Är svenska män mesiga?
Såhär skrev en kvinna på en dejtsida:
Metoo har gått för långt. Att ligga i sängen med en man och han ber om lov till allt. Kan han inte bara slita av trosor och bh och ta mig?
-
-
Svar på tråden Är svenska män mesiga?
-
Äkta romantik bygger alltid på att be om tillåtelse!
-
Då förklarar det hans beteende. Jag tycker inte det är så farligt.
Anonym (elektrisk) skrev 2023-02-25 12:34:02 följande:Snarare hans första gång. Kvinnor vill ha dominanta män. Det ska funka direkt i sängen med en ny man. Kvinnor vill inte lära upp en tafatt mes. -
Så sant! När jag var yngre kunde jag vara hur bufflig som helst, fick ligga massor. Sedan tog det ett tag innan man insåg hur man skulle vara för att hitta en tjej för en relation, så fick man ändra stil men det gick till slut det med.Anonym (G) skrev 2023-02-25 17:50:30 följande:
Jag skiter i vad som är ok. Jag tar för mig så mycket jag kan. Har svårt att hitta kvinnor för en relation men det är å andra sidan inte jätteviktigt för mig. Får ligga i princip varje helg. Tjejer vill ha en typ av man att stadga sig med och en helt annan typ av man att knulla med.
Men för killar som vill ligga är det bara att vara så framfusig man kan med glimten i ögat. Då får man oftast hem en tjej för natten. -
Nu vet vi ju inte om kvinnan som TS refererar till (om hon ens är verklig) har varit ihop med "den mesige" mannen några timmar eller några decennier. Det är klart, vilket påpekats här i tråden, att om de varit ihop i många år och känner varandra väl, så borde ju mannen känna till hennes preferenser vid det här laget, och då kunna göra henne till viljes.
Det är annorlunda om de nyss träffats eller bara varit ihop en kort tid. Då gör mannen klokt i att vara försiktig så att han inte råkar göra något mot hennes vilja, vilket också påpekats här i tråden.
Men inskränker sig kvinnors vilja att bli tagna på detta sätt bara till män som de varit ihop med länge? Tänk er följande situation:
En kvinna går ut på krogen. Där får hon syn på en man som hon tycker är attraktiv och tänder på. Hon fantiserar om att han ska ställa upp henne mot väggen och ta henne. Ingen av dem tar kontakt med dem andra men de utväxlar vissa blickar. Så, när hon på väg från toaletten går förbi ett avskilt hörn på krogen så kommer denne man och ställer upp henne mot väggen och tar henne.
Mannen har gått på vad han uppfattar som hennes signaler.
Är det då inte tänkbart att kvinnan skulle uppskatta detta, trots att hon inte haft tillfälle att ge entydigt samtycke?
Det är naturligtvis olika för olika kvinnor, men finns det ändå inte en ganska stor grupp kvinnor skulle som uppskatta detta, men som inte alls skulle uppskatta det utom tvärtom anse sig vara utsatta för övergrepp om hon inte funnit mannen attraktiv och han feltolkat hennes signaler?
Jag tror att det är det som många män misstänker, och som, bland andra saker, kan leda till kvinnohat, vilket jag själv är fullständigt främmande inför. Däremot anser jag att vi måste diskutera sådana här saker, och inte avfärda dem som icke-problem.
-
Odd Even skrev 2023-02-26 14:34:31 följande:
Nu vet vi ju inte om kvinnan som TS refererar till (om hon ens är verklig) har varit ihop med "den mesige" mannen några timmar eller några decennier. Det är klart, vilket påpekats här i tråden, att om de varit ihop i många år och känner varandra väl, så borde ju mannen känna till hennes preferenser vid det här laget, och då kunna göra henne till viljes.
Det är annorlunda om de nyss träffats eller bara varit ihop en kort tid. Då gör mannen klokt i att vara försiktig så att han inte råkar göra något mot hennes vilja, vilket också påpekats här i tråden.
Men inskränker sig kvinnors vilja att bli tagna på detta sätt bara till män som de varit ihop med länge? Tänk er följande situation:
En kvinna går ut på krogen. Där får hon syn på en man som hon tycker är attraktiv och tänder på. Hon fantiserar om att han ska ställa upp henne mot väggen och ta henne. Ingen av dem tar kontakt med dem andra men de utväxlar vissa blickar. Så, när hon på väg från toaletten går förbi ett avskilt hörn på krogen så kommer denne man och ställer upp henne mot väggen och tar henne.
