"Dåliga" gener överlever

Folk har nog så länge som det funnits knivar (t.o.m. när de gjordes av flinta), skurit ut barn när de insett att modern inte skulle överleva förlossningen. Trångt bäcken var faktiskt en vanlig orsak förr, på grund av att bäckenet malformerats under kvinnans barndom eller hennes eget fosterstadium, p.g.a. för lite kalk, D-vitamin och (i slumområden med höga hus på 18-1900-talet, där barnen bara lekte på trottoarerna på de smala gatorna) solsken. Den medicinska termen är "rakitiskt bäcken". Detta var såklart inte ärftligt.

Forskningen har för övrigt visat ett tydligt samband mellan kvinnors bäckenstorlek i förhållande till fostret och i vilken mån kvinnorna varit tvungna att föda utan hjälp. Ta indiankvinnorna i Nordamerika, t.ex.. Det finns skildringar från nybyggartiden, där nybyggare hade observerat gravida indiankvinnor som bara hoppade av hästen, födde sitt barn på ett par lätta värkar, slet av navelsträngen och hoppade upp på hästen igen, och red iväg med ungen i famnen.

De vita trodde inte sina ögon, då deras egna hustrur ibland låg i värkar i flera dygn och till och med dog. Men detta berodde ju då på att indianerna hade den seden att kvinnan skulle dra sig tillbaka till en hydda när det var dags att föda, och klara av detta ensam, och gick det då inte lätt så överlevde kvinnan och fostret helt enkelt inte. Så de hade avlat fram en folkgrupp där kvinnorna födde extremt lätt. Samma gäller för övrigt eskimåkvinnor, de har inte heller kunnat räkna med medicinska inventioner i sina igloos långt borta från närmaste granne.

Jo sant .. mina barn är friska men jag har haft lunginflammation när jag var ung och njurbäckeninflammation (när jag väntade andra barnet). Så jag hade kanske inte levt utan antibiotika. Jättemånga dog ju av infektionsjukdomar förr i tiden.
Har som sagt gjort två snitt också men det var mest på grund av en förlossningsskada som jag hade opererat så inget jag kan föra vidare.
Iförsej berodde förlossningsskadan mest på sugklocka för att jag hade lite för svaga värkar precis i slutet när jag födde första barnet.. så ja ska man dra det hur långt som helst så kanske både jag och första barnet borde fått dö då istället för att man använde sugklocka. Det är iförsej möjligt att det faktiskt skulle gått bra till slut ändå, det kan man ju aldrig veta..

Jag förstår inte argumentet. Varför ska man använda läkemedel eller läktarvåldet överhuvudtaget om allt ska styras av evolutionen?

Det här är ju en väldigt intressant moralisk och politisk fråga: hur ska vi förhålla oss till att medicinska framsteg slår bort en massa selektionstryck? Bäckenstorlek är ju en bland hundratals potentiella faktorer som påverkas av tillgång till vård. Frågan är då vad en "fit" människa är i vår nuvarande miljö. Vilka överlever och reproducerar i högst grad? Kommer det att ändras i framtiden och vilka riskerar då att sållas bort? 

Just nu skulle jag nog gissa att social kompetens är en viktig faktor. Religiösa får fler barn också. De som dör innan de får barn är i vissa fall sjuka människor (fysiska och psykiska sjukdomar) och i vissa fall människor som är risktagande och har dåligt omdöme. De som väntar länge med att bilda familj tenderar nog att få färre barn, i och med att de inte är fertila (eller har en fertil partner) under så många år då de försöker få barn. Att vara optimalt "fit" idag betyder nog att vara tillräckligt frisk för att inte dö i ung ålder, att vara social, religiös och bilda familj tidigt i livet.

Hur kan det förändras? Om vi får krig kan man tänka sig att sjukvården blir sämre, men min gissning är att Sverige kommer att kunna importera mediciner ändå. Kanske lite svårare för personer som behöver hjärtoperation samtidigt som läkarna är upptagna med en massa skjutna soldater. Ett annat scenario är att effektiva antibiotikavarianter tar slut, så att folk börjar dö av vanliga bakterieinfektioner igen. Då lär ju immunförsvar bli en mycket viktigare faktor än det är idag.

Min gissning är att om vi klarar oss undan världskrig och miljökatastrofer, kommer vi att utveckla användbar genterapi som sållar bort en massa genetiska sjukdomar. I början kommer det att vara något bara rika människor har råd med, men så småningom kommer tekniken att bli tillgänglig för alla - inte minst för att det finns starka incitament från staten att erbjuda det för att minska sjukvårdskostnader. IVF är krångligt, men IVG kommer att vara mycket smidigare (och därmed billigare) när man väl lyckas göra stamceller till mogna ägg och spermier. Snart kommer det att erbjudas val av gener som är kopplade till högre intelligens och andra positiva egenskaper. Det kommer att vara oemotståndligt, men säkert orsaka en massa bekymmer. Man kommer att göra en massa fel som en massa människor kommer att lida för. Min förhoppning är att vi till slut kommer att landa i en balans som gör att vi har både mångfald av gener och frånvaro av plågsamma genetiska sjukdomar.

Låter som en del i något slags mobbning mot östasiatiska kvinnor och att vi skall hålla oss borta från vita män. 

är inte det mobbning mot vita män?

Jo det med förstås. 

Jag har valt att inte föra mina gener vidare, alltså att avstå barn. Framförallt är mina gener dåliga eftersom jag är kort (172), vill inte riskera att få en son som också blir kort och måste leva med det.

Du skulle kunna satsa på en ovanligt lång kvinna! Om hon är låt oss säga 183 cm och du som sagt 172, så kan ni räkna med att era söner blir runt 184,5 cm (d.v.s. perfekt!) och era döttrar runt 171 cm (också perfekt!). Man lägger ihop föräldrarnas längder, delar med två, och lägger till sju cm för en pojke respektive drar av 7 cm för en flicka. (Sedan har naturligtvis kost, frisk luft o motion också betydelse.)