Är era barn lika eller olika varandra?

Både min man och jag är mellanblonda med blågröna ögon. Min mans syskon har mörkt hår från deras mamma. Även min mamma har mörkt hår men alla mina syskon är blonda.

Jag har två barn, en med mörkt hår, grönbruna ögon, men har mina ansiktsdrag.
Den andra är blond med blå ögon, liknar sin pappa och min pappa, alltså morfar. 

Så nä, de liknar inte varandra, och bara den ena liknar oss föräldrar. 

Mina barn är kloner av sin far. De tre skulle kunna vara bröder, av mig syns inte ett spår.
Skulle man ställa upp fem kvinnor och 15 barn så tror jag inte att någon överhuvudtaget skulle matcha dem mot mig, vi har inte samma färg på ögonen och är inte lika över näsan, hakan, sådana markerade partier. De är dessutom blonda och jag är mörkhårig. 
Men jag som kvinna vet ju att de kommit ur mig
Det skulle man som man kunna ställa sig tveksam till....
Det blir som det blir tänker jag, genlotteriet är enormt invecklat. 

Jag: Rödhårig, blåögd med den typiskt ljusa hud som medföljer rödhåriga.
Sambon: Mörkhårig, vitblond som barn, grön/grå ögon, blir hyfsat lätt brun
Barnen: rödblonda, blåögda, blir hyfsat lätt bruna.

Mamma tycker att ena barnet är väldigt lik mig och andra barnet väldigt lik sin pappa. Andra tycker att barnen är väldigt lika varandra och har svårt att se skillnad på dem. 

Jag själv har mammas utseende men pappas färger så när jag var liten sa alla att jag var så otroligt lik pappa tills de såg en bild på mig i svartvitt. Då var jag plötsligt lik mamma istället. 

När pappa och hans bror (också rödhårig) föddes undrade alla varifrån det röda kom då vare sig farmor eller farfar var rödhåriga. 

Det där är så svårt att svara på, för man uppfattar utseende och ser likheter på olika sätt. Vissa säger att mina barn är superlika, medan andra tycker att de inte är speciellt lika alls.

Själv tycker jag att mina barn (sex stycken) är både lika och olika. Alla är lika på sin pappas sida när det kommer till hår-, ögon- och hudfärg (utom en son som har min ögonfärg), och med det menar jag att de alla kanske inte har hans isblå ögon, men att deras ögon färg finns i släkten på pappans sida och inte på min.

När det kommer till ansiktsdragen är det ännu svårare. En del tycker till exempel att vår äldste son är en avbild av mig (förutom färgerna), andra att han är en avbild av sin pappa.

I TS fall, som får kommentarer att det är konstigt att något av syskonen är ljushårigt och blåögt, så förstår jag att det kan vara tjatigt att höra det, men samtidigt tycker jag inte att det är så konstigt att folk tycker så. Det är trots allt så att bruna ögon och hår tenderar att vara dominant, och att därför är det vanligare att om ena föräldern är mörk, så blir barnen också mörka. Men, det är ingen absolut regel, genetik är komplicerat, så det är inte heller direkt konstigt att ett av syskonen blev ljust.

Jag känner en familj där ena föräldern är mörk med bruna ögon, och mamman rödblond med ljusblå ögon, och bland deras fyra barn är två mörkhåriga och brunögda, en är vitblond och blåögd, och en är blåögd och mörkblond.

En annan familj jag känner där det är samma sak, en mörk och en ljus förälder, har de fått tre blåögda döttrar, en blondin, en brunett och en rödhårig.

Genetik är spännande!

Haha! I min uppväxtfamilj är vi 4 syskon, 3 blev blonda och blåögda, 1 mörkhårig och brunögd.

Din man bär uppenbarligen på ett ljust anlag eftersom det mörka är dominant. Alltså är det 50% chans att barnet blir ljust resp mörkt (i hårfärg/ögonfärg alltså).

Personligen tycker jag det är gränslöst att folk säger att det är konstigt. Uppenbarligen har de ingen koll på det här med genetik, jag hade nog lagt huvudet på sned och frågat "Varför är det så konstigt? Han har mina färger och såvitt jag vet är jag också hans förälder" ungefär.

För kännedom så är det vanligt att första barnet blir mest likt pappan, gissningsvis för att han inte ska få några hjärnspöken 

Tre av mina är lika. De är så pass lika att folk relativt ofta faktiskt plockar igen det på utseende. En dotter och två söner. Jag har även svårt att skilja på dem på kort från när de var riktigt små. Sönerna har jag svårt att skilja på även på kort från typ 5-7 års ålder.

Den yngsta har andra färger och henne har aldrig någon plockat igen någon syskonlikhet på. Hon är mest lik mig, de övriga har mer fått pappans färger. Hon är också den enda som varit mer normalviktig under uppväxten och inte behövt gå på extrakontroller för att hon gått upp i vikt så långsamt i perioder.

Men samtidigt.

Så barn 1 och 3 är extremt lika i kroppen (en flicka och en pojke). De har båda sin fars släkt nätta figur. Barn 2 och 4 (också en flicka och en pojke) är väldigt lika i kroppsbyggnad och har mer min kroppstyp.

Barn två skiljer ut sig med att ha värdelöst solskinn i förhållande till sina syskon. Han blir röd och de blir bruna. 

Barn 1 och 4 har bruna ögon, barn 2 och 3 blåa. Men det ser man ju för all del bara på ganska nära håll.

Så överlag så är barn 1-3 väldigt lika och fyran inte alls även om man kan plocka likheter från henne med övriga syskon också men det är mer mindre detaljer och inte helhetsintrycket.

Har inga egna men min bonus är ganska lik mig. Det är lite underligt. 

Dottern är egentligen inte lik någon av oss 😀 men är definitivt vår då vi gjorde ivf med henne. Hon är blond, vi är mörkhåriga. Dock börjar hon få mer mörkare hår nu. Vid 9 år. Trodde hon skulle bli mörkare snabbare.

Barnet i magen vet vi inte än 🙂

ärs, jag har två pojkar. Den ena är en kopia av sin pappa, och den andre en kopia av mig. Nu har vi förvisso blå ögon båda två, men där stannar väl likheten hos oss. Strunta i vad folk säger. Folk ska ju kommentera om precis allt hela tiden.

Det finns lite logik om ens nån vad gäller genetik. Jag hade en bästa vän med 5 barn- 4 var helsyskon. Mamman mörkblond och blåögd, pappan brunögd och i princip svarthårig. Barn 1 blev mörkhårig, brunögd och lik pappan. Barn 2 ljushårig, blåögd och lik mamman. Barn 3 mörkhårig och brunögd och lik båda föräldrarna. Barn 4 rödhårig!, blåögd och lik båda. Det äldsta barnet var mörk, blåögd och lik det 3:e barnet.