• Anonym (Trasig)

    Är så svartsjuk på hans nya att jag går sönder!!!

    Jag hatar mig själv just nu. Jag träffade mitt ex i rätt ung ålder. Jag var så fruktansvärt kär och vi skaffade två barn rätt snabbt in i förhållandet. Barnen hade båda kolik som bebisar, vi jobbade båda skift, vi hade lite avlastning så det tärde såklart på oss. Efter drygt tio år tillsammans så hade vi båda börjat nya karriärer och jag kände att ett nystart var på gång. Då träffade jag en man på en konferens och blev så handlöst förälskad. Kunde inte sluta tänka på honom trots att jag älskade min man. Efter ett par månader hade vi AW och då träffade jag mannen igen. Där och då kunde jag inte motstå frestelsen. Jag tog hans nummer, vi började messa och på den vägen var det. KORKAD som jag är sa jag aldrig något till min man utan han såg mina mess en kväll och det var inget snack om saken, vi skulle skiljas. Vi skapade snabbt ett varannan vecka liv och mitt ex och jag hördes typ aldrig av. Vi båda ville ha det så. Men min nya var verkligen inte mannen han utsåg sig för att vara. Svartsjuk, kontrollerande och tillslut våldsam. Efter tre år tillsammans lämnade jag honom och återupptog kontakten med mitt ex. Trots det jag utsatt honom för ställde han upp för mig. Tog barnen när jag mådde dåligt, firade alla högtider med mig och min familj, vi fikade ihop, tog promenader ihop. Jag kände att det var vi igen. Men sen träffade han en ny på sitt jobb. Och han blev mer och mer distanserad från mig. Han slutade fira högtider med mig. Han sa nej till promenader och nu, ett år senare hörs vi bara om barnen igen. JAG GÅR SÖNDER!!! Jag har gjort mitt livs misstag. Jag lämnade mannen i mitt liv och nu verkar det helt jävla hopplöst. Kommer ALDRIG vilja träffa nån ny. Kommer alltid hoppas att det blir vi igen. Och vad är det för liv?? Jag orkar inte. Förlåt för gnälligt inlägg men har någon här känt som jag?? Hur har ni klarat er?

  • Svar på tråden Är så svartsjuk på hans nya att jag går sönder!!!
  • Anonym (Rob)

    Är man otrogen måste man vara beredd att förlora allt.  
    Låter lite dumt att hänga upp sitt liv på en person sådär.  Gjort är gjort liksom och kommer aldrig tillbaka.  
    Så hitta nöjet med lugna kvällar i ditt eget sällskap istället.

  • Anonym (Alexandra)

    Hoppsan hejsan. Tänka sig att handlingar har konsekvenser. Vem hade kunnat tro det..?

  • Anonym (sådär)

    Man skulle kunna säga att du fick vad du förtjänar... 

  • Anonym (Ultimata självskadebeteender)
    Anonym (Trasig) skrev 2024-03-05 14:04:09 följande:
    Hur lyckades du?? Hade han träffat en ny under tiden eller var han singel hela tiden?
    Han hade inte träffat någon ny. Han hade försökt dejta men avblåst varje gång för han tänkte på mig. Jag kontaktade honom och frågade om han ville ses. Nej det ville han inte, det gör för ont, jag har fortfarande känslor för dig så det blir för jobbigt osv. Men han gick med på att ses efter ett par meddelanden fram och tillbaks ändå och han frågade vart och jag sa hemma hos dig.

    Så tänkte jag fortfarande känslor? Men då jäklar skall j
    jag ge dig känslor! Så jag plockade fram varenda smycke jag fått av honom (minus förlovningsringen det hade vart lite för mycket tror jag) och en rosa 2 delad mysdress han gett mig liksom för att se helt rätt ut och påminna om oss ihop. Ingenting under dressen. 

