande mamma till ditt barn. Däremot behöver du tuffa till dig rejält. Ställ krav och motprestationer av henne. Jamsa inte med. Det är hon som valt det själv. Det handlar inte om att jävlas utan du ska behålla din värdighet. Måste ändå vara skönt att hennes föräldrar och bror tycker som du. Har du anhöriga som kan stötta och hjälpa dig? 

  • Anonym (Tjej)

    tråkigt att höra att ditt ultimatum gick åt skogen. 

    I din uppdatering verkar det ändå som om din sambo flyttar till sina föräldrar (som eg vare sig vill eller orkar involvering) om så med tre veckors fördröjning. Som är det tidspann som föräldrarna behöver för att iordningställa undervåningen i sitt hus. Vilket låter som ett rimligt krav från deras håll. Tanken är ju att eran ettåring ska vara där tillsammans med sin mamma och kanske vill de renovera och göra fint och köpa barnsäng mm. Utöver att mentalt ställa in sig på att deras (förlöpta) dotter tar över gästrummet. Det låter gott att du står på god fot med hennes mor och bror, för barnets bästa, men samtidigt är de hennes nyckelpersoner. De tar så att säga ditt parti något som är lätt att inse varför! Samtidigt behöver din sambo nog dem som någorlunda neutrala i sina opinions. Därför undrar jag om du har en kompletterande trygg punkt i din familj och/eller närmaste omgivning? 

    Låter bra och tryggt med söndagsmiddag hos barnets mormor och morfar! Och ja, om ni skissar på en handlingsplan är förstås inte helt fel när en sådan underlättar något. Tänk ändå på att din sambo bör få tycka till/komma med synpunkter på den - trots att hon verkligen är boven i dramat! 

    Ja, det krävs en del av dig i självbehärskning i din ambition att sköta det hela snyggt. Allra bäst för barnet. Men jag undrar om det finns ett ostört pratutrymme tillsammans med din sambo där du får uttrycka vad du känner innerst inne? Vad vill du säga där och då?

  • Tecum
    Anonym (Kimchi) skrev 2022-11-04 17:05:16 följande:

    Tack för uppdateringen! Du var iaf försökt men hon körde över dig. Igen. Så nu är alltså planen att hon ska bo kvar i ett par veckor till? 


    Jjr har ni lagt upp vardagen då? Vem tar hand om vad under tiden? Varför drar hon inte iväg till det nya pöket? Precis som hennes mamma säger så går hon ta konsekvenserna av sitt handlande. Det behöver hon inte när du låter det bara gå. Har full förståelse och ger dig även cred för att du vill ha en fungerande mamma till ditt barn. Däremot behöver du tuffa till dig rejält. Ställ krav och motprestationer av henne. Jamsa inte med. Det är hon som valt det själv. Det handlar inte om att jävlas utan du ska behålla din värdighet. Måste ändå vara skönt att hennes föräldrar och bror tycker som du. Har du anhöriga som kan stötta och hjälpa dig? 


    Men vad skulle TS gjort? Det går inte att bara slänga ut henne, som flera har påpekat. Och att TS själv skulle dra, som något ljushuvud föreslog, är ju att låta henne vinna. Nej fortsätt på samma linje. hon ska ut så fort som föräldrarna tar emot henne. Bara kyligt neutral, tala bara om det som rör barnet och detaljer inför skilsmässan.

    Jättebra att TS är tydlig mot hennes föräldrar om vad som hänt och fortsätter hålla kontakten med dem. De är ju fortsatt mormor och morfar oavsett vad deras dotter hittar på.
  • Anonym (Kimchi)
    Tecum skrev 2022-11-04 18:29:53 följande:
    Men vad skulle TS gjort? Det går inte att bara slänga ut henne, som flera har påpekat. Och att TS själv skulle dra, som något ljushuvud föreslog, är ju att låta henne vinna. Nej fortsätt på samma linje. hon ska ut så fort som föräldrarna tar emot henne. Bara kyligt neutral, tala bara om det som rör barnet och detaljer inför skilsmässan.

    Jättebra att TS är tydlig mot hennes föräldrar om vad som hänt och fortsätter hålla kontakten med dem. De är ju fortsatt mormor och morfar oavsett vad deras dotter hittar på.

    Jag har inte föreslagit att han ska slänga ut henne eller dra själv. Det jag frågade varför hon inte flyttade till nya pöket. Nu krävs förberedelse fit hon kommer att flytta. Under tiden ska TS vara väldigt rak och tydlig vad som krävs av henne. Inget jamsande. Hon har själv satt sig i skiten och får ta konsekvenserna. TS är dock mån om att hon ska fungera som mamma vilket är jättebra  


    Det jag däremot undrar och hoppas är att TS har anhöriga som stöttar. Att det finns goda relationer på hans sida också. Kan gissa att TS är lite för snäll för ditt eget bästa. 

  • Anonym (anonymtomas)
    Anonym (Kimchi) skrev 2022-11-04 17:05:16 följande:

    Tack för uppdateringen! Du var iaf försökt men hon körde över dig. Igen. Så nu är alltså planen att hon ska bo kvar i ett par veckor till? 


