Man: Måste du komma?

Fast han har ju rätt i att hur ska någon kunna veta utan kommunikation. Osäker om det var du eller någon annan som tidigt i tråden skrivit något om att personen givit hundratals orgasmer till män. Reagerade på det faktiskt för som jag skrev innan det jag sex som ett samspel och inte att man delar ut orgasmer till höger och vänster. Och även jag får så klart ta ansvar för min egen njutning och så klart lyssna på henne så det blir bra för båda.

Vad är det du inte förstår?

Ja, det var jag som skrev det. SÅ KLART menar jag inte att jag delade ut orgasmer hejvilt till höger och vänster, jisses. Jag menar i ett tioårigt äktenskap och flera andra längre och kortare relationer och förbindelser, där det FANNS ett givande och tagande. Där det FANNS ett samspel.

Den mänskliga psykologin är mycket komplicerad, det är därför det är så frustrerande med män som säger 'säg hur du vill ha det då'. De första åren av mitt sexuella liv visste jag ju inte ens att jag kunde få orgasm eftersom jag aldrig hade fått det. Och min pojkvän trodde ju som sagt att jag hade kommit under vår relation. Han var väl inte heller så erfaren, även om han hade haft flera tjejer före mig.

Det är egentligen först de senaste åren (efter min skilsmässa) som jag börjat tänka mer på det här med orgasm. Eftersom jag aldrig lyckades komma oavsett hur mycket mannen försökte.. ja, man finner ju sig i det till slut. Man ORKAR inte göra orgasmen till en grej. Och som sagt, jag hade ju aldrig ens upplevt nåt annat än att sexet tog slut i och med mannens orgasm, och jag visste ju inte ens själv hur jag skulle kunna få orgasm, så vad göra?

I flera perioder under äktenskapet försökte vi göra så att jag onanerade med vibrator under sexet. Men det blev helt meningslöst, eftersom aktiviteten gick från att smekas, kyssas och knulla till att jag låg där och försökte koncentrera mig och inte kunde göra så mycket annat. Vi båda kom ur stämning, så då försvann ju hela poängen.

Jag tror att många män helt enkelt inte förstår hur mycket jag än försöker nyansera, nyansera, nyansera. Det är inte så att alla anorgasmiska kvinnor bara har haft svin till män som aldrig försökt göra det skönt för dem. Det är inte så att anorgasmiska kvinnor generellt är dåliga på att kommunicera. Det är ett väldigt svartvitt sätt att se på saken. Jag är ju kvinna, jag vet vad jag talar om!

Roligt att se att så många män skriver att de ser kvinnans orgasm som viktigare än sin egen! Och jag håller med. Jag vänder på det och säger att om jag har sex med en kvinna och hon inte får orgasm så känns det som misslyckat.

Jag har med åren blivit mindre känslig och har lite svårare nu än när jag var yngre att få orgasm av samlag. Onani funkar dock alltid så ibland avslutar jag till orgasm för egen hand. Men ibland är det som att behovet av orgasm har runnit av mig och vi avslutar utan att jag fått orgasm och det känns inte fel. Vi har haft en skön stund och vi har fått njuta av varandra och det är det som är det viktigaste med sexet.

Roligt att se att så många män skriver att de ser kvinnans orgasm som viktigare än sin egen! Och jag håller med. Jag vänder på det och säger att om jag har sex med en kvinna och hon inte får orgasm så känns det som misslyckat.

Jag har med åren blivit mindre känslig och har lite svårare nu än när jag var yngre att få orgasm av samlag. Onani funkar dock alltid så ibland avslutar jag till orgasm för egen hand. Men ibland är det som att behovet av orgasm har runnit av mig och vi avslutar utan att jag fått orgasm och det känns inte fel. Vi har haft en skön stund och vi har fått njuta av varandra och det är det som är det viktigaste med sexet.

Vet du, nu ska jag berätta några saker som kommer att vidga din horisont.

Vad jag minns hade jag under min uppväxt ingen aning om att onani fanns, eller snarare kvinnlig onani. Jag hade ingen lust, regionen där nere gjorde sig inte påmind alls förutom för toabesök och oerhört smärtsamma mensperioder (jag fick första mensen runt min 11-årsdag). Bara det här vet jag är helt omöjligt för en man att föreställa sig.

På grund av diverse faktorer, bl.a. kroppskomplex (jag fick väldigt tidigt vad jag tyckte var en tantkropp) hade jag inte sex