    Jag gick liksom all in nästan direkt hemma hos honom istället för att prata bara tog av mig kläderna helt näck (fast smycken på), hånglade upp honom, "knuffade" ner honom i soffan (han väger 3ggr så mycket och är 4 dm längre så  jag kan inte knuffa ner honom om han inte skulle vilja det) gav honom oralt tills han kom i min mun och berättade att jag älskar honom och vill vara hans och att han är min igen. Jag höll inte tillbaks alls och så blev vi ett par igen. Är viktigt att våga chansa och försöka ordentligt tror jag.
  • 19mark82
    Anonym (Ultimata självskadebeteender) skrev 2024-03-05 20:11:30 följande:
    Han hade inte träffat någon ny. Han hade försökt dejta men avblåst varje gång för han tänkte på mig. Jag kontaktade honom och frågade om han ville ses. Nej det ville han inte, det gör för ont, jag har fortfarande känslor för dig så det blir för jobbigt osv. Men han gick med på att ses efter ett par meddelanden fram och tillbaks ändå och han frågade vart och jag sa hemma hos dig.

    Så tänkte jag fortfarande känslor? Men då jäklar skall j
    jag ge dig känslor! Så jag plockade fram varenda smycke jag fått av honom (minus förlovningsringen det hade vart lite för mycket tror jag) och en rosa 2 delad mysdress han gett mig liksom för att se helt rätt ut och påminna om oss ihop. Ingenting under dressen. 

    Jag gick liksom all in nästan direkt hemma hos honom istället för att prata bara tog av mig kläderna helt näck (fast smycken på), hånglade upp honom, "knuffade" ner honom i soffan (han väger 3ggr så mycket och är 4 dm längre så  jag kan inte knuffa ner honom om han inte skulle vilja det) gav honom oralt tills han kom i min mun och berättade att jag älskar honom och vill vara hans och att han är min igen. Jag höll inte tillbaks alls och så blev vi ett par igen. Är viktigt att våga chansa och försöka ordentligt tror jag.
    Hade ni även analsex den kvällen? Lite som ett "straff" för din otroghet?
  • Anonym (bra!)
    Anonym (Ultimata självskadebeteender) skrev 2024-03-05 20:11:30 följande:
    Han hade inte träffat någon ny. Han hade försökt dejta men avblåst varje gång för han tänkte på mig. Jag kontaktade honom och frågade om han ville ses. Nej det ville han inte, det gör för ont, jag har fortfarande känslor för dig så det blir för jobbigt osv. Men han gick med på att ses efter ett par meddelanden fram och tillbaks ändå och han frågade vart och jag sa hemma hos dig.

    Så tänkte jag fortfarande känslor? Men då jäklar skall j
    jag ge dig känslor! Så jag plockade fram varenda smycke jag fått av honom (minus förlovningsringen det hade vart lite för mycket tror jag) och en rosa 2 delad mysdress han gett mig liksom för att se helt rätt ut och påminna om oss ihop. Ingenting under dressen. 

    Jag gick liksom all in nästan direkt hemma hos honom istället för att prata bara tog av mig kläderna helt näck (fast smycken på), hånglade upp honom, "knuffade" ner honom i soffan (han väger 3ggr så mycket och är 4 dm längre så  jag kan inte knuffa ner honom om han inte skulle vilja det) gav honom oralt tills han kom i min mun och berättade att jag älskar honom och vill vara hans och att han är min igen. Jag höll inte tillbaks alls och så blev vi ett par igen. Är viktigt att våga chansa och försöka ordentligt tror jag.
    Bra gjort där! Var du men någon annan under tiden ni var isär? För det spelar stor roll i sak
  • Anonym (C)

    För att vara ditt livs kärlek så var du väldigt bra på att slå av och på den känslan. Du valde att slå av och vara otrogen och därefter inleda förhållande med den mannen. Ynkligt att inte jobba på förhållandet och ev komna fram till separation för att sedan träffa annan. Hur länge hade det fått pågått om han inte kom på dig genom telefonen? Hur hade du tänkt? 


