orkar/vill inte leva

Har varit i kontakt med vården, nu är det länge sen och gått på antidepp, inte nu längre. Har även tagit prover när jag varit dålig och det visar inget. Tror bara jag har kronisk depression- dystymi. Vet att jag i tidig ålder tänkte på suicid. Att det skulle vara en lösning, kanske redan vid 7-års ålder

Känner mig igen mig där oxå. Har nästan hela livet gått med dessa tankar. Redan som barn minns jag att jag skrev ett självmordsbrev och tänkte ta livet av mig. 

har samma anknytningsmönster som dig. 

det som triggat igång allting är ett breakup med mitt ex. I mars. Det har inte blivit bättre med tiden utan tvärtom så har det bara blivit värre med tiden. 

såg hela min framtid med honom. å tänkte att nu vänder det äntligen, för mådde så bra med honom. 

jag e blockad å inga svar , noll empati från honom.. mår skit. Älskar honom 

❤️❤️❤️❤️ 

Men vilken skitstövel!! Du förtjänar någon som älskar dig tillbaka!! Men kärleken gör en blind, jag har varit där. Även om jag inte haft ett förhållande fram tills nu så har jag dejtat skitstövlar. Den förra är den värsta jävla människan jag mött och ändå försökte jag in i det sista?? Förstår inte hur jag kunde vars så blind. Men han fick att tro att det var jag som var problemet, han gjorde aldrig fel och han var så ?perfekt?. Nu vet jag att han var problemet, inte jag. Men det tog tid. 

Jag tror helt ärligt att jag mår bäst ensam. Att inte leva i en relation. Osäkerheten är så jävla jobbig att ständigt fundera på om han verkligen älskar mig eller att han vilken sekund som helst kommer dumpa mig. Usch. Nä, när detta tar slut så ska jag leva ensam.

Går du också och grubblar om du verkligen är älskad av din partner? (När du haft en) eller är de bara jag?

Du vet inte hur himla vanligt det är att bli ghostad. Nästan varje kvinna har varit med om det minst en gång, eller många... Jag tycker egentligen att de flesta borde leva själva, eftersom män och kvinnor vill så olika saker. Hoppas att majoriteten blir singlar snart, att detta normaliseras så mycket som möjligt, det skulle varit bäst. Inte att intala männen att de blir lyckligare så fort de får en partner, eller att det finns någon för alla, m.m., och ger dem fel fokus och så får de ingen ändå. Det finns inte någon för alla, det som finns är naturligt urval och selektion. Man måste verkligen anstränga sig på alla plan för att hitta någon, t.ex. intellektuellt, så man ens blir intressant. 

Kvinnor borde inte heller intalas att det finns någon för alla. De kan inte ens känna attraktion i den stora majoriteten av fallen, oftast känner kvinnor attraktion till 1 på 100. Man måste ha i bakhuvudet att antagligen kommer man inte få den person som man vill här i livet, man kan få någon annan istället, och då kanske det inte ens lönar sig att ha ett förhållande? Ur attraktionsperspektivet så blir det ganska meningslöst för kvinnan att ha någon. Så fort man känner till matten bakom så kanske man kan sakta börja fokusera på viktigare saker istället (ju tidigare man ser detta desto bättre).

Skada inte dig själv snälla. Du får uppsöka psykolog, tänka på att känslor kommer och går, vad du än känner så går det över snart. Tänk på att alla kvinnor känner samma sak som du någon gång i livet förutom någon väldigt enstaka som fick EXAKT vad hon ville. Utvecklas sexuellt på egen hand (du behöver ingen man, kvinnor kommer själva oftast under onani, inte ihop med mannen under samlag. Kvinnor och män vill olika saker). Sedan ska du självklart inta rosenrot. Köp snälla denna som jag visar bild på här nedan. Det står att man får ta 2 tabletter per dag. Jag slarvade jättemycket med denna i början (jag trodde sorger skulle släppa själva, men de gör det inte), jag tog någon enstaka tablett, var lite rädd för detta naturläkemedel, och det hjälpte inte tillräckligt då så som jag gjorde. Sedan när jag mådde som värst p.g.a. att jag blivit dumpad (jag hade som du), då började jag inta 2 tabletter VARJE dag (välj 2 klockslag och slarva inte, var noggrann så du inte får för mycket och inte för lite), jag tar mina kl 9 och kl 15 ALLTID, och sedan började jag må såå mycket bättre. Detta borde normaliseras, människor är antingen känsliga eller mindre känsliga, och alla känsliga individer ska se rosenrot som något självklart att använda varje dag.

