Vi har haft lite olika upplägg.
I början hade vi ett gemensamt konto där våra respektive löner gick in. Därifrån betalades alla kostnader inkl vars och ens privata som tex mobilen.
Sedan tog vi lika stor summa till egna nöjeskostnader, som tex hobby.
Nu har vi ändrat och har ett gemensamt konto för gemensamma kostnader och ett gemensamt sparkonto där vi sparar till semestrar och annat. Resten förfogar vi över själva.
Ovanstående är dock nytt så vi ska diskutera hur det ska bli med större inköp som tex soffa och sådant. Min man är nämligen helt ointresserad av hur det ser ut i hemmet och anser att om soffan är trasig och inte går att sitta i kan vi byta, men när vi flyttade och soffan vi hade såg ut som en liten plutt så var det inte en anledning att byta. Inte heller vid en tidigare flytt där soffan vi hade då tog upp halva vardagsrummet så det inte fick plats så mycket mer tyckte han det var nödvändigt med ett byte. Jag är inte ense med honom,
Jag vill dock på peka att han på intet vis är snål, han ogillar bara att lägga pengar på onödigheter, dvs sådant han inte ser nyttan i.
Jag vill dock inte hamna i en sits där jag på mina privata pengar ska bekosta en soffa eller annat liknande och därmed kunna spara mindre pengar. Inte heller vill jag att mat etc ska betalas av mig om inte han själv tar räkningar ungefär motsvarande kostnaden för maten,
Lösningen kanske blir ett konto för matinköp och två kort, men vi får se. Kanske blir det istället att vi lägger en summa vardera till det gemensamma kontot för mat och att vi varje månad kollar av vad var och en betalat för mat och 'tar tillbaka' de pengarna.
Det kan ju också göra att vi granskar matkostnaderna och hittar onödiga kostnader där.
Vi har dock inget äktenskapsförord, så vid ev skilsmässa ska vi ju dela på alla pengar, även de vi har på våra privata sparkonton. Min man som ärvt pengar som enskild egendom är dock skyddad just kring de pengarna.