Mannen har gått på vad han uppfattar som hennes signaler.
Är det då inte tänkbart att kvinnan skulle uppskatta detta, trots att hon inte haft tillfälle att ge entydigt samtycke?
Det är naturligtvis olika för olika kvinnor, men finns det ändå inte en ganska stor grupp kvinnor skulle som uppskatta detta, men som inte alls skulle uppskatta det utom tvärtom anse sig vara utsatta för övergrepp om hon inte funnit mannen attraktiv och han feltolkat hennes signaler?
Jag tror att det är det som många män misstänker, och som, bland andra saker, kan leda till kvinnohat, vilket jag själv är fullständigt främmande inför. Däremot anser jag att vi måste diskutera sådana här saker, och inte avfärda dem som icke-problem.
Nu är ju det där ett scenarie som inte verkar speciellt sannolikt, i vilket fall kanske väldigt ovanligt? Men vill du ändå diskutera extremfall och mena på att män kanske hatar kvinnor på grund av ett sådant, så tänker jag att om han uppfattat ett samtycke så är det väl inga problem.
De kvinnorna som inte fann mannen attraktiv hade väl inte utväxlat dessa som du kallar för vissa blickar med honom, så jag förstår inte problemet.
Är samtycket inte tillräckligt tydligt så är det ju upp till honom om han vill ta risken att bli våldtäktsman. Men det verkar ju som att han var ganska säker på sin sak, och han hade rätt. Det samspelet lär ju ha saknats hos de männen som kvinnan inte var intresserad av, -
Gränsen mellan vad som är "ta för sig" och "övergrepp" är flytande.
Om jag missförstår dina signaler (säg vi redan hånglat) och stoppar ned handen i dina trosor men slutar ifall du säger nej så skulle många se det ändå som ett övergrepp. Jag skall veta att du inte vill det typ.
-
om det skulle leda till kvinnohat att inte vara tillräckligt alfa häftig för att få göra det som normalt stannar vid erotiska fantasier och rollspel har någon allvarligt fel på hjärnan.Odd Even skrev 2023-02-26 14:34:31 följande: #36Nu vet vi ju inte om kvinnan som TS refererar till (om hon ens är verklig) har varit ihop med "den mesige" mannen några timmar eller några decennier. Det är klart, vilket påpekats här i tråden, att om de varit ihop i många år och känner varandra väl, så borde ju mannen känna till hennes preferenser vid det här laget, och då kunna göra henne till viljes.
Det är annorlunda om de nyss träffats eller bara varit ihop en kort tid. Då gör mannen klokt i att vara försiktig så att han inte råkar göra något mot hennes vilja, vilket också påpekats här i tråden.
Men inskränker sig kvinnors vilja att bli tagna på detta sätt bara till män som de varit ihop med länge? Tänk er följande situation:
En kvinna går ut på krogen. Där får hon syn på en man som hon tycker är attraktiv och tänder på. Hon fantiserar om att han ska ställa upp henne mot väggen och ta henne. Ingen av dem tar kontakt med dem andra men de utväxlar vissa blickar. Så, när hon på väg från toaletten går förbi ett avskilt hörn på krogen så kommer denne man och ställer upp henne mot väggen och tar henne.
Mannen har gått på vad han uppfattar som hennes signaler.
Är det då inte tänkbart att kvinnan skulle uppskatta detta, trots att hon inte haft tillfälle att ge entydigt samtycke?
Det är naturligtvis olika för olika kvinnor, men finns det ändå inte en ganska stor grupp kvinnor skulle som uppskatta detta, men som inte alls skulle uppskatta det utom tvärtom anse sig vara utsatta för övergrepp om hon inte funnit mannen attraktiv och han feltolkat hennes signaler?
Jag tror att det är det som många män misstänker, och som, bland andra saker, kan leda till kvinnohat, vilket jag själv är fullständigt främmande inför. Däremot anser jag att vi måste diskutera sådana här saker, och inte avfärda dem som icke-problem.
