För smart barn för skolan

Hur gammalt är barnet?
Har skolan högre årskurser än vad barnet går i?
Om barnet t ex går i mellanstadiet och det finns högstadium på skolan kan barnet få skolmaterial att jobba med från högstadiet.
Annars får ni leta reda på skolor som kan erbjuda undervisning av högre årskurser men beror förstås på vart ni bor.

Barnet är 14 och går åldersadekvat. Efter sommaren blir det åk 8. Vi kör en del samarbete med ett gymnasium men det är rätt dysfunktionellt eftersom det mest är vi som är på skolan och genomför prövningar.men i övrigt ingen synk med högstadieskolan. Håller på och laddar under lovet för vad man borde göra och lurar på att försöka få en tid med skolpsykologen.

Känner igen mig! Min son är nu 12 år. Har varit uttråkad i skolan sedan start. Eftersom han är väldigt smart och lättlärd. Har tyvärr medfört att han inte perioder stört i klassrummet. Dock alltid höga betyg/omdömen. Trots väldigt lite pluggande och lite fokus på lektionerna. Jag ångrar såhär i efterhand att han inte fick börja skolan tidigare. Förskolan rekommenderade mig det, men jag valde att gå emot den rekommendationen. Tyvärr... han har ingen diagnos och har mycket kompis, umgås helst med äldre barn/tonåringar. 
Det som fått det att funka är att se till att han alltid haft en intensiv fritid med många intressen att nörda ner sig i. Han är enkel på så vis, går gärna med på att testa nya saker och vill gärna vara i nya sammanhang. 

Dottern verlar också smart och snabblärd jämfört med jämngammal. Hon är född tidigt på året och jag kommer nog välja att sätta henne i skolan tidigare om det går. 

Så barnet är långt långt över kvalificerad för Mensa? (Mensa har minst 130 poäng)

Det verkar vara väldigt olika hur skolor tar sig an det här problemet som är rätt vanligt förekommande. Var med i en föräldraförening på FB om detta förut med anledning av min numera vuxne son. 

Det är svårt att få något stöd i skolan om man inte har rätt lärare (upp till mellanstadiet) eller stora problem (högstadiet). I vårt fall fick vi till slut  olika slags insatser men det  krävdes att sonen blev deprimerad, suicidal och hemmasittare  först. Insatsen blev i stora drag att han fick läsa vissa ämnen på gymnasiet istället för högstadiet och slapp undervisning i alla andra ämnen förutom de praktiska, han tentade av istället Så han fick slutbetyg. 

På gymnasiet blev det mycket bättre när vi hittade rätt skola som gärna anpassade undervisningen, han kunde läsa lite extra  ämnen mm. Men han har livslånga psykiska men av allt i grundskolan. 

Har hört om skolor som hanterar dessa barn på ett helt ok sätt, det gäller att hitta  en sådan och flytta dit. Alternativt flytta till Åland som vissa gör. I Danmark finns skolor för särskilt begåvade så det är också en möjlighet. 

Ångrar att vi lät sonen ta stryk för att vi föräldrar inte var beredda att offra våra egna jobb, boende mm!!! Gör inte om det misstaget! 

Om ditt barn är moget och inte så beroende av sina jämnåriga vänner tycker jag att du ska fundera på att se till att betygen för åk 9 sätts i höst och sen flyttar över barnet till gymnasiet.

Att begära att skolan ska kunna ge gymnasieundervisning är nog inte realistiskt, dels har inte lärarna kompetensen och jag gissar att det inte heller finns lärare över på skolan som kan ge enskild undervisning.

Om barnet inte vill lämna grundskolan i förtid kan ni föreslå att beta av flera betyg och göra praktik resten av tiden.

Mitt barn har tentat av ett ämne som hen ligger långt före i. I sjuan tentade hen av ämnet för hela högstadiet och ämnet har plockats bort ur schemat. Hen har en del problem (adhd) som gjorde att det var en bra lösning. Men i just det här fallet har skolan faktiskt även en grupp som träffas en gång i veckan och läser ämnet på gymnasienivå. Mitt barn är välkommen dit om hen vill och orkar. 

Men att tenta av ämnen är kanske ändå en idé för er. Det går då inte för skolan att mörka hur långt före ditt barn ligger. Och de kan ju knappast ta bort alla veckans lektioner utom typ idrott utan tvingas då ta fram alternativ undervisning. 

Min äldsta dotter började bete sig utåtagerande i klassrummet redan i lågstadiet och när det var dags för matteläxa så bröt hon tillslut ihop.

När man frågade varför så fick vi enbart svaret "Men jag kan ju redan det här, varför måste jag göra det här nu igen?"

Efter samtal med både rektor och klassföreståndare så kom vi överens om att hon kunde skippa läxorna för ett tag framöver. 

Jag tänkte där och då att "oj! Har man problem med läxorna redan nu så blir det problem framöver".

Nu gick hon precis ut grundskolan med nästintill toppbetyg i alla ämnen. Och jag blev motbevisad 🙂

Kolla Mensa gifted child program för att få andra i liknande situation att bolla med.
Är specialpedagogen inblandad?
Är barnet testat, tex wisc? Hjälper tydligen (tyvärr) att ha att hänvisa till. 

Vad har ni försökt hittills? Finns inga anpassningar alls idag? Vilka ämnen skulle hen vilja ha extra utmaningar i?

Vi har fått tjata en del, från start, men har fått till en del extra under åk 2 och kommer fortsätta nu inför trean. Barnet är glad över det, men tyvärr har inte alla bitar funkat så bra. 

Men skolan har inte idag resurser nog att tillgodose allas indivuellas behov men,  enligt egen erfarenhet, är det bästa som förälder att fortsätta kämpa men samtidigt vara lyhörd gentemot skolpersonalen