• llllllklkl

    Hjälp! Min sambo slår mig!

    Jag behöver er hjälp! 


    jag och min sambo har varit ett par i över 5 år. Vi har nu ett barn tillsammans som är 1 år. Varje gång vi bråkar så slår han mig. Eller ja, nästan varje gång. Vilket leder till att jag har blåmärken någonstans på kroppen minst en gång i månaden. 


    min fundering är, jag misstänker att jag är sjuk. Att jag har borderline eller något för det känns som jag triggar igång den ilskan hos honom. jag har lätt för att bli arg, provocerad, osv. Vilket jag tar ut över honom. Han säger att jag är ett psykfall och att det är mitt fel att han slår mig då jag psykiskt misshandla honom när jag blir arg osv. Men samtidigt upplever jag att han är jäkligt provocerande mot mig, vilket gör att jag blir arg Eller irriterad. 


    jag VET att detta är sjukt, äckligt och destruktivt. Men på något sätt har detta blivit normalt nu? Precis som att det är vår lilla hemlighet. 


    detta grundar sig i att jag inte tror att jag kommer hitta någon som faktiskt älskar mig och som jag har det bra med. Därför får jag nöja mig med honom. jag är även orolig över boendesituation. jag är mammaledig och vi lever på hans lön. 


    någon del av mig vill bara packa väskorna, ta med mig vårt barn utan att säga något till honom . Jag känner hat mot honom. Och jag är så arg på mig själv att jag inte lyckas visa mig stark för vårt barn. Vårt barn vet ju förstås ingenting, vilket jag aldrig kommer tillåta heller. men jag behöver hjälp med att ta mig ur detta. på riktigt. 


    snälla hjälp mig

  • Svar på tråden Hjälp! Min sambo slår mig!
  • Tom Araya

    Borderline eller inte, hans handlingar (våld i detta fall) är hans ansvar, så jag köper verkligen inte hans försvar.

    Kanske triggar ni varandra, vilket är ytterligare ett tecken på att ni inte är bra för varandra. Våldet säger att du absolut måste ta dig ur förhållandet och bort från honom.

    Varken du eller han ska använda några ursäkter för att våldet är ok och att du kan/bör stanna i förhållandet.

  • Anonym (Man52)

    Du har blivit nedbruten så våld har blivit normalt i ditt förhållande, du utsätter ditt barn för fara och även dig själv. Har du ingen vännina eller vän som du kan få hjälp å stöd av. 
    Du måste bryta dig loss och få lugn och ro så du kan tänka klart utan en man som trycker ner dig och talar för dig hur du ska tänka. 
    Finns inget annat , du måste komma därifrån 
    det är inget fel på dig 
    Annars får du gå till polisen / soc / kvinno jour och få hjälp den vägen. 

  • Anonym (Flika)
    llllllklkl skrev 2023-12-22 20:32:15 följande:
    Hjälp! Min sambo slår mig!

    Jag behöver er hjälp! 


    jag och min sambo har varit ett par i över 5 år. Vi har nu ett barn tillsammans som är 1 år. Varje gång vi bråkar så slår han mig. Eller ja, nästan varje gång. Vilket leder till att jag har blåmärken någonstans på kroppen minst en gång i månaden. 


    min fundering är, jag misstänker att jag är sjuk. Att jag har borderline eller något för det känns som jag triggar igång den ilskan hos honom. jag har lätt för att bli arg, provocerad, osv. Vilket jag tar ut över honom. Han säger att jag är ett psykfall och att det är mitt fel att han slår mig då jag psykiskt misshandla honom när jag blir arg osv. Men samtidigt upplever jag att han är jäkligt provocerande mot mig, vilket gör att jag blir arg Eller irriterad. 


    jag VET att detta är sjukt, äckligt och destruktivt. Men på något sätt har detta blivit normalt nu? Precis som att det är vår lilla hemlighet. 


    detta grundar sig i att jag inte tror att jag kommer hitta någon som faktiskt älskar mig och som jag har det bra med. Därför får jag nöja mig med honom. jag är även orolig över boendesituation. jag är mammaledig och vi lever på hans lön. 


    någon del av mig vill bara packa väskorna, ta med mig vårt barn utan att säga något till honom . Jag känner hat mot honom. Och jag är så arg på mig själv att jag inte lyckas visa mig stark för vårt barn. Vårt barn vet ju förstås ingenting, vilket jag aldrig kommer tillåta heller. men jag behöver hjälp med att ta mig ur detta. på riktigt. 


    snälla hjälp mig


    Du ber om hjälp för att du behöver hjälp. Ring kvinnojouren så de kan guida dig till nästa steg. Sen så finns det ingen anledning att hålla det hemligt. Han misshandlar dig. Det är inte ditt fel. Berätta för familjen och vännerna.
  • Anonym (Herakles)

    Det är inte på något sätt ditt fel. Inte det minsta. För ditt och ditt barns skull är det nu bråttom att komma ifrån den här.situationen. Om du har närstående berätta för alla och kontakta kvinnofridlinjen IDAG! Du fixar det här. Kram

  • Anonym (Man)

    Det är absolut inte ditt fel att han slår dig!! Du måste ifrån honom nu och jag menar nu IDAG! 

