• Anonym (Hur gör man?)

    Hur gör man slut?

    Jag har i flera veckor, egentligen månader, känt att min pojkvän inte ger mig det jag behöver.


    Jag har försökt ta upp det försiktigt flera gånger. Det handlar främst om avsaknaden av kramar, närhet, kommunikation och planering.
    Det slutar alltid med att han säger att jag bara klagar på honom och får honom att må dåligt. Att jag måste tycka om honom som han är, men självklart ska jag säga vad jag känner att jag behöver mer av....fast gör jag det så klagar jag bara och får honom att må dåligt... 


    Ja ni hör cirkeln. Jag kan liksom inte ta mig ur den. Han pratar emot sig själv och lägger skulden på mig. Jag gillar det inte alls.

    Nu har det gått så långt att jag känner att jag inte vill ta upp något fast vår relation innehåller mindre och mindre av det jag saknar. Vi har bara varit tillsammans i ett år och jag vill inte ha det så här.


    Om jag hade fått tolka honom utifrån det jag känner så tror jag inte han är kär i mig utan bara är tillsammans med mig för att inte behöva vara själv. 


    Men hur gör jag slut? Jag vill vara ärlig, men hur ska jag kunna säga mitt utan att han slänger tillbaka det på mig? Eller ska jag bara låta honom göra det? 
    Jag har aldrig gjort slut med någon som inte kan lyssna utom som direkt slänger tillbaka någon skit bara för att han blir sårad. 


     

  • Svar på tråden Hur gör man slut?
  • Anonym (Hur gör man?)
    Mandel skrev 2025-02-13 12:07:45 följande:
    Vad har han för kvalifikationer som gör att du vill vara med honom?
    Vad var det du först föll för?
    Jag föll först för:
    Att han fick mig att skratta.
    Att han är fantastiskt fin mot sina barn (Jag har sett hans barn innan vi var i en relation)
    Att han fick mig att känna mig speciell
    Att vi delar värderingar
    Att vi tänker väldigt lika och hade intressanta samtal.

    Såklart visar man sin bästa sida i början. Men bakom fasaden mår han inte bra, men gör heller inget för att förbättra sin situation. 
  • Anonym (J)

    Tänker bara att om man fyller på hans energinivå ksnske det blir bättre.

    Kan han gå till en arbetsterapeut då? De är experter på just sånt här. 

  • Anonym (J)

    Kan du säga till honom att du funderar på att lämna honom , alternativt inte orkar mer och att du önskar att ni båda kan hjälpas åt bara han ger det en ärlig chans? Kanske sätter det lite fart på honom? 


    Genom mat och motion får han ju grunden till bättre hälsa, men gärna sömn med. rutiner. Ja du vet nog. 


    Och att han då söker hjälp på vårdcentralen, träffar en arbetsterapeut. eller läkare. Kanske båda. 


    Kan han göra detta för Er? Eller Dig? 


    Om du säger att du är orolig då? Då borde han ju inte kunna komma och säga att du anklagar honom för något. 


    Vill han ändå inte görs nåt åt situationen så tror jag tyvärr inte det är nåt att satsa på. För han måste ju se till dig med. ni behöver ha det bra med varann. 


     


     

  • Anonym (Hur gör man?)
    Anonym (J) skrev 2025-02-13 12:22:46 följande:

    Kan du säga till honom att du funderar på att lämna honom , alternativt inte orkar mer och att du önskar att ni båda kan hjälpas åt bara han ger det en ärlig chans? Kanske sätter det lite fart på honom? 


    Genom mat och motion får han ju grunden till bättre hälsa, men gärna sömn med. rutiner. Ja du vet nog. 


    Och att han då söker hjälp på vårdcentralen, träffar en arbetsterapeut. eller läkare. Kanske båda. 


    Kan han göra detta för Er? Eller Dig? 


    Om du säger att du är orolig då? Då borde han ju inte kunna komma och säga att du anklagar honom för något. 


    Vill han ändå inte görs nåt åt situationen så tror jag tyvärr inte det är nåt att satsa på. För han måste ju se till dig med. ni behöver ha det bra med varann. 


     


     


    Tack, väldigt bra tanke. Jag ger det gärna ett försök. Framförallt för att se om han är villig att ta tag i problematiken. Antagligen kommer han kunna få det till att det är mitt fel att han mår dåligt för att jag säger att han är dålig....


    Han har lite svårt med gränssättning och ser gärna det som ultimatum. 

    Jag har sagt att jag är orolig för honom och hans hälsa och då kände jag att taggarna inte kom ut utan att han kunde höra vad jag sa. Men sen händer inget mer. Så jag kanske ändå får försöka trycka lite hårdare på vad jag behöver av honom. Det är ju inte så att vi är i den här relationen för att han ska få uppmärksamhet och kärlek av mig men inte behöver ge tillbaka något.

    Samtidigt är jag väldigt sårad över att han inte på något vis uppmärksammade min födelsedag. Det har jag försökt säga men då hamnade vi i spiralen att det egentligen är synd om honom för att jag säger att han är dålig. 

    Imorgon är det alla hjärtans dag. Jag hoppas såklart att han anstränger sig lite iaf för att visa uppskattning. Men jag misstänker att det inte kommer uppmärksammas alls. Inte ens säkert att han vill ses, just pga att det är den dagen och han inte orkar ordna något. 