-
Nej, jag medger att exemplet blev väl drastiskt. Vi kan ändra det till att de dansar och pratar, men inte alls om sex, de utväxlar blickar som mannen uppfattar som inbjudande, han upplever det som att hon trycker sig mot honom på ett inbjudande sätt. Han tolkar henne rätt. Men hennes fantasier och samlaget mot väggen går till som i förra versionen.Anonym (Maria) skrev 2023-02-26 16:42:42 följande:
Nu är ju det där ett scenarie som inte verkar speciellt sannolikt, i vilket fall kanske väldigt ovanligt? Men vill du ändå diskutera extremfall och mena på att män kanske hatar kvinnor på grund av ett sådant, så tänker jag att om han uppfattat ett samtycke så är det väl inga problem.
De kvinnorna som inte fann mannen attraktiv hade väl inte utväxlat dessa som du kallar för vissa blickar med honom, så jag förstår inte problemet.
Är samtycket inte tillräckligt tydligt så är det ju upp till honom om han vill ta risken att bli våldtäktsman. Men det verkar ju som att han var ganska säker på sin sak, och han hade rätt. Det samspelet lär ju ha saknats hos de männen som kvinnan inte var intresserad av,
Frågan är då om det finns något tydligt samtycke. I praktiken uppstår inget problem i detta fall, eftersom hon faktiskt var med på det hela och inte har någon anledning att anmäla mannen för övergrepp.
Men i en annan situation, där mannens upplevelser är exakt desamma före samlaget, men han har feltolkat hennes signaler, hon är inte alls tänd på honom, utan vill bara vara artig, typ, och hon uppfattar hans upptryckande mot väggen som ett övergrepp, mer eller mindre ett våldtäktsförsök, och även om hon lyckas avstyra det hela så har mannen antagligen begått ett brott. I det fallet finns inget samtycke.
Man kan säga att mannen i det första fallet är duktig på att tyda signaler, medan mannen i det andra fallet inte är det. Men att tyda signaler är ingen exakt vetenskap. Det innebär alltid en chansning. För att vara på den säkra sidan bör en man låta bli att agera på det beskrivna sättet.
Men män som är duktiga på att tyda signaler och framfusiga och beredda att ta risker når viss framgång med kvinnor, medan de som är mer räddhågade och sämre på att tyda signaler inte gör det. Det är just det som jag tror gör en del män av den typen förbittrade på kvinnor.
Jag minns en en man uttalade sig så här så här i RFSU:s tiskrift Ottar redan i början av 1980-talet: "Jag försöker vara sjysta Pelle, men det är bara "bilhandlarna" som får knulla."
Alltså: de värlsdvana och risktagande casanovorna som är skickliga på att tyda signaler når framgång hos kvinnorna, fast de kanske egentligen bara vill utnyttja kvinnorna kortvarigt. Åtminstone är det så som en del mindre framgångsrika män uppfattar saken. Dessa är kanske inte så utåtriktade, blyga, och sämre på eller i alla fall mindre självsäkra när det gäller att tyda signaler.
Det är tragiskt att detta bidrar till kvinnohat, och även högerxtremism, som dessa incels ofta kommer att ägna sig åt. Och jag tycker inte man bara kan avfärda det med att dessa mindre framgångsrika män ska lära sig att tyda signaler bättre. För det är som sagt ingen exakt vetenskap. Men det finns alltså, förmodligen ganska många, kvinnor som önskar att män ska vara mer framfusiga och inte alltid fråga om samtycke, utan positivt överraska dem. De vill alltså att män ska ta risker, som i värsta fall kan leda dem i fängelse, om de feltolkar signalerna det allra minsta.
Jag är inte ute efter att döma kvinnor för detta. Våra fantasier och innersta önskningar är som de är, och det är meningslöst att moralisera över dem. Men jag anser att vi måste prata om detta och ta problemet på allvar, bl.a. för att minska kvinnohatet i samhället. Det är fel att bara avfärda problemet.
Och för att undvika missförstånd vill jag klargöra att detta inte handlar om mig personligen. Jag är 60 år och söker ingen relation för tillfället, mest beroende på att min kropp förfallit, vilket är självförvållat. Måste göra något åt detta.
