Anonym (Tjockis) skrev 2025-05-24 20:11:30 följande:
Okej jag har läst på lite under dagen och kommit till insikten att jag antagligen är bulimiker som kompenserar överätning (eller hetsätning som det visst heter) genom att kalorireducera bort överskottet. 1-0 till er mina barn kommer väl bli skadade för livet. Men till mitt försvar så visste jag inte ens att det betraktades som en ätstörning att göra såhär och ärligt talat ser jag inte problemet eftersom jag sköter det snyggt.
Nåväl nu har jag ju haft en period där jag inte lyckats kalorireducera mina överätningar tillräckligt och därför blivit tjock (bmi över 25) och det behöver fortfarande hanteras. Och nu läste jag på 1177 om bulimi att "det kan leda till att dina försök att minska i vikt i stället gör att du ökar i vikt." Så det är väl förklaringen på hela jävla skiten jag sitter i.
Vad bra att du kommit till insikt! Det är första steget till att bli frisk och få en bättre relation till mat och kroppen (och psyket).
Jag vill bara tillägga att jag inte blev skadad av att min mamma var ätstörd. Men(!) många barn kan ta skada av det. Och det är väl det som är det farliga, att man inte vet vad ens beteende som man tror "bara" rör en själv faktiskt påverkar barn under tiden dom växer upp.
Jag gick istället åt andra hållet och har försökt att ha en hälsosam och framför allt förlåtande attityd till mat och näring för att
inte bli som min mamma. Men min syster har haft egna problem med ätstörningar från tonåren och framåt som hon fått lägga mycket tid och energi (och vård) på att bli av med och hantera. Hon kommer mest troligt ha ett knepigt förhållande till mat för resten av livet. Och hennes började mest troligt med beteenden som överförts från mamma.