    Det är nog dessa grejer som är det som får "bägaren att rinna över" efter allt jag har gjort och uppmärksammat kring honom.

  • Anonym (J)
    Anonym (Hur gör man?) skrev 2025-02-13 14:47:07 följande:

    Tack, väldigt bra tanke. Jag ger det gärna ett försök. Framförallt för att se om han är villig att ta tag i problematiken. Antagligen kommer han kunna få det till att det är mitt fel att han mår dåligt för att jag säger att han är dålig....


    Han har lite svårt med gränssättning och ser gärna det som ultimatum. 

    Jag har sagt att jag är orolig för honom och hans hälsa och då kände jag att taggarna inte kom ut utan att han kunde höra vad jag sa. Men sen händer inget mer. Så jag kanske ändå får försöka trycka lite hårdare på vad jag behöver av honom. Det är ju inte så att vi är i den här relationen för att han ska få uppmärksamhet och kärlek av mig men inte behöver ge tillbaka något.

    Samtidigt är jag väldigt sårad över att han inte på något vis uppmärksammade min födelsedag. Det har jag försökt säga men då hamnade vi i spiralen att det egentligen är synd om honom för att jag säger att han är dålig. 

    Imorgon är det alla hjärtans dag. Jag hoppas såklart att han anstränger sig lite iaf för att visa uppskattning. Men jag misstänker att det inte kommer uppmärksammas alls. Inte ens säkert att han vill ses, just pga att det är den dagen och han inte orkar ordna något. 

    Det är nog dessa grejer som är det som får "bägaren att rinna över" efter allt jag har gjort och uppmärksammat kring honom.


    Ja det är väl det du skulle kunna göra. Annars känns det ju som att du har gjort allt du bara har kunnat för att försöka få det bättre och för att ni båda ska kunna ha det bra.  


    Han måste ju se dig också, inte bara sig själv. Som det är nu verkar han ju enbart bara tycka synd om dig själv. Du är ju tydlig med hur du känner, men han väljer att bara låta det vara. 


    Att inte visa uppskattning ens på din födelsedag och kanske inte heller alla hjärtans dag, alltså. Då börjar man ju verkligen fundera på om du ska vara med honom. Du ska också få må bra. 


    Du kanske kan nämna det här för honom, där du ger förslag på hur ni kan göra. Men vill han inte samarbeta så går det ju inte. Glöm inte bort dig själv. Du är värd kärlek och omtanke.


     

  • Anonym (Hur gör man?)
    Anonym (J) skrev 2025-02-13 14:56:18 följande:

    Ja det är väl det du skulle kunna göra. Annars känns det ju som att du har gjort allt du bara har kunnat för att försöka få det bättre och för att ni båda ska kunna ha det bra.  


    Han måste ju se dig också, inte bara sig själv. Som det är nu verkar han ju enbart bara tycka synd om dig själv. Du är ju tydlig med hur du känner, men han väljer att bara låta det vara. 


    Att inte visa uppskattning ens på din födelsedag och kanske inte heller alla hjärtans dag, alltså. Då börjar man ju verkligen fundera på om du ska vara med honom. Du ska också få må bra. 


    Du kanske kan nämna det här för honom, där du ger förslag på hur ni kan göra. Men vill han inte samarbeta så går det ju inte. Glöm inte bort dig själv. Du är värd kärlek och omtanke.


     


    Ja precis så känner jag. Det kan inte bara handla om honom. Jag vill inte slösa tid om det är så att han bara är en människa som tänker på sig själv och vill att hela världen ska kretsa kring honom. 

    Antingen är vi ett team eller så kan han fortsätta själv. 

    Jag avvaktar morgondagen och ser. Jag vill känna att han ser mig i det här. Gör han inte det så gör jag hellre något roligt för mig själv eller med en kompis. 
  • Anonym (J)
    Anonym (Hur gör man?) skrev 2025-02-13 15:48:20 följande:
    Ja precis så känner jag. Det kan inte bara handla om honom. Jag vill inte slösa tid om det är så att han bara är en människa som tänker på sig själv och vill att hela världen ska kretsa kring honom. 

    Antingen är vi ett team eller så kan han fortsätta själv. 

    Jag avvaktar morgondagen och ser. Jag vill känna att han ser mig i det här. Gör han inte det så gör jag hellre något roligt för mig själv eller med en kompis. 

    Precis. Är han redan sådan så undrar man ju dessutom hur det blir i längden..? Det låter bra tycker jag. Ta hand om dig själv nu och skulle han bli sur för du säger som du känner igen så får det stå för honom. Hans förlust.


    Du får jättegärna gärna hur det går sen.

  • Anonym (J)

    Du får jättegärna berätta* 

  • Anonym (Anonym anonym)

    Du behöver inte förklara dig, utan bara berätta för honom att det är slut.

  • Anonym (Rosetta Stone)

    Hur går det TS? Hade han någon plan för alla hjärtans, eller i alla fall för att göra något trevligt i helgen?

    Att fira när man har chansen är en sak som gör att en relation överlever.

    (Vi brukar inte gå ut idag för det är för mycket folk och bröte, men imorron ska vi fira)

    En person som inte kan planera något trevligt för sin partner några gånger årligen förtjänar inte att ha en partner.

Svar på tråden Hur gör man slut?