Men jag måste ändå på något vis komma ut med mina funderingar, som jag haft i decennier. -
Vet väl inte om jag tycker ditt andra exempel gör någon betydande skillnad från ditt första. Hur ofta händer något sådant? Och hur skulle de som du kallar för bittra männen få reda på att det hände? Och känna att det var orättvist för att när de gjorde samma sak med kvinnan då blev de anmälda för för våldtäkt?Odd Even skrev 2023-02-26 21:16:30 följande:Nej, jag medger att exemplet blev väl drastiskt. Vi kan ändra det till att de dansar och pratar, men inte alls om sex, de utväxlar blickar som mannen uppfattar som inbjudande, han upplever det som att hon trycker sig mot honom på ett inbjudande sätt. Han tolkar henne rätt. Men hennes fantasier och samlaget mot väggen går till som i förra versionen.
Frågan är då om det finns något tydligt samtycke. I praktiken uppstår inget problem i detta fall, eftersom hon faktiskt var med på det hela och inte har någon anledning att anmäla mannen för övergrepp.
Men i en annan situation, där mannens upplevelser är exakt desamma före samlaget, men han har feltolkat hennes signaler, hon är inte alls tänd på honom, utan vill bara vara artig, typ, och hon uppfattar hans upptryckande mot väggen som ett övergrepp, mer eller mindre ett våldtäktsförsök, och även om hon lyckas avstyra det hela så har mannen antagligen begått ett brott. I det fallet finns inget samtycke.
Man kan säga att mannen i det första fallet är duktig på att tyda signaler, medan mannen i det andra fallet inte är det. Men att tyda signaler är ingen exakt vetenskap. Det innebär alltid en chansning. För att vara på den säkra sidan bör en man låta bli att agera på det beskrivna sättet.
Men män som är duktiga på att tyda signaler och framfusiga och beredda att ta risker når viss framgång med kvinnor, medan de som är mer räddhågade och sämre på att tyda signaler inte gör det. Det är just det som jag tror gör en del män av den typen förbittrade på kvinnor.
Jag minns en en man uttalade sig så här så här i RFSU:s tiskrift Ottar redan i början av 1980-talet: "Jag försöker vara sjysta Pelle, men det är bara "bilhandlarna" som får knulla."
Alltså: de värlsdvana och risktagande casanovorna som är skickliga på att tyda signaler når framgång hos kvinnorna, fast de kanske egentligen bara vill utnyttja kvinnorna kortvarigt. Åtminstone är det så som en del mindre framgångsrika män uppfattar saken. Dessa är kanske inte så utåtriktade, blyga, och sämre på eller i alla fall mindre självsäkra när det gäller att tyda signaler.
Det är tragiskt att detta bidrar till kvinnohat, och även högerxtremism, som dessa incels ofta kommer att ägna sig åt. Och jag tycker inte man bara kan avfärda det med att dessa mindre framgångsrika män ska lära sig att tyda signaler bättre. För det är som sagt ingen exakt vetenskap. Men det finns alltså, förmodligen ganska många, kvinnor som önskar att män ska vara mer framfusiga och inte alltid fråga om samtycke, utan positivt överraska dem. De vill alltså att män ska ta risker, som i värsta fall kan leda dem i fängelse, om de feltolkar signalerna det allra minsta.
Jag är inte ute efter att döma kvinnor för detta. Våra fantasier och innersta önskningar är som de är, och det är meningslöst att moralisera över dem. Men jag anser att vi måste prata om detta och ta problemet på allvar, bl.a. för att minska kvinnohatet i samhället. Det är fel att bara avfärda problemet.
Och för att undvika missförstånd vill jag klargöra att detta inte handlar om mig personligen. Jag är 60 år och söker ingen relation för tillfället, mest beroende på att min kropp förfallit, vilket är självförvållat. Måste göra något åt detta.
Men jag måste ändå på något vis komma ut med mina funderingar, som jag haft i decennier. -
Många kvinnor gillar Svenska män. Så det verkar inte vara några problem
-
Situationen blev nästan samma.Odd Even skrev 2023-02-26 21:16:30 följande: #40
Jag tycker det verkar långsökt att börja hata och bli högerextrem för att det kan gå åt helvete om man gör det en stark majoritet av männen aldrig gör.
Är det något du vet orsakar kvinnohat eller har du bara gissat?