    Jjr har ni lagt upp vardagen då? Vem tar hand om vad under tiden? Varför drar hon inte iväg till det nya pöket? Precis som hennes mamma säger så går hon ta konsekvenserna av sitt handlande. Det behöver hon inte när du låter det bara gå. Har full förståelse och ger dig även cred för att du vill ha en fungerande mamma till ditt barn. Däremot behöver du tuffa till dig rejält. Ställ krav och motprestationer av henne. Jamsa inte med. Det är hon som valt det själv. Det handlar inte om att jävlas utan du ska behålla din värdighet. Måste ändå vara skönt att hennes föräldrar och bror tycker som du. Har du anhöriga som kan stötta och hjälpa dig? 


    Ja, vi kommer vara tvungna att bo under samma tak ett tag till. Sen kommer vi behöva spendera helger och gå igenom och rensa ut huset, och packa.. vi blir ju inte av med varandra på flera månader hur mycket vi än vill..
    Men jag tänker vara tydlig att jag inte tolererar att de träffas under tiden vi bor tillsammans. Det är inte speciellt svårt för mig att förhindra som tur är.
    Känns lite småaktigt/kontrollerande, men samtidigt har jag typ ingenting annat att använda...

    Vardagen har fram tills nu bara flutit på... jag är alldeles för pragmatiskt för att hålla på att vi bägge ska laga mat separat.. så det har vi delat på. Likaså övriga sysslor... Vi är ju bundna till varandra ekonomiskt ett bra tag till också, men upplever inte det som ett problem heller.
    Men visst, jag inser ju att hon nu har det "bästa" av bägge förhållandena (eller vad man vill kalla det), men samtidigt vet jag inte riktigt om det spelar någon roll... det finns ju lixom ingen möjlighet att rädda det här längre. Det stadiet har passerats för länge sedan. Då behöver jag inte ge mig själv mer jobb än nödvändigt...

    Hennes nya bor 4h bort, inte så enkelt att ta sig till jobbet då.. :D Men veckopendlar som sagt och bor i en av jobbets övernattningslägenheter.. så där finns inte någon möjlighet för henne att vara.

    Jag har både familj och vänner som jag har ventilerat hos.. Och ja, det är enormt skönt att hennes familj ser situationen för vad den är.
    Anonym (Tjej) skrev 2022-11-04 17:42:28 följande:

    tråkigt att höra att ditt ultimatum gick åt skogen. 

    I din uppdatering verkar det ändå som om din sambo flyttar till sina föräldrar (som eg vare sig vill eller orkar involvering) om så med tre veckors fördröjning. Som är det tidspann som föräldrarna behöver för att iordningställa undervåningen i sitt hus. Vilket låter som ett rimligt krav från deras håll. Tanken är ju att eran ettåring ska vara där tillsammans med sin mamma och kanske vill de renovera och göra fint och köpa barnsäng mm. Utöver att mentalt ställa in sig på att deras (förlöpta) dotter tar över gästrummet. Det låter gott att du står på god fot med hennes mor och bror, för barnets bästa, men samtidigt är de hennes nyckelpersoner. De tar så att säga ditt parti något som är lätt att inse varför! Samtidigt behöver din sambo nog dem som någorlunda neutrala i sina opinions. Därför undrar jag om du har en kompletterande trygg punkt i din familj och/eller närmaste omgivning? 


    Njae, tanken är nog inte att hon ska ha barnet hos sina föräldrar. Men vi får se.
    Tanken har varit att vi varannan vecka, eller typ 2-2-3 (som de förespråkas när barnet är i den här åldern) bor i huset och övrig tid bor vi någon annanstans.
    Anonym (Tjej) skrev 2022-11-04 17:42:28 följande:

    Ja, det krävs en del av dig i självbehärskning i din ambition att sköta det hela snyggt. Allra bäst för barnet. Men jag undrar om det finns ett ostört pratutrymme tillsammans med din sambo där du får uttrycka vad du känner innerst inne? Vad vill du säga där och då?


    Tycker nog vi har pratat en del bara hon och jag, men hon verkar inte begripa hur respektlöst hon beteer sig. Hon tror ju att jag är förkrossad för att vi ska separera (vilket jag iofs också är), men respektlösheten över att det är så himla bråttom att få till det med den nya är ju nästan värre.

    Men lite kuriosa:
    Hon har ju offrat ALLT för att vara med den här nya killen (relation till sin familj, relationen till mig, hus, trygghet, varannanveckabarn, ekonomi). Han har inte offrat någonting för deras relation absolut ingenting som han kan förlora, och när jag frågat henne lite så är han inte ens beredd att flytta som det ser ut nu.
    Är det någon som vågar lägga ett bet på om relationen kommer hålla? :D
    Sen det faktum att de bara har känt varandra i ~2 månader..

    Jag kan nästan inte annat än garva åt hur dumt hon beter sig och hur dum situationen är.. tycker på riktigt synd om henne. Det kommer bli ett långt fall när/om nya relationen tar slut..

Svar på tråden Sambo träffat ny. Dilemma?