Om parterapi

Nej din partner vill helt uppenbart inte jobba på det. Och förklaringen är enkel. Hen får aldrig ta några konsekvenser av sitt beteende eftersom förhållandet trots allt rullar på om än knackigt.  It works.. right? 

Hen är noll intresserad av att jobba på förhållandet då hen inte ser nån poäng med att bättra sig då du ändå stannar kvar och gör allt jobb... 

Jag lovar att du kommer få se en annan sida av denne  om hen faktiskt möter motstånd och får konsekvenser och att du står fast vid dom oavsett hur hen reagerar...

Ge mig exempel på konsekvenser, för jag vet varken ut eller in.

Vi har två barn och hus, så det är ju inte bara att "Jag reser bort ett tag så vi får vara ifrån varandra och tänka".

Du kan säga att du funderar på skilsmässa om det inte blir bättre. Få honom att veta att det finns ett alternativ för dig, så han inte tar dig för givet. 

Det låter inte optimalt nej, ni skulle ha testat en annan (om ni velat förstås) som bättre kunde se till att BÅDA kom till tals. Ibland kan man behöva testa sig runt lite.

Det är ju hela tiden ett arbete att göra TS.
Om din partner agerar på ett visst sätt och aldrig får förstå vad det får dig att känna, vad det leder till etc. så lär hen fortsätta.

Du kan inte ändra på din partner,  bara hantera dina känslor och reaktioner på det han gör (eller inte gör). Och för att en ändring ska ske så måste ju han vilja det. Han måste själv hitta skäl att vilja göra det.  Att han inte vill förlora dig, för att han vill göra dig glad, för att han vill ha en bättre kommunikation er emellan.

Men jag fattar att man tröttnar om man ska behöva påminna hela tiden!

Säg att problemet i mitt förhållande var att jag inte kände mig sedd och att vi var överens om att något så enkelt som att min man köpte en bukett blommor till mig varje fredag var lösningen. För att ta ett väldigt konkret exempel.

Inte okej lösning > jag påminner honom varje torsdag "glöm inte att köpa blommor till mig imorgon"

Okej lösning > han sätter larmet i mobilen så att han får en påminnelse om att gå ut på lunchen på fredag och köpa blommor till mig. För att han gärna vill göra mig glad men har svårt att komma ihåg. Han vill men han glömmer annars.

Det absolut mest verkningsfulla verktyget vi fick med oss när vi gick i rådgivning var det här:
Transaktionsanalys, förkortas TA, är en psykologisk beskrivningsmodell - Insikter - [i.o.h] organisationsutveckling

Kan väl inte vara svårare än att prata med varandra, 
Funkar de eller inte , va ska tredje part bi dra med !

Det finns mycket som en utomstående person kan bidra med.

Att styra frågan till var och en, fråga konkret vad tycker du Stina om det här.. och vad tänker du då Olle när Stina säger så här?

Att få prata klart.

Att veta att jag kommer att vara i en trygg miljö där jag får möjlighet att prata BARA om det här i en timme och min partner kommer att sitta där och lyssna. Ingen av oss kan smita iväg, ta fram telefonen etc.

Det har varit otroligt värdefullt för oss att ha någon som liksom kan dra ur den det där allra innersta som man kanske inte kan/vågar/känner att man får ta upp när man försöker prata hemmavid.

Men det kan förstås vara olika. 

Jag har typ samma upplevelse. Terapeuten var helt på hennes sida. 4 möten som var helt bortkastade. Att jag var där var helt onödigt, 

Ja du den terapeuten vi/hon hade var inte den skarpaste.
När jag sa att jag starkt funderar på skilsmässa så blev jag förbjuden att
ta upp det under par terapin för det ansågs som ett hot. 
Terapisamtalet skulle vara en trygg plats !

Det är nog olika, beror på svaret på psykologens första fråga: Vad vill ni prata om?

Jag ville lösa konflikter och se till att vi blev ett kärt par igen. Hon ville skiljas. Till slut insåg jag att jag hade kunnat prata hur mycket som helst utan att nå mitt mål. Men terapin hjälpte oss i alla fall att skiljas som relativa vänner, utan hårda ord, med fokus på barnen.