• Anonym (Rädd)

    Hälsoångest

    Hur fasen jobbar man med det? Har inte haft riktigt hälsoångest förr, har dock folk i familjen med mer eller mindre uttalad hypokondri.

    Dock nu när jag själv blivit förälder har min hälsoångest för mig själv totalt exploderat. Sen jag läste om speciellt Börje Salming tex (och andra fall som lyftes när hans blev känt) har jag blivit totalt livrädd att själv få ALS. Tolkar in allt som att det skulle kunna vara det, och får dödsskräck. Hur jobbar man med det? 

    Vi har inte det genetiskt i familjen så jag vet ju att risken att få det är väldigt låg, ändå tolkar jag varenda grej som att JAHA nu är det kört.

    Det här är väldigt jobbigt. Hjälp?

  • Svar på tråden Hälsoångest
  • Anonym (HypoK)

    När du bestämt dig för att du har ASL eller något annat, gå igenom att du är sjuk och döende med din familj, om dina önskemåll kring begravning, arv mm. Du är döende så lika bra att de vet och kan förbereda.

  • Anonym (J)
    Anonym (Rädd) skrev 2025-04-10 15:31:51 följande:
    Hälsoångest

    Hur fasen jobbar man med det? Har inte haft riktigt hälsoångest förr, har dock folk i familjen med mer eller mindre uttalad hypokondri.

    Dock nu när jag själv blivit förälder har min hälsoångest för mig själv totalt exploderat. Sen jag läste om speciellt Börje Salming tex (och andra fall som lyftes när hans blev känt) har jag blivit totalt livrädd att själv få ALS. Tolkar in allt som att det skulle kunna vara det, och får dödsskräck. Hur jobbar man med det? 

    Vi har inte det genetiskt i familjen så jag vet ju att risken att få det är väldigt låg, ändå tolkar jag varenda grej som att JAHA nu är det kört.

    Det här är väldigt jobbigt. Hjälp?


    Slutar googla symtom, försök sluta känna efter, när du känner efter så göder du din hjärna som spelar dig spratt. Och sen "inbillar" du dig nya symtom.
    Jag var som dig förr. Det är jätte svårt att ta sig ur, har även gått i Kbt för det. Kanske något du ska testa?
    Om du verkligen verkligen tror du skulle ha en sådan sjukdom, så boka en läkartid. Problemet är bara att när du fått det bekräftat att det inte är ALS, kanske du börjar oroa dig för cancer. 
    Lyssna på din magkänsla. Du vet nog innerst inne om det är på riktigt eller ej. 
    Glöm inte att kroppen kan ge massa konstiga symptom utan att det är något farligt bakomliggande! Speciellt när man oroar sig. Psykosomatiska besvär! De känns på riktigt.
    Har själv levt med en viss hälsoångest i 20 år och lever än. Det var varken cancer, ms, als eller något annat jag hade. Och jag hade verkligen typiska symptom.
  • Anonym (Rädd)
    Anonym (HypoK) skrev 2025-04-10 15:47:55 följande:

    När du bestämt dig för att du har ASL eller något annat, gå igenom att du är sjuk och döende med din familj, om dina önskemåll kring begravning, arv mm. Du är döende så lika bra att de vet och kan förbereda.


    Sluta tramsa. Och få till tramset rätt iaf, ASL står för American Sign Language.
  • Anonym (Rädd)
    Anonym (J) skrev 2025-04-10 15:50:36 följande:
    Slutar googla symtom, försök sluta känna efter, när du känner efter så göder du din hjärna som spelar dig spratt. Och sen "inbillar" du dig nya symtom.
    Jag var som dig förr. Det är jätte svårt att ta sig ur, har även gått i Kbt för det. Kanske något du ska testa?
    Om du verkligen verkligen tror du skulle ha en sådan sjukdom, så boka en läkartid. Problemet är bara att när du fått det bekräftat att det inte är ALS, kanske du börjar oroa dig för cancer. 
    Lyssna på din magkänsla. Du vet nog innerst inne om det är på riktigt eller ej. 
    Glöm inte att kroppen kan ge massa konstiga symptom utan att det är något farligt bakomliggande! Speciellt när man oroar sig. Psykosomatiska besvär! De känns på riktigt.
    Har själv levt med en viss hälsoångest i 20 år och lever än. Det var varken cancer, ms, als eller något annat jag hade. Och jag hade verkligen typiska symptom.
    Tack. Alltså, när jag funderar på det så är det liksom något som jag känt av till del länge vilket också delvis förtar risken. Sen har jag en del andra saker i grunden som jag vet kan skapa symptom och som är betydligt mer logiska att de kommer sig av, men de är ju ofarliga så då struntar ju psyket i dem.