    Dessutom hade du chansen till att försöka reparera när ni fick kontakt igen. Då slog du på ditt livs kärlek knappen igen. 


    Nu sitter du där med tvättad hals. Äg konsekvenserna. Han tog sitt förnuft till fånga och gick vidare i livet. Det ska du också göra. Sitt inte där och tyck synd om dig själv. Så länge du väljer att inte bearbeta och släppa kommer du att må dåligt. Du väljer själv. 

  • Anonym (Ultimata självskadebeteender)
    19mark82 skrev 2024-03-06 05:50:21 följande:
    Hade ni även analsex den kvällen? Lite som ett "straff" för din otroghet?
    Nej wtf? Du har tittat för mycket på porr.
    Anonym (bra!) skrev 2024-03-06 07:25:55 följande:
    Bra gjort där! Var du men någon annan under tiden ni var isär? För det spelar stor roll i sak

    Dumt nog var jag det. Ja det spelar roll och känns väldigt fel. Jag förstår felet i det...blir som en slags cuckold och otrohet i efterhand :( jag har ältat den känslan mycket och jag vet att det stör honom för det hade stört mig om jag var honom men han är för snäll för att visa och säga att han känner så :(

    Jag tänker inte ta upp det heller och prata om det..skulle bara leda till dåliga känslor och negativt. 
  • Anonym (sorgligt)
    Anonym (Alexandra) skrev 2024-03-05 17:10:14 följande:

    Hoppsan hejsan. Tänka sig att handlingar har konsekvenser. Vem hade kunnat tro det..?


    Ja precis. Man kan hoppas att alla otrohetsförespråkare på FL också lär sig inse det en vacker dag.

    Däremot är det dumt att sparka på en som redan ligger. Förhoppningsvis kan TS gå vidare i livet, hitta en ny man hon älskar och att nästa gång tänka på eventuella konsekvenser innan hon är otrogen. Det bästa sättet är att kommunicera på ett bra sätt med varandra innan man blir för missnöjd med förhållandet.
  • Anonym (sådär)
    Anonym (sorgligt) skrev 2024-03-06 12:19:28 följande:
    Ja precis. Man kan hoppas att alla otrohetsförespråkare på FL också lär sig inse det en vacker dag.

    Däremot är det dumt att sparka på en som redan ligger. Förhoppningsvis kan TS gå vidare i livet, hitta en ny man hon älskar och att nästa gång tänka på eventuella konsekvenser innan hon är otrogen. Det bästa sättet är att kommunicera på ett bra sätt med varandra innan man blir för missnöjd med förhållandet.
    Nja, jag tycker inte alls det är fel att kritisera en person som själv lagt sig ner i fosterställning för att hen tycker så enormt synd om sig själv efter att själv ha sparkat ner nån annan och är sen inte nöjd med vilka konsekvenser det fick. Det är skillnad på att vara ledsen för att man skadat andra och att vara ledsen för att ha skadat andra fick konsekvenser för en själv. Det första är empatiskt, det andra är inget annat än ren egoism. TS tycker ju inte synd om sin kille, hon tycker synd om sig själv.

    Att prata om "varandra" när det bara är den ena och inte båda som gjort något dumt känns ju inte speciellt rättvist. TS kille gick väl inte ut och knullade någon annan pga missnöje över något? Den enda som gjorde det var TS och då ligger hela ansvaret och skulden för fadäsen och dess konsekvenser helt och hållet på henne och ingen annan än henne.

    Personligen tycker jag inte TS ska skaffa sig någon ny partner öht förrän hon hunnit mogna nog för att låta bli att vara otrogen när hon känner sig missnöjd. Att använda andra människor som försökskaniner för att själv kanske, förhoppningsvis, möjligen, någon gång, om man känner för det, mogna känns inte schysst. Då är det nog bättre om man mognar först och startar nya relationer sen.
Svar på tråden Är så svartsjuk på hans nya att jag går sönder!!!