Livet blev inte som jag tänkt mig

Både och 

Vi har bara kontakt pga barnen men den är väl ok

Det tror jag inte om du verkligen levde mitt liv

Jag har en undersköterske utbildning redan 

Vad är det? 

Att du inte lyckades hålla ihop det med pappan till döttrarna måste du lägga bakom dig. Du kan inte ändra vad du gjorde igår bara vad du gör imorgon.

När jag läser din ts så handlar mycket om att du tycker att du gjort dåliga livsval t ex att stanna i byhålan och att ha dålig ekonomi. Jag tror att det finns väldigt goda skäl till att du är där du är nämligen två döttrar och en häst. Det betyder så klart inte att du för alltid kommer vara där du är just nu.

Jag vet inte hur gammal du är men livet tar inte helt plötsligt slut vid en viss ålder och att man är nöjd samt stagnerar där. Vi människor fortsätter att utvecklas tills den dag vi känner att nu vi vill vi inte mer. Att du känner som du gör är normalt vi vill alla utvecklas och därför känner vi missnöje. Det är så vi människor överlevt.

Jag tänker att du behöver fundera över vad du tycker är viktigt och vad du vill i nästa episod av ditt liv. Vad vill du spendera din tid på? Vad vill du göra? Utifrån detta kan du skapa nästa episod. (Jag förstår att man ibland är fast i livssituationer man inte kan ändra men inom ett spann på 2-7 år är dessa oftast övergående).

Om det du vill göra kräver mer pengar och ett annat jobb ja då bör du absolut vidareutbilda dig själv.  Vidareutbildning handlar dock inte alltid om pengar det kan också handla om att utveckla sig själv inom ett område man tycker är kul. Om du tycker något är intressant och kul är det en helt ok anledning till att fortsätta utbilda sig och lägga tid samt pengar på detta. 

Om du läser i tråden så förstår du.

Hej
Det finns ju numera omställningsstudiestöd som kan passa just dig, då får du bidrag upp till 21000kr i månaden brutto om beviljad. Googla på det eller r läs på csns sida. Studier På heltid upp till ett år, deltid längre. Du borde tillhöra omställningfonden som omställingsorg, då kanske du kan få mer ek stöd. Där kan du också få vägledning i studier som kan passa.

Kolla också på kommunen om du kan validera upp någon kompetens inom uska. 

Lycka till, 

Du kan mer än du tror
Du är modigare än du vet
Du är klokare än du förstår

Ja men du verkar vilja jobba med något annat, ska du ha en chans att få något annat än städjobb så behöver du antagligen en ny utbildning och då är KY rätt väg att gå. 

Egentligen handlar det nog inte så mycket om vad vi gör och vem vi gör det med så länge vi blir behandlade ok.

Det finns människor som bara nöjer sig med sin vardag. Men det är få förunnat. 

Jag är lite rädd för att nöja mig. Jag behöver variation. Men sån är jag. Kanske även du?

Men mitt problem är att jag aldrig lyckas vara i nuet. Jag lever alltid i någon avlägsen framtid. Men ju äldre jag blir har jag insett att den där framtiden aldrig kommer. Och de gånger den kommit har jag inte varit intresserad längre. 

Det är alltså inte de här drömmarna som är nyckeln.

Jag tror du behöver uppskatta allt runtomkring dig. Njut i stunden. Ring en vän. Drick kaffe i solen och tänk på hur bra du har det. Var tacksam när du vaknar. var tacksam för vänner och familj. Försök se det ljusa i allt.
Anmäl dig till någon kurs. Kanske en aktivitet. Gör det där du skjutit upp.

Åh vad jag känner igen mig i känslan. Är också så bitter över att livet inte blev riktigt som man trodde. Att man gjorde livet svårt för sina barn för att jag valde en så egoistisk pappa. Jag har utbildat mig och bor i en större stad. Men jag trivs inte på jobbet och har försökt söka massor med jobb under flera år nu, men kommer inte vidare ifrån mitt nuvarande. Så jag känner även den känslan av att sitta fast och maktlöshet som du beskriver och ingen som orkar lyssna på en massa gnäll från en. Man ska vara positiv och se allt det bra i livet.. men under ytan bubblar ju dessa känslor.

I och för sig går väl halva Sveriges vuxna befolkning på antidepressiva och det gör ju inte jag. Kanske därför man inte får förståelse för känslorna utan det är ju bara att börja medicinera....    

Haha lite så kanske.. Känner igen mig

Fy fan vilket elakt och meninglöst inlägg!! Ville du tillföra något eller?? 

Är det din ambition eller fåfäga som plågar dig? Jag menar, är det värre att jobbet är understimulerande eller låg status? 

I Sverige kan man utbilda sig. Det finns komvux och universitetskurser online. Du kan säkert bli sjuksköteska om du fokuserar dig. Eller något annat, men eftersom du redan är i vården då har du försprång där. Och även om ditt problem är att du bryr dig för mycket över vad andra tycker så kan en tydlig fokus hjälpa dig även där. Man återupptäcker sig själv och passion, och livet har mer mening. 

Skönt med nån som fattar. Alla här tjatar om vidareutbildning när jag tydligt skriver att jag inte orkar. Ja jag är less på och låtsas som om allt är bra bara för och göra andra nöjda. 

Och om man inte orkar eller kanske inte kan då?

Kan tänka mig att både dålig ekonomi och ingen ork skulle bli bättre utan en häst.

Då är du där du ska vara jobbmässigt. Det finns andra sätt man kan utvecklas på, träning, hobbies. Du har en häst, det lär ju ta mycket tid, så när hinnee du ens grubbla? Är det någonting annat du saknar och inte flashigare jobb, kanske mer kontakt med människor? 

Klanka inte ner på dig själv. Du är inte misslyckad, du är bra som du är!
Du kanske skulle gå och prata med någon, kurator eller psykolog? 

Då får man jobba på att utveckla sin känsla för acceptans. Det är det här du blev i livet, punkt. Om du inte ens tänker försöka så kan ingen hjälpa dig vidare inom arbetslivet. Du skulle iofs kunna jobba som städerska?