Först och främst åldersspannet. Jag kan se om en 20-åring eller en 65-åring är objektivt snygg för sin åldersgrupp, men jag attraheras inte av killar/män i dessa åldrar.
Därefter är ansiktssymmetrin, hyn, tänderna och kroppsbyggnaden det jag lägger märke till. Raka och välvårdade tänder, strålande hy och normal vikt är attraktivt. Det får gärna synas att han styrketränar, men för mycket muskler indikerar ytlighet vilket jag inte finner attraktivt. Även saker som avståndet mellan ögonen, kindbenens utseende och käkstorleken är sådant som initialt spelar in för hur attraktiv jag upplever en man, men det är saker jag kan bortse från om han har en attraktiv personlighet.
Därefter är det rörelsemönstret och den icke-verbala kommunikationen. Det är attraktivt med män som utstrålar lagom mycket självsäkerhet och pondus och som både kan visa intresse och avläsa mitt intresse genom ögonkontakten.
Kommer han fram till mig (eller jag till honom) så är nästa sak språklig och social kommunikationsförmåga och allmännbildning. Jag vill nog hävda att den typen av intelligens som mäts i ett IQ-test sällan är så tydlig vid ett första möte, om den inte avviker nedåt.
När vi lär känna varandra bättre så blir saker som integritet, humor och intelligens (IQ) viktiga.