    Du pratar om eventuell borderline , och då kan jag säga att även om du nu skulle ha det har han ingen rätt att slå dig! Visst han kanske hade kunnat bli förbannad och säga ifrån om det nu var så att du behandlade honom illa - det har vem som helst rätt till. Men nu slår han dig så det är något helt helt annat! 


    som flera här säger , du har även ett barn att tänka på och du måste nu fatta ett rationellt beslut och ta dig därifrån! Ge inte dig själv något val här! 

  • Vispen74

    Fy satan vad destruktivt. Oavsett så har han väl börjat slå, och dessutom upprepat så lär det aldrig sluta. Tvärtom lär det bara bli värre. 

    För din egen hälsa och i förlängningen, din säkerhet skull, lämna medan du kan. 

  • Anonym (Medsyster)
    Hjärta
    llllllklkl skrev 2023-12-22 20:32:15 följande:
    Hjälp! Min sambo slår mig!

    Jag behöver er hjälp! 


    jag och min sambo har varit ett par i över 5 år. Vi har nu ett barn tillsammans som är 1 år. Varje gång vi bråkar så slår han mig. Eller ja, nästan varje gång. Vilket leder till att jag har blåmärken någonstans på kroppen minst en gång i månaden. 


    min fundering är, jag misstänker att jag är sjuk. Att jag har borderline eller något för det känns som jag triggar igång den ilskan hos honom. jag har lätt för att bli arg, provocerad, osv. Vilket jag tar ut över honom. Han säger att jag är ett psykfall och att det är mitt fel att han slår mig då jag psykiskt misshandla honom när jag blir arg osv. Men samtidigt upplever jag att han är jäkligt provocerande mot mig, vilket gör att jag blir arg Eller irriterad. 


    jag VET att detta är sjukt, äckligt och destruktivt. Men på något sätt har detta blivit normalt nu? Precis som att det är vår lilla hemlighet. 


    detta grundar sig i att jag inte tror att jag kommer hitta någon som faktiskt älskar mig och som jag har det bra med. Därför får jag nöja mig med honom. jag är även orolig över boendesituation. jag är mammaledig och vi lever på hans lön. 


    någon del av mig vill bara packa väskorna, ta med mig vårt barn utan att säga något till honom . Jag känner hat mot honom. Och jag är så arg på mig själv att jag inte lyckas visa mig stark för vårt barn. Vårt barn vet ju förstås ingenting, vilket jag aldrig kommer tillåta heller. men jag behöver hjälp med att ta mig ur detta. på riktigt. 


    snälla hjälp mig


    Hej fina du. Jag kommer inte vara den som säger saker som att det är bara att dra, varför är du med en sån osv. För det är din vardag och du sitter i en knepig situation där du är mammaledig och sitter ekonomiskt bakbunden. 


    Det tips jag kan ge till dig direkt är följande och menar allvar. Hur jobbigt det än är. Gå ut med ditt barn; ring till en kvinnnojour och ta reda på 1 vilken som är ledig 2 när du kan komma dit 3 hur du kommer dit. 


    Ditt barn är litet. Det kommer inte minnas nånting om du drar nu. Du har inget jobb du måste dras upp ifrån. Det är den per tiden just nu. Se till att få detta gjort nu. Det blir aldrig bättre, du lever i en extremt stressande situation. 
    Oavsett du har diagnos eller inte blir det inte bättre av denna situation, tvärtom. Detta knäcker vem som helst med eller utan diagnos. Gällande detta finns också hjälp att få. Varit i precis samma sits, beroende av en man, diagnos, och hela situationen blev till en enda stor ond cirkel som gick ut över barnen. Den första och bästa medicinen heter lugn och ro. Ta dig till kvinnojouren, sedan börja planera ditt liv. Där får du hjälp med praktiska saker via kommunen osv. För min del blev jag tvingad till kvinnojouren efter ett polisingripande. 
    hann inte få ned oss någonting från lägenheten då den blev avspärrad direkt. Vi hade ingenting. Så packa i llugn och ro diskret alt säg du ska packa för att sova hos nån närstående. Kom ihåg. du slösar ditt liv och hela din trygghet och värdighet och skapar mentala sår för lång tid framöver ju längre du stannar. Du klarar detta 

  • Anonym (Medsyster)

    och gällande våldsutövande män, glöm inte att dess är maktfullkomliga och manipulerar. Många av dessa dras till oss kvinnor som redan har en sårbarhet och kanske en utsatt situation från början och använder ord som psykfall för att trycka ned, ett väldigt billigt sätt faktiskt eftersom det är uppenbart att man har problem och det är lika uppenbart att de använder det för att trycka ned dig istället för att hjälpa eller stötta dig. Man blir ett lätt offer. Dessutom är det han som uppför sig som ett riktigt psykfall ärligt talat. Att dessutom provocera dig och sedan manipulera dig genom att kalla dig för psykfall är bara en grej i raden av all misshandel han utövar. Låter som om han faktiskt utövar alla tänkbara former av misshandel på dig. Och har inga skrupler gällande att slå och trycka ned mamma framför sitt eget barn vilket också är våldsamt mot barnet. nej han låter riktigt riktigt skruvad alltså. Försök få med allting i din berättelse med socialtjänsten så han inte har en chans när han ska bråka  om vårdnaden sen. Jag är så ledsen att ni ska behöva uppleva detta du o lillen. Du är stark! 

  • Anonym (Medsyster)

    Sista grejen som är viktig är också att polisanmäla honom när du kommit därifrån! Det är A och O.

Svar på tråden Hjälp! Min sambo slår mig!