• Anonym (Galen)

    Enda utvägen

    Jag och min man har ett barn i småbarnsåldern. Ibland när vi bråkar så säger han att vi ska skiljas och att jag inte ska få träffa mitt barn. Det gör mig så ledsen att jag tappar förståndet. Jag har svårt att tänka mig varannan vecka men att förlora vårdnaden helt är så skrämmande att jag vill begå självmord. Jag vet att detta låter helt knäppt men jag tänker ofta att det skulle vara det bästa för både mig och min familj. Jag orkar inte må så här dåligt. Och jag orkar inte skilja mig. Jag vet inte riktigt vart jag vill med denna tråden, jag behöver bara ventilera mina tankar. Jag går hos psykolog men har inte vågat ta upp det eftersom jag är rädd för att bli inlagd och förlora vårdnaden. Jag har ingen diagnos idag men har varit deprimerad. Och jag är rädd att det ska göra så att jag bedöms olämplig som förälder.

  • Svar på tråden Enda utvägen
  • Anonym (Galen)

    Ja, när vi bråkar så kör han ofta slag under bältet och här är en öm punkt som han hittat. Problemet för mig är att vi har det bra 90 % av tiden men med jämna mellanrum så kommer ett sånt här destruktivt bråk. Sen vi fick barn har det blivit värre och jag har väldigt dåligt samvete för det. Vi har pratat om skilsmässa många gånger men både min man och jag vill egentligen ha en fungerande relation. Vi har båda bagage och jobbar med oss själva. Jag tänker ofta på vad som är bäst för barnet men även om vi skiljer oss så kommer det vara trassligt..

  • Anonym (Galen)

    Tack för ert stöd! Min man är som sagt för det mesta en lugn och omtänksam person men när han blir arg så kan han säga vidriga saker. Jag ska boka tid hos familjerådgivningen, det är nog det bästa för oss.

Svar på tråden Enda utvägen