Quincey skrev 2025-04-04 23:34:55 följande:
Gud, jag beklagar verkligen 💔 Så fruktansvärt besked att få så sent i graviditeten, vilken chock. Vet att det inte finns något som kan trösta i detta läge. Det är otroligt orättvist och livet är så grymt. Jag har inte varit med om samma men vi avbröt vår graviditet i vecka 17 eftersom vår pojke hade downs syndrom. Väldigt liten chans att han skulle ha det, har dessutom haft 3 missfall så känner igen mig i att känna att man alltid är den som drabbas av allt dåligt. Du är inte ensam, tycker så många i denna tråd är med om fruktansvärt orättvisa saker, och vi är så starka som tar oss igenom det.
Tänker på dig ❤️
Tack för dem fina orden. Då vet du verkligen hur det känns. Billy kom igår 18.05 efter att jag hade varit i värkar i ca 2 timmar, sen tog de 3 krystningar och han var ute. All smärta bara försvann, tillsammans med honom. Fick hålla och pussa på honom i över 1 h, han var perfekt. 10 tår och 10 fingrar, näsa, mun, öron ögon. Den vackraste och mest perfekta jag har sett ❤️ Det finns ett före och ett efter.. vet inte hur jag ska ta mig igenom detta.
det enda jag vill nu är att bara få vara gravid igen och få ett friskt barn, men som vi alla vet i denna tråd är det inte det lättaste. Är rädd för tiden som kommer, alla miljoner upp och nedgångar och milstolpar man behöver gå igenom i IVF-snurran. önskar bara jag kunde spolar fram tiden till att jag håller lillebror eller lillasyster i famnen, varm och gosig.
