Tvingas gå om förskoleklass

Ja, och av precis den anledningen tycker de inte att din son ska börja ettan till hösten. Att han inte är redo för det där han befinner sig i sin utveckling. De är måna om honom. Det är DU som pressar honom framåt och stressar på och inte låter honom vara barn.

Förstår att du har många starka känslor kring detta, som förälder vill man ju inte veta att ens barn har så många utmaningar att den behöver gå om föreskoleklassen och inte få hänga med dina kompisar upp till första klass. 

Jag tycker ändå att det låter klokt av skolan och jag har en viss erfarenhet av att lämna över väldigt omogna barn till förskoleklass och där varje dag har varit en kamp att hänga med och inte kunna förstå och följa instrunationer.
De barn hade behövt ett år till på sig att komma ikapp dina jämnåriga.

Arbetar på förskolan med de äldsta barnen.

Till er som skriver att det är konstigt att föräldrarna inte märkt av något?

Då ex. NPF-diagnos är 100% ärftligt så är det föga förvånande att föräldrar inte ser eller noterar något avvikande. Inte! skuldlägga föräldrarna.

Förskolan har landar i beslutet efter längre tid av noterade. Klokt att de ger föräldrar o barnet ett halvårs varsel.

Förskolan är skyldiga att informera och agera.

Ta gärna stöd av BUP o tillfälle att utred er båda.

Är det känslomässig mognad eller intellektuellt de menar att han inte är redo? Eller båda? 

När jag började skolam (ettan) var det en flicka som innan första terminen var slut flyttades tillbaka till dagis (som det hette då). Hon gick sedan i klassen under oss. Hon hade kompisar i klassen, så det var inga problem med det. 

Det jag tänker är att det är bättre att gå om förskoleklass än att börja ettan, tvingas uppleva att man inte klarar det och flyttas tillbaka - och då in i en förskoleklass med redan etablerade kompisgrupper. Det om något kan bli tufft.

Med det sagt, om ditt barn är intelektuellt på samma nivå som övriga och har börjat läsa och räkna dom de andra, men är känslomässigt omogen, inte kan sitta stil osv, då tycker jag att du ska stå på dig om att han ska få gå vidare till första klass men med rätt anpassningar. Och, som sagt, diskutera eventuell npf. 

Är specialpedagogen inkoppkad? Om inte, kräv det! 

Haha, till saken hör väl att skolpersonalen har träffat sex-åringar tidigare. Din unge sticker ut. Inte på något bra sätt.

Du kan förmodligen bråka till världs ände men alla myndigheter kommer att lyssna på skolan. Inte på "arg". Du är dömd på förhand till att förlora.

Särskilt om du använder förhandlingsmetoden du visar skills på här. Att gräva en skyttegrav mitt emot skolpersonalen och skjuta skarpt. Det är att förklara krig. Sådant gör man bara om man är större och starkare. Du är chanslös.

Svälj förtreten. Fundera istället på varför din unge sticker ut så mycket att de vill att han går om? Det låter som att han är en problemunge. För det mesta när jag ser sådana brukar jag kunna härleda orsaken rätt snabbt.

Jag har haft omogna barn i min grundskoleklass och det blev ingen vidare bra för de barnen sen. Eftersom de inte hängde med störde de istället och fick urdåliga betyg. De hade gett upp skolan redan i mellanstadiet, kan man säga.

Så jag tänker att det väl är bra att skolan har identifierat problemet tidigt. 
Ditt barn kommer i den åldern snabbt in i ett nytt gäng kompisar, och får förhoppningsvis känna ett större självförtroende i skolan än hen annars skulle ha haft. Kanske barnet blir nästan bäst i klassen med den justeringen? 

Varför man vill ta ifrån sitt barn det har jag svårt att förstå, ett år nu är billigt jämfört med risken för en förstörd skolgång.

Jag tror du behöver andas lite och inse att skolan inte är fienden. Dom försöker göra det som blir bäst för din son (ingen annan). Dom försöker inte trycka ner honom eller bestraffa honom utan tvärtom, skapa bra förutsättningar. 

Men låt mig gissa, om du nu får igenom att han får börja ändå så kommer du sen starta krig mot skolan när han inte klarar av undervisningen eller det sociala, och även det lär vara skolans fel i dina ögon. 

Fast det beslutet kan inte skolan ta om inte du samtycker.

Men det är väldigt ovanligt att en skola redan i förskoleklass eller faktiskt överhuvudtaget trycker på att barnet ska gå om ett år. Självklart är skolan van att se sexåringar och förstår att det är mycket spring i benen. Men det måste ju vara mer än så bakom deras förslag. Och det är ju givetvis för din sons skull. Om han inte lyssnar och det brister i koncentrationen så kanske han bara lär sig en bråkdel av vad de andra gör. Kunskapsmässigt ligger han antagligen långt efter de andra om de ger det förslaget, Att gå ett år till i förskoleklass kanske ger honom de förutsättningar han behöver för att hänga med. 

Nej han ligger inte efter! Han är bara rastlös med mycket spring i benen, inget som är en rimlig anledning att gå om. Han är väldigt intelligent och kan fokusera utan problem om han tycker det är intressant. De klagar på de sociala färdigheterna för att han ofta föredrar att vara ensam över att leka med andra om de gör saker han tycker är tråkigt.

Låter som typisk npf. Sök hjälp hos psykiatrin imorgon. Det gäller att ha diagnosen klar innan barnet börjar må dåligt (OM det blir så). 

Kräv att specialpedagog kopplas in i skolan. 

Många skolor missar npf hos barn som är smartare än genomsnittet. Ni behöver specialisthjälp för att få kollat om det är npf det rör sig om. Läs på själv så att du är insatt. Googla Twice exceptional och se om ditt barn har liknande egenskaper.