• Anonym (TS)

    Jag är en dömd brottsling

    Det här hände för snart ett år sen.. Hade det inte varit så att jag hade fått reda på att jag var gravid några dagar senare hade jag nog inte levt längre , så ledsen blev jag..

    Jag var målsägande i en rättegång (misshandel) , det handlade om våld i nära relation. Jag tyckte redan det var fruktansvärt jobbigt ..

    Men så gjorde jag något extremt klantigt .. Eller rättare sagt något som jag hade gjort flera år tidigare. Jag hade fått en schweizisk armékniv av min gamla mamma, hon tyckte det var bra att ha så man har sax och kapsylöppnare och allt sånt på sig. Jag la den i väskan och tänkte inte mer på det, tänkte också att det är nog bra att ha och hade ingen aning om att det var olagligt (det är ju en liten kniv på också).  När jag skulle till rättegången var min vanliga väska så sliten och jag ville se ordentlig ut så jag tog den gamla väskan som hade stått i garderoben i flera år. Och glömde ta ut den ur väskan. Så jag blev dömd för brott mot knivlagen. 


    Jag funderade på att avsluta allt efter det för jag mådde redan dåligt och tänkte på hur mycket det skulle förstöra när det gäller jobb, bostad osv. Men mensen var sen och jag tog ett test iallafall och att jag var gravid var nog det som räddade mig. 


    Nu har jag en liten bebis (har barn sen innan också) , jag har nyss flyttat och skulle kolla om adressen hade ändrats när man googlar namnet .. Då kommer det upp, Krimfup där det står att jag förekommer i en eller flera domar.. Jag blir fortfarande så ledsen.. Alla som söker på mitt namn kan se det. De kanske inte kollar upp vad det är utan bara att jag är dömd för något. Det känns så orättvist (även om det var mitt fel) och så otroligt onödigt , jag är så arg på mig själv för att jag var så klantig. Och hade jag inte blandat in polisen från början (det där med misshandeln) hade ju aldrig det här hänt heller. 

    Det var ingen som trodde att jag skulle skada någon, vakterna och poliserna tyckte mest synd om mig men det är ju ett brott där det räcker med oaktsamhet, det behövs inget uppsåt.

    Vet inte riktigt vad jag ville med det här men om någon har något råd hur jag ska komma över det här och acceptera det,  inte vara lika ledsen och arg på mig själv så är jag tacksam för det. 

  • Svar på tråden Jag är en dömd brottsling
  • Anonym (faktor)

    Det låter som någon har varit lite övernitisk i ditt fall TS men det var ju klumpigt att just ha med fickkniv till rättssalen. Om du skulle på scoutträff eller hade haft med dig en picknickkorg för aktivitet senare på kvällen hade du dock troligen klarat dig.

    Så här skriver HD om knivar på allmän plats:


    Det finns enligt Högsta domstolen (HD) flera typfall där knivinnehav på allmän plats får anses befogat. HD skriver, enligt Dagens Juridik: ?I lagmotiven finns ett antal exempel som syftar till att klargöra hur långt knivförbudet sträcker sig. Det är en uppgift för domstolarna att, med ledning av exemplen och med beaktande av de krav som legalitetsprincipen ställer, konkretisera lagstiftningens innebörd.?


    ? Att jägare och annat friluftsfolk har med sig kniv ska godtas om knivinnehavet framstår som naturligt. När kniv ingår i scouters utrustning har de rätt att ha med sig denna på sådana sammankomster där de brukar ha scoututrustning. Självfallet ska även innehav av en kniv i samband med slöjdundervisning på en skola godtas.


    ? Det är tillåtet för en hantverkare att i sin yrkesutövning ? också på allmän plats ? bära med sig en kniv som han eller hon brukar använda i arbetet. Detta gäller även om kniven inte krävs för just den aktuella arbetsuppgiften. Vidare gäller att en hantverkare som har en arbetskniv inte bryter mot knivförbudet om han eller hon stannar till för att lyssna på exempelvis en gatumusiker eller ett politiskt torgmöte. En arbetskniv får dock inte medföras vid en tillställning eller en sammankomst, om innehavet inte är ett led i yrkesutövningen.


    ? Om någon som har köpt en förskärare som present tar med den inslagen i ett paket till en bio på vägen hem, rör det sig om ett befogat innehav.