Man är inte sjuk i huvudet och man är inte konstig när man behöver rosenrot för att må bra i livet. Bäst är även att variera sig med även valeriana och ashwagandha. Det är som med mat, det är inte optimalt att bara äta en enda grönsak när det finns så mycket att välja på i affärerna. Men snälla, var noga med att inte få för lite och inte för mycket utav denna. En STOR kram till dig. Kom ihåg, du behöver ingen man.

 

Vad är det för något hittepåa som du försöker slå i TS...om att det inte skulle finnas en partner för TS...
Givetvis är det inte bra att kasta sig in i ett nytt förhållande om ett gammalt tagit slut, men varför ställa in sig på att leva ensam för alltid?

Nej jag har aldrig blivit ghostad, men även om jag nu skulle ha blivit det..Så skulle jag aldrig gett upp kärleken helt o hållet..

För den finns om man verkligen vill ha någon annan...(jag är väl ett av dina ex på 1 av 100 eftersom jag har fått den man jag velat ha) 
Så varför hitta på att det är värre än vad det verkligen är-att man inte kan få den man vill ha, o annat larv, som inte stämmer
Det är--som om att du vill få TS att må ännu sämre!

Sen varför i helskotta ska det normaliseras att vara ensam för? 
Bara för att just du älskar att vara solo, så gör dom flesta faktiskt inte det alls..

Hur många ensamma o kanske gamla tror du verkligen TRIVS med att vara helt ensamma, utan fam eller någon alls egentligen?
Lärde du dig NADA under coronan, när folk blev isolerade, sparkade från sina jobb, när dom äldre fick dö helt ensamma, o andra tråkigheter..

Under o efter coronan så har självmorden o depressionerna ökat i Sverigr o hela världen.- mycket pga ensamheten..

Och så vill du normalisera det???  Hur tänker man då? 

Tycker att StudierKemi har en poäng. Det är inte alla som hittar en partner som de passar ihop med och jag ser inget fel i att konstatera detta. Detta är verkligheten såsom den ser ut helt enkelt.

Och varför skulle vi inte kunna normalisera ett liv utan partner? Många lever så och det är inget konstigt med den saken.

Bra mycket värre isåfall att skambelägga folk som inte är i ett förhållande, såsom man gjorde förr och särskilt då mot kvinnor som kallades ?nuckor? och annat nedsättande.

Sen så innebär inte ett singelliv per automatik att man blir ensam i övrigt. Finns många man kan umgås med utöver en partner faktiskt.

Och oavsett vilka önskemål människor kan tänkas ha på den fronten så är det ingen bra idé att gå in i en relation när man mår så dåligt som TS gör.

Man måste hitta ett sätt att rädda sig själv först 
och bli trygg och självständig som människa för detta är inget som en partner kan lära dig.

Verkar inte som du ens läste vad jag verkligen skrev!?

Jag skrev att "visst man bör ju inte kasta sig in i ett nytt förhållande när ett gammalt precis har tagit slut"..(som för TS) sen skrev jag, men man behöver ju inte planera att vara ensam för alltid..
Så jag har inte skrivit att TS skulle skaffa ett förhållande på en gång medans hon ännu mådde dåligt?

Sen varför jag inte tycker att ensamhet ska normaliseras- Skrev jag också..

Jag menar inte att ni som VILL vara ensamma inte ska få vara ensamma, och det är nog ingen som kallar ensamma kvinnor för nuckor nu för tiden..

Jag menade folk som INTE VILL vara ensamma, som bla mååååånga gamla är, och om det blir det nya "normala" så kommer dom ensamma (som inte vill vara ensamma) bli ännu ensammare..

Jag antar att du också missade vad som hände år 2020 (under coronan) när folk blev ofrivilligt isolerade...Hur kan ni ha missat att folk runt hela planeten satt i karantän eller var isolerade, och dog ensamma.
 

Du har själv missuppfattat en del av vad StudierKemi skrivit. Tror inte att hon menade att människor ska leva helt ensamma och isolerade. Bara att man inte nödvändigtvis måste ha en partner för att bli lycklig.

Detta är också vad som åsyftades i fråga om att normalisera ensamhet. Åtminstone tolkade jag det så. 

Corona har inte i diskussionen att göra. Du pratar om isolering från andra människor. Det gjorde inte människan du besvarade och inte heller jag. Vi har hela tiden pratat om relationer som är romantiska. 

TS! Hur mår du? Har du landat lite mer i situationen? Jag önskar att du och Vadfanskamanhetada skulle ha kontakt med varandra utanför forumet. Jag tror ni skulle kunna dela en massa tankar. Stötta varandra osv. Tror faktiskt inte ni skulle trigga varandras mörka sidor utan dela mörkret i förtroende. I allt detta hitta några ljusglimtar. Iaf konstatera att det är jämnjävligt. Pusha varandra att i små steg återta livet. Stora kramen till er båda.