Otrohet, något från savannen?
Våra förfäder var inte som dvärgchimpanserna. Bland dvärgchimpanserna så parar sig hannar och honor, hannar med hannar och honor med honor. Men vad värre var, även syskon med syskon och föräldrar med barn. Inget incesttabu. Skulle detta vara sådana vi "egentligen" är? Ett föredöme för oss?
Vi är f ö lika mycket besläktade med de våldsamma vanliga schimpanserna. Vi är även besläktade med gorillorna som har harem och inte "fri sex". Och vi är också släkt med orangutangerna som öht inte lever i familjegrupper utan det är parningen och sedan enamstående mor. Kanske det är det "naturliga" sättet?
Eller så kan vi leva som gibboner som lever monogamt och tillsammans tar hand om barnen. Vi är människor som inte bara styrs av instinkter; vi har ett val.
Och att kristendomen "hittade på" monogamin är nonsens. Monogamin fanns före kristendomen och i hela världen. Ända sedan människan insett faderns roll i tillkomsten av barn så har fäderna velat veta vilka som är deras barn.
Förr levde inte människor så länge, många dog långt innan de fyllt 40 år. Så de hann kanke inte tröttna på sin partner. Dessutom var livet hårt och det var inte lätt att överleva, man hade s a s annat att tänka på.
Det är först på senare år vi kan räkna med att våra barn överlever och att vi själva lever så länge. Vi har tid att ägna oss åt hobbies och njutningar. Det handlar inte om att "återgå" till naturen utan att välja nya sätt att leva, för att vi kan det.
Vi har faktiskt blivit fredligare än den våldsamma chimpansen men inte fredliga nog.