    ? En picknick som äger rum på allmän plats kan motivera att deltagarna har med sig både matknivar och förskärare, men däremot inte större så kallade överlevnadsknivar eller stiletter eller andra föremål som typiskt sett har egenskaper som gör dem mer ägnade att användas som vapen än vad som krävs med hänsyn till ändamålet.


    ? I de flesta fall ska innehav av en mindre kniv, typ pennkniv, godtas. Bara om det finns speciella omständigheter som gör att det finns en mera påtaglig risk för att kniven kommer att användas som vapen, omfattas innehav av sådana knivar av förbudet. Också en mindre slidkniv, till exempel en morakniv, kan godtas i många sammanhang, såsom vid en utflykt som innefattar grillning. Detta gäller dock i regel inte vid exempelvis nöjestillställningar eller idrottsevenemang och inte heller i andra sammanhang, där många människor träffas eller uppehåller sig.


    ? För färd med allmänna kommunikationsmedel gäller, att om resan är ett naturligt sätt att ta sig till eller från ett sammanhang som innefattar att det är befogat att använda kniv av ett visst slag, så får kniven också medföras under resan. Men knivens särskilda karaktär eller omständigheterna i övrigt kan medföra, att det måste krävas att transporten företas på annat sätt än med allmänna kommunikationsmedel.


    ? Ett innehav av kniv i fordon på allmän plats är många gånger befogat. Innehavaren kan exempelvis vara på väg ut på en fisketur eller för att jaga eller behöva kniven i något annat sammanhang som är legitimt. Här finns det alltså ett större utrymme för att bedöma ett knivinnehav som befogat. 

    svenskjakt.se/start/nyhet/da-far-du-bara-kniv-pa-allman-plats/
  • Anonym (-)
    Anonym (X) skrev 2025-05-07 18:28:17 följande:

    Väx upp och sluta älta. Det försvinner efter 3 år.


    Ibland undrar jag om det bara är påhittade historier här.

    Jag menar världen är en mkt hård plats. Ska man ta livet över sig för en fällkniv? Lol vafan. Har man levt hela livet invirrad i bubbelplast?

    Finns så många riktiga problem. Dödliga sjukdomar, krig, svält, elände osv.
  • Anonym (TS)
    Anonym (-) skrev 2025-05-08 01:27:23 följande:
    Ibland undrar jag om det bara är påhittade historier här.

    Jag menar världen är en mkt hård plats. Ska man ta livet över sig för en fällkniv? Lol vafan. Har man levt hela livet invirrad i bubbelplast?

    Finns så många riktiga problem. Dödliga sjukdomar, krig, svält, elände osv.

    Jag har inga självmordstankar eller planer nu och jag mår verkligen mycket bättre än jag gjorde för något år sen. Men om du läste hela trådstarten förstår du nog att det absolut inte bara handlade om det utan det var droppen som fick bägaren att rinna över. Kan inte skriva precis  alla detaljer men som du kanske läste så fanns det en anledning till att jag ens var i en rättssal och det handlade om relationsvåld. Personen som var åtalad och sen blev dömd var pappan till mitt barn, jag visste inte då att jag väntade vårt andra gemensamma barn.. Jag inte på en bra plats i livet helt enkelt. Och jag hade fruktansvärda skuldkänslor för att det hade blivit som det blev , jag ville verkligen inte sitta i en rättssal med pappan till mitt barn. 


    Och jag har tyvärr verkligen inte levt invirad i bubbelplast.. Jag har levt i en våldsam relation innan, sålt sexuella tjänster , blivit våldtagen när jag var yngre.. Mycket är mitt eget fel och beror på dåliga val men ville bara säga att det absolut inte bara handlade om den händelsen utan det var som sagt droppen.. Jag var redan helt förstörd på grund av rättegången och så hände det. Jag mådde egentligen inte mycket bättre efter jag fick reda på att jag var gravid, på ett sätt nästan tvärtom men jag skulle självklart aldrig tänkt  tanken att ta livet av mig med ett barn i magen så det var kanske det som räddade mig och det är jag tacksam för nu.. Mitt i allt det mörkret blev det något bra. 

    Och sen kan man iförsej drabbas av depressioner och självmordstankar oavsett vad man har varit med om eller inte har varit med om.. och då kan det räcka med något litet som går fel.. tyvärr. 

