Hej,
Har ni gemensam eller delad ekonomi?
Har ni något avtal mellan er, t ex sambo eller äktenskapsförord?
Jag och min sambo ska gifta oss inom 1 år och vi har börjat prata om hur vi ser på vår ekonomi framåt.
Hur gör ni?
Vi har haft separat ekonomi på mitt initiativ. Det gäller under normala omständigheter och i vardagen. Om den ena är sjukskriven eller arbetslös så täcker den andra upp, givetvis. Men när båda arbetar föredrar vi att ha separat ekonomi då vi har lite olika prioriteringar.
Gemensam ekonomi. Allt jag tjänar är gemensamt.
Hon tjänar nästan ingenting.
Med förra sambon hade vi gemensam ekonomi då vi träffades som unga. Efter hans död ärvde jag allt och bodde kvar i huset. Träffade en ny man och vi har delad ekonomi, jag betalar allt med huset och han den mesta maten. Han har bara sjukbidrag.
Vi har gemensam ekonomi. Varit tillsammans i 19 år.
Vi har gemensam sen jag upptäckte att min man är spelmissbrukare och spelat bort flera hundratusen kronor.
Han har inte spelat på 5-6 år och har spelstopp men efter den smällen så litar jag inte på honom och behöver se alla pengar som kommer in och går ut. Han förstår mig helt och ifrågasatte aldrig mitt krav.
Sen tjänar jag 10000 kr mer i månaden än vad han gör och det är jag som ser till att räkningarna blir betalda så han har det rätt bra ändå...
Gemensam
Vi har total kommunism inom vår kärnfamilj. Då tjänar jag och maken ganska lika på våra jobb och vi har varsitt företag i startfas som i perioder genererar pengar. Jag tog första året mammaledig med vår första, sedan delade vi på andra året. Nu syskon nummer två just fötts och jag tänker vara mammaledig i nästan ett år. Han skriver över pensionsrätter.
Jag har fått arv i förskott av pappa som gick in i vårt gemensamma boende. Hans far stöttar oss med utgifter löpande när det behövs. Vi är båda ensambarn och kommer sannolikt att ärva några miljoner var när den dagen kommer. Det finns inget äktenskapsförord.
För oss funkar detta då vi är ekonomiskt jämspelta och ungefär lika drivna med företag osv. Samt har kärnfamilj. Det känns rättvist att vi båda drar in vad vi kan, bidrar med olika saker till hushållet och får det vi behöver och vill ha inom rimlighetens gränser. Större inköp diskuterar vi men annars köper vi de småsaker vi vill ha.
Jag hade resonerat annorlunda om han hade varit väsentligt svagare än jag ekonomiskt eller om det hade funnits särkullbarn eller annan komplicerade faktor.
Jag tror att vi sparar oss både osämja och besvär genom att inte räkna kronor och ören.