• Lönnsirap

    Är det rimligt vid yttrandefrihet om det leder till terrorattentat?

    Det är inte yttrandefriheten som leder till terror, utan terror som inte accepterar yttrandefrihet!

    Jag tycker personligen inte om brännandet av böcker, eller upphängning av dockor, men det är inte sunt att för den skull tycka att terror är att vänta. Terror är inte en konsekvens av ett öppet samhälle, utan ett hot mot demokratin.

    Att inbilla sig att terror skulle upphöra för att folk slutade med provokationer är att inte förstå att dessa grupper faktiskt letar efter saker att skylla terrorn på.

  • Lönnsirap
    Anonym (yttrandefri) skrev 2023-01-27 11:07:04 följande:

    Detta är kanske lite överkurs för en sån här tråd, men..


    Ett perspektiv som kan vara lärorikt och användbart utifrån professionell konflikthantering. Det är synnerligen relevant i det här läget:

    1. Man behöver kunna skilja på bemötande vid hot utifrån motiven hos den som hotar.
    - Om det är någon som testar gränser, är hotfull medvetet för att uppnå ett speciellt mål är det viktigt (avgörande) att inte vika sig. Man behöver då lugnt och tydligt dra sin gräns och förklara att vissa krav/hot är oacceptabla.
    Erdogan är ett sånt exempel. Även mobbare eller kriminella (som hotar, utpressar) är exempel på detta.


    2. Människor som är känslomässigt i affekt. Topplocket är på väg att gå, man är arg, ledsen och känslomässigt påverkad.
    - I det läget är det viktigt att behålla lugnet, att lyssna, få tiden att gå. När pulsen går ner och personen förstår att man inte utgör ett hot kan man påbörja ett ödmjukt samtal.
    En del muslimer kan (i det här fallet) vara exempel på detta. Det tjänar inget till att dra en tydlig gräns och slå tillbaka med starka känslor. Detta kommer bara att trappa upp affekten och kan sluta med våld.
    Samma sak på individnivå när någon blir galen för att man upplever att man blivit orättvist behandlad, kränkt eller hotad/trängd. Det kan även gälla sjuka personer (tillfälligt), drogpåverkade eller liknande.

    Utifrån detta är det rimligt att tänka till lite, förstå vad som är vad. Det handlar om delvis olika saker som man kan behöva hålla isär:


    1. Erdogan behöver bemötas med tydlighet; lugnt markera var gränsen går, att hans hot inte kommer ha effekt. Förklara att vi följer vår lagstiftning, att även osmakliga och avskyvärda budskap får framföras enligt vår lagstiftning. Förklara att det inte innebär att staten står bakom detta. En majoritet av svenska befolkningen står inte heller bakom budskapet. De allra flesta är fredliga och delar uppfattningen att det är ett felaktigt och osmakligt sätt att uttrycka sig.


    2. I den mån det går att ha en dialog med övriga muslimer, som låtit sig påverkas av Erdogans (och andras) propaganda så gäller det att hålla huvudet kallt, låta det gå lite tid. Svara med förståelse och förklara att man inte utgör något hot varken mot dem eller deras religion.


    Kristersson och regeringen har misslyckats med punkt 1. Det är ganska tydligt. De har i princip talat om att vi måste hålla oss lugna för att inte provocera mobbaren, man har gjort vissa eftergifter. Detta är det sämsta man kan göra mot en mobbare, då kommer han (det är nästan alltid en han) flytta fram positionerna och komma med fler, nya, värre krav.


    Vi ska inte kompromissa med våra demokratiska värden och vår yttrandefrihet, då kommer det bara fler krav som till slut innebär att vi tappar vårt öppna samhälle och rätten att få vara den man är och öppet stå för vad man tycker/känner.


    Ja, risken är att en markering av vår gräns kortsiktigt leder till en spänning, vi synliggör ju en konflikt, men långsiktigt stärker vi vår position. En mobbare är ofta feg innerst inne och söker sig då vidare till lättare offer.


    Tack för att du tog dig tid till ett så utförligt svar. 
Svar på tråden Är det rimligt vid yttrandefrihet om det leder till terrorattentat?