  • Anonym
    Anonym (Kim) skrev 2025-05-07 18:09:21 följande:

    Eländes elände. Otur med lilla fickkniven. Lite klantigt att inte kolla och dubbelkolla. 


    Hur gick det i rättegången då? Blev han dömd för misshandeln och har han avtjänat straffet. Är det han som är far till dina barn? Efter fällande dom osv så är det vanligt att kvinnan får skyddad adress. Du flyttade ju så det hade ju varit fiffigt att ordna det då. Jag gissar att du är med på Krimfup pga att du varit delaktig i en rättegång. Är någon nyfiken så kan de köpa domen och själva se att du var målsägande. 


    Så himla kul att du pluggar till sjuksköterska nu. Stort lycka till med det. Vid anställning så kan AG be dig inkomma med utdrag ur belastningsregistret. Det behöver de ha om du ska få delegation på läkemedel osv. Tror inte det blir problem med det. Så fortsätt med ditt nya liv och önskar dig all lycka framgent. 


    Nej, det är inte vanligt att kvinnan får skyddad adress efter en misshandelsdom.
    I ts fal verkar det inte heller varit SÅ allvarligt då mannen kom undan utan fängelsestraff.

    Det ska mycket till för att det ska ordnas med skyddad adress/identitet.
    Det är betydligt enklare att få kontaktförbud, men det är heller ingen självklarhet.

    Tro mig, jag vet av bitter erfarenhet.
    Det stod om mitt fall även i rikspress.

    Mitt ex fick fyra års fängelse och jag fick ett sexsiffrigt skadestånd.
    Ändå missade de att informera mig första gången han beviljades permission, det meddelandet kom först efter att han inställt sig igen.

    Jag var rädd och gick med telefonen beredd att ringa 112 i minst ett år efter att han frigavs. Dock hände det som tur var inget, men det gjorde inte mina rädsla mindre.

    Tack och lov hade vi inga gemensamma barn, och vad jag vet så lever han ensam och är svårt sjuk numera. Jag tycker inte synd om honom.
    Tror definitivt inte på karma men en del får uppenbarligen en smocka tillbaka tids nog.
  • Anonym (TS)
    Anonym skrev 2025-05-08 05:28:03 följande:
    Nej, det är inte vanligt att kvinnan får skyddad adress efter en misshandelsdom.
    I ts fal verkar det inte heller varit SÅ allvarligt då mannen kom undan utan fängelsestraff.

    Det ska mycket till för att det ska ordnas med skyddad adress/identitet.
    Det är betydligt enklare att få kontaktförbud, men det är heller ingen självklarhet.

    Tro mig, jag vet av bitter erfarenhet.
    Det stod om mitt fall även i rikspress.

    Mitt ex fick fyra års fängelse och jag fick ett sexsiffrigt skadestånd.
    Ändå missade de att informera mig första gången han beviljades permission, det meddelandet kom först efter att han inställt sig igen.

    Jag var rädd och gick med telefonen beredd att ringa 112 i minst ett år efter att han frigavs. Dock hände det som tur var inget, men det gjorde inte mina rädsla mindre.

    Tack och lov hade vi inga gemensamma barn, och vad jag vet så lever han ensam och är svårt sjuk numera. Jag tycker inte synd om honom.
    Tror definitivt inte på karma men en del får uppenbarligen en smocka tillbaka tids nog.
    Så ledsen för din skullHjärta Och du borde ha fått det.. Hoppas det är ok med dig nuHjärta

    Men i mitt fall var det inte riktigt aktuellt, när bråket precis  hade hänt erbjöd socialtjänsten skyddat boende men jag tackade nej för det kändes inte som att det behövdes.  När rättegången blev av fanns det ingen hotbild och inte nu heller , vi är inte tillsammans men han träffar barnen och har gått behandling genom socialtjänsten. Och det stämmer att det inte var så pass allvarligt heller, isåfall hade han nog dömts till fängelse. 
  • Anonym (M)
    Anonym (TS) skrev 2025-05-08 02:27:10 följande:

    Jag har inga självmordstankar eller planer nu och jag mår verkligen mycket bättre än jag gjorde för något år sen. Men om du läste hela trådstarten förstår du nog att det absolut inte bara handlade om det utan det var droppen som fick bägaren att rinna över. Kan inte skriva precis  alla detaljer men som du kanske läste så fanns det en anledning till att jag ens var i en rättssal och det handlade om relationsvåld. Personen som var åtalad och sen blev dömd var pappan till mitt barn, jag visste inte då att jag väntade vårt andra gemensamma barn.. Jag inte på en bra plats i livet helt enkelt. Och jag hade fruktansvärda skuldkänslor för att det hade blivit som det blev , jag ville verkligen inte sitta i en rättssal med pappan till mitt barn. 