    Ja, på nåt vis måste jag ju ta tag i detta...
  • Anonym (HypoK)
    Anonym (Rädd) skrev 2025-04-10 15:52:06 följande:
    Sluta tramsa. Och få till tramset rätt iaf, ASL står för American Sign Language.
    Ok, ursäkta felskrivet, ALS. 

    Men tänk efter. Om du är övertygad om att du är sjuk, men inte berättar för din familj, tror du verkligen då att du är sjuk?
  • Anonym (Kattis)

    Säger också att sluta tramsa.
    Har du ont nånstans eller verkligen misstänker att det är något du eller barnen drabbas av som kräver läkarvård - sök läkarvård och få det hanterat. Så kan du släppa det sen. Och sluta älta!

    Det är det värsta jag vet, folk som klagar, gnäller och ältar men som samtidigt inte gör något åt sin situation. Utan det bara löper på år efter år. 

  • Anonym (HypoK)
    Anonym (Kattis) skrev 2025-04-10 16:02:55 följande:

    Säger också att sluta tramsa.
    Har du ont nånstans eller verkligen misstänker att det är något du eller barnen drabbas av som kräver läkarvård - sök läkarvård och få det hanterat. Så kan du släppa det sen. Och sluta älta!

    Det är det värsta jag vet, folk som klagar, gnäller och ältar men som samtidigt inte gör något åt sin situation. Utan det bara löper på år efter år. 


    Eller ännu värre, börjar belaste sjukvården med sin inbillade sjukdomar och uppta läkartid, dyrbar analysutrusning med hjälp av tjat och överdrivna symptomer.

    Istället för att söka till HC och säga som det är, "jag har hälsoångest och behöver hjälp med det"
  • Anonym (Kattis)
    Anonym (HypoK) skrev 2025-04-10 16:06:56 följande:
    Eller ännu värre, börjar belaste sjukvården med sin inbillade sjukdomar och uppta läkartid, dyrbar analysutrusning med hjälp av tjat och överdrivna symptomer.

    Istället för att söka till HC och säga som det är, "jag har hälsoångest och behöver hjälp med det"
    Så kan man också uttrycka det.
    Det är det jag menar om du VERKLIGEN tror att du har drabbats av något  - sök vård. Och lita sen på det svar som du får.
    Man kan ju gå i terapi parallellt för sin hypokondri också. Finns säkert möjlighet att sitta i en ring med andra och vädra sånt.
  • Anonym (Rädd)

    Jo. Mycket är jag nog rädd.

    Tycker jag känner en svaghet ibland i benen och armarna, men när jag inte tänker på det kan jag ju styrkelyfta som vanligt, kånka barn osv. Så jag vet inte vad det är. Har ryggproblem så det logiska är ju att det skapat något med nån klämning av nerver. Men det lyssnar inte min hjärna på när den tänder till.

  • Anonym (J)
    Anonym (Rädd) skrev 2025-04-10 15:55:02 följande:
    Tack. Alltså, när jag funderar på det så är det liksom något som jag känt av till del länge vilket också delvis förtar risken. Sen har jag en del andra saker i grunden som jag vet kan skapa symptom och som är betydligt mer logiska att de kommer sig av, men de är ju ofarliga så då struntar ju psyket i dem.

    Ja, på nåt vis måste jag ju ta tag i detta...
    Vid hälsoångest kan det vara svårt att identifiera vad symtomen beror på. Just för att dom är verkliga. 
    Det sa en läkare till mig en gång, att om en person med hälsoångest söker för fysiska besvär, kan de inte nonchalera det, utan måste utreda för att det faktiskt KAN finnas en fysisk orsak. 

    Dock rekommenderar jag dig att träffa en läkare, just för att berätta hur du känner och mår. Och låta läkaren i sin tur bedömma vidare. Skulle det nu vara psykosomatiska besvär så kan läkaren remittera dig till någon som kan hjälpa dig ur det.
    Bättre att börja där än att gå och bygga upp ångesten kring det. 

    Och ett råd, bry dig ej om dumma kommentarer. Vissa har okunskap om sånt här.
Svar på tråden Hälsoångest