Hinner inte med barnet när sambon är hemma

Shit vad det dras slutsatser om mig som person på väldigt lite information egentligen.

Jag kan förstå tanken att det ska chillas lite men jag märker ju att mitt barn mår bra av tydliga rutiner. Ni vet inte alls hur vårt barn är eller vilka utmaningar vi har. 

Håller med den som säger att vi behöver lite planering i familjen och tror att det skulle göra att vi alla slappnade av lite. Man vet när och vad som ska bli gjort. DÅ menar jag inte att man ska planera ALL tid. 

Hör och häpna men jag gillar att vara spontan ibland. 
Men då kan man inte planera upp all tid för då finns inte rum för det.

Platta organisationer i all ära. Anser ändå att det ibland behövs att någon tar kommandot och säger att nu gör vi såhär. Annars kan det lätt bli två velpottor som står där och ska vara gulliga mot både barn och varandra. Sen behöver det inte vara samma som bestämmer eller tänker ut lösningar på saker. 

Det där med blöjfrihet. Det är ett faktum att vi är sena med potträning i Sverige. Barn blir blöjfria i allt senare ålder.
Såg någon skriva att vad gör det?! 
Jo, barns självkänsla ökar av att klara av en sån sak. Risken för förstoppning och urinvägsinfektion minskar. Förstoppning är en vanlig orsak till att föräldrar söker vård för sina barn. Tänk om dessa resurser hade kunnat läggas på något annat? Både miljö och ekonomi tjäna på det. 

Första barnet antar jag?

Du kommer att krascha din relation och du har inget att tjäna på det heller. Jag kanske låter barsk, men det är en sanning för mig.

Tänk hur människor lever runt om i världen, och nästan all blir mer eller mindre normala utan nazi-rutiner

Här är så mycket folk som vill läsa in så mycket dåligt och missförstå. 
Menade inte att JAG tycker att det är en statusgrej att barnet får sova i egen säng hela natten utan att min upplevelse är att den allmänna diskussion går åt det hållet. När barnet sovit gott i sin säng och jag har berättat det för folk så har de vänt sig till barnet och sagt ?åhhh så duktig du är?. Det har inte hänt att de säger att barnet är duktigt för att det har gosat hos mamma hela natten. 

Det är väl bra att man förstår att sitt barn behöver en viss dos av närhet för att må bra? Det vore läskigt om man inte noterade detta och därmed inte finns där för sitt barn i det behovet. Det kräver en hel del lyhördhet som inte en robot klarar av. 

Vet ju inte hur det är för TS, men generellt är det ett VÄLDIGT vanligt samtalsämne bland småbarnsföräldrar. 

Den frågan är bara för att spela djävulens advokat.

Om det något man får frågor om som förälder så är det sömn och mat. 

Klart att jag själv kanske berättar ibland för man skulle ju ljuga om man säger att man inte är nöjd över en god natts sömn. Men då är det inte för status utan mer för att det är bra att man har fått sova. Jag berättar gärna när det har varit kaos också. Hellre det för att inte spela några charader.  

Mina föräldrar frågar ofta om det.

För min pappa med fru är det definitivt en diciplingrej.
Eller status. Kalla det vad du vill men utifrån hur de pratar så är det någon kvalitetstämpel på ens föräldraskap om man uppnår det. 

För min mammas del handlar det mest om att hon är mån om min hälsa. Haft sömnproblem pga skiftarbete tidigare och hon vill mest kolla om jag har fått sova. 

Jag tycker egentligen inte att det är jobbigt när pappa frågar. Hans tankesätt kommer från min farmor som har haft ett ganska kärlekslöst sätt mot sina barn. Pappa har försökt vara annorlunda mot oss men det når inte ända fram alltid.

Är mer brydd över pappas fru. Det ska alltid jämföras och tävlas bland deras totalt 8 barnbarn. 

Mamma är väldigt fin som frågar av den anledningen.