    Och jag har tyvärr verkligen inte levt invirad i bubbelplast.. Jag har levt i en våldsam relation innan, sålt sexuella tjänster , blivit våldtagen när jag var yngre.. Mycket är mitt eget fel och beror på dåliga val men ville bara säga att det absolut inte bara handlade om den händelsen utan det var som sagt droppen.. Jag var redan helt förstörd på grund av rättegången och så hände det. Jag mådde egentligen inte mycket bättre efter jag fick reda på att jag var gravid, på ett sätt nästan tvärtom men jag skulle självklart aldrig tänkt  tanken att ta livet av mig med ett barn i magen så det var kanske det som räddade mig och det är jag tacksam för nu.. Mitt i allt det mörkret blev det något bra. 

    Och sen kan man iförsej drabbas av depressioner och självmordstankar oavsett vad man har varit med om eller inte har varit med om.. och då kan det räcka med något litet som går fel.. tyvärr. 


    TS, bortse från sådana kommentarer. Jag förstår dig helt och fullt. 


    Du har lagt allt det där bakom dig och skapar en bra tillvaro för dig och barnen och så händer en så fullständig onödig grej. 

    Det är snarare när man har haft det tufft som en relativt liten händelse kan göra att man tappar fotfästet och känner att man inte orkar mer. 


    Det krävs så otroligt mycket för att förändra sitt liv och framför allt att våga tro på att allt kan bli bra när man har en bakgrund som din. 


    Jag kan känna igen det från mitt eget liv men det har blivit bättre nu när jag har fått behandling för min PTSD. 
    Har du någon samtalskontakt eller liknande?

    För någon som aldrig har blivit dömd tidigare så är det inte en liten grej heller. Det kan ju få kännbara konsekvenser, som du redan har märkt, men tack och lov kommer det att lösa sig med tiden. 


    Det märks att du är en stark person så du kommer att fixa detta också. 

  • Anonym (xxx)
    Anonym (TS) skrev 2025-05-08 02:27:10 följande:

    Jag har inga självmordstankar eller planer nu och jag mår verkligen mycket bättre än jag gjorde för något år sen. Men om du läste hela trådstarten förstår du nog att det absolut inte bara handlade om det utan det var droppen som fick bägaren att rinna över. Kan inte skriva precis  alla detaljer men som du kanske läste så fanns det en anledning till att jag ens var i en rättssal och det handlade om relationsvåld. Personen som var åtalad och sen blev dömd var pappan till mitt barn, jag visste inte då att jag väntade vårt andra gemensamma barn.. Jag inte på en bra plats i livet helt enkelt. Och jag hade fruktansvärda skuldkänslor för att det hade blivit som det blev , jag ville verkligen inte sitta i en rättssal med pappan till mitt barn. 


    Och jag har tyvärr verkligen inte levt invirad i bubbelplast.. Jag har levt i en våldsam relation innan, sålt sexuella tjänster , blivit våldtagen när jag var yngre.. Mycket är mitt eget fel och beror på dåliga val men ville bara säga att det absolut inte bara handlade om den händelsen utan det var som sagt droppen.. Jag var redan helt förstörd på grund av rättegången och så hände det. Jag mådde egentligen inte mycket bättre efter jag fick reda på att jag var gravid, på ett sätt nästan tvärtom men jag skulle självklart aldrig tänkt  tanken att ta livet av mig med ett barn i magen så det var kanske det som räddade mig och det är jag tacksam för nu.. Mitt i allt det mörkret blev det något bra. 

    Och sen kan man iförsej drabbas av depressioner och självmordstankar oavsett vad man har varit med om eller inte har varit med om.. och då kan det räcka med något litet som går fel.. tyvärr. 


