Varför är en del mer positiva till barnvakt än andra?
Jag är nyfiken på varför det skiljer sig så mycket åt hur framförallt mammor agerar med sina barn.
Att vissa mammor vill inte lämna sitt barn till någon i stort sätt. Det vill absolut inte att farmor ska vara själv med barnet, inte ens 2 minuter. De lämnar inte ens pappan ensam med barnet det första åren.
Medan andra mammor kan mer lämna bort barnet till personer pappan känner men som mamman mer hälsat på när det sprungit förbi varandra på en parkeringsplats.
Ni har vi extrema kontraster här. Men vad skiljer dessa individer åt?