"(han) var bra med pengar", jag kanske ska utveckla det där jag skrev lite. Jag är ganska jämnt logiskt och emotionellt lagd, och för mig behöver det inte handla om enbart kärlek (jag är autist till att börja med, socialt samspel är inte ett stort hobby, om jag säger så). Relationer som bygger på att en person får en ekonomisk vinst och en person får en sexuell vinst är inte rakt av fel, enligt mig. Sånt förekommer med allas samtycke, t.ex. ensamma män som skaffar sig en fru från utlandet, o.s.v., och det finns fördelar här. Så länge alla mår bra och är lyckliga och får något utav det så ska man köra på.
Jag tycker att det är bra att det finns kvinnor som känner till sitt egna höga värde, att de är inte till för männen, att de lever för sin egen skull, och vill inte föda barn gratis utan vill ha rättvisa, någon slags kompensation, typ. Att de vill ha en högutbildad man/man med status. Jag har egentligen ingenting emot den gruppen så länge det inte går till överdrift. Det är väl bra att vissa kvinnor tittar på vilken bil man kör och hackar inte på mannens penisstorlek då? Då kan folk gå och bilda par av vilka anledningar som helst, och det är bra. Btw, det finns äldre män som frågar sin äldre dejt vilken bil hon kommit med (han har fokus på pengar). Så fokus på pengar kan finnas hos båda könen och det är inte enbart fel.
Jag själv dock blir väldigt obekväm på tanken att förhandla med en man om sånt som har med pengar att göra. Ändå vill jag få ut något maximalt utav livet, men jag vågar inte/borde inte (?) gå efter någons pengar, detta trots att jag vet att det fungerar för så många andra. Hur får jag då ut något maximalt utav livet? Samtidigt som jag vill känna mig utvald av någon. Alltså vill jag något mer än att en man med en 20+ cm penis ligger med mig en dag och nästa dag med någon ny, och så igen med någon ny, o.s.v. att han gör så med alla. Hur lever man livet till max då, och ändå får man känna sig utvald?
Jag har börjat dras till mycket yngre. Men om min vilja går igenom så vill jag inte vara ett svin och ligga med den oerfarna, vackra personen en gång och sen bara kasta bort honom som skräp. Jag själv vet hur ont sånt gör. Jag vill inte vara den typ av människa. Så jag tänker försöka och försöka och få någon 20 år yngre (kanske inte i just nuvarande ögonblicket, jag menar när jag är typ 40 år), och så vill jag stanna och vara lojal sen, så länge relationen är friktionsfri (objektivt och sant sätt). Jag tror att det är viktigt att inte hålla på och vänja sig vid stora dildosar när man leker med sig själv, så att detta kan bli verklighet.
Jag lekte mycket med en på 15 cm förut. Sedan inhandlade jag en till på 12 cm och lekte med båda samtidigt. Sedan stegvis så vågade jag en dag att ta det stora steget och kasta den största i grovsoporna, vilket var väldigt modigt av mig och risken var stor att jag skulle ångra mig. Men jag klarade det utan ånger otroligt nog. Och nu leker jag bara med den på 12 cm vilket kommer göra att jag inte sårar den tonåring som jag är sugen på, om jag ens får honom. Tror inte det? Jag har satt ribban högt för mig själv för jag vill ha något mer passionerat och spännande, eller inget alls. Det ordinära lockar inte längre. Fler män borde inse att de måste hålla vikten, vara pojkaktiga, och sedan försöka på nytt hos 20 år äldre kvinnor. Då blir fler i världen lyckliga. ;)