    Men med ett levande barn som redan fanns gjorde ingen skillnad? Borde ju vara tvärtom, att du hade mer känslor för det redan existerande barnet än det ofödda barnet. 
  • Anonym (Kim)
    Anonym skrev 2025-05-08 05:28:03 följande:
    Nej, det är inte vanligt att kvinnan får skyddad adress efter en misshandelsdom.
    I ts fal verkar det inte heller varit SÅ allvarligt då mannen kom undan utan fängelsestraff.

    Det ska mycket till för att det ska ordnas med skyddad adress/identitet.
    Det är betydligt enklare att få kontaktförbud, men det är heller ingen självklarhet.

    Tro mig, jag vet av bitter erfarenhet.
    Det stod om mitt fall även i rikspress.

    Mitt ex fick fyra års fängelse och jag fick ett sexsiffrigt skadestånd.
    Ändå missade de att informera mig första gången han beviljades permission, det meddelandet kom först efter att han inställt sig igen.

    Jag var rädd och gick med telefonen beredd att ringa 112 i minst ett år efter att han frigavs. Dock hände det som tur var inget, men det gjorde inte mina rädsla mindre.

    Tack och lov hade vi inga gemensamma barn, och vad jag vet så lever han ensam och är svårt sjuk numera. Jag tycker inte synd om honom.
    Tror definitivt inte på karma men en del får uppenbarligen en smocka tillbaka tids nog.
    Fy fasen vad du har fått uppleva! Leva med sådan rädsla måste vara absolut vidrigt. Finns ingen anledning att tycka synd pm honom. Inte på något sätt. Nu är han ensam och sjuk. Det kan han ha. 
  • Anonym (TS)
    Anonym (xxx) skrev 2025-05-08 09:26:03 följande:
    Men med ett levande barn som redan fanns gjorde ingen skillnad? Borde ju vara tvärtom, att du hade mer känslor för det redan existerande barnet än det ofödda barnet. 

    Jo självklart hade jag mer känslor för det barnet. Men hen skulle ju fortsätta leva även om jag försvann till skillnad från barnet i magen. Just då tänkte jag att mitt äldre barn skulle ha det bättre utan mig, jag såg framför mig att mitt liv var förstört , jag höll ju på med en utbildning som jag hade kämpat med i 2 år och trodde domen skulle hindra mig från att jobba med det, sen när jag har kollat upp det verkar det inte vara så. Plus allt annat som hade hänt innan.. Jag är absolut inte där nu men det var så jag kände när det var som värst. 


    Jag vet att det är fruktansvärt för ett barn att förlora sin mamma , det var bara så jag kände när det var som allra värst , att alla skulle ha det bättre utan mig. 

  • Anonym (TS)
    Anonym (M) skrev 2025-05-08 09:23:04 följande:

    TS, bortse från sådana kommentarer. Jag förstår dig helt och fullt. 


    Du har lagt allt det där bakom dig och skapar en bra tillvaro för dig och barnen och så händer en så fullständig onödig grej. 

    Det är snarare när man har haft det tufft som en relativt liten händelse kan göra att man tappar fotfästet och känner att man inte orkar mer. 


    Det krävs så otroligt mycket för att förändra sitt liv och framför allt att våga tro på att allt kan bli bra när man har en bakgrund som din. 


    Jag kan känna igen det från mitt eget liv men det har blivit bättre nu när jag har fått behandling för min PTSD. 
    Har du någon samtalskontakt eller liknande?

    För någon som aldrig har blivit dömd tidigare så är det inte en liten grej heller. Det kan ju få kännbara konsekvenser, som du redan har märkt, men tack och lov kommer det att lösa sig med tiden. 


    Det märks att du är en stark person så du kommer att fixa detta också. 


    TackHjärta Ja så var det, det hade redan hänt så mycket jobbigt och jag mådde dåligt så när det hände kände jag att jag inte orkade. 


    Vad bra att det har blivit bättre för digHjärta Jag har pratat med psykolog förut och fick gå till enheten mot våld också och prata med en kvinna när allt det där hände , nu pratar jag bara med kurator från MVC ibland men jag kanske skulle kontakta någon mer också. 

  • Anonym (Ugglan)

    In på flasback, finns en tråd där användare kan ta bort sån information. de skriver hur man gör :)

Svar på tråden Jag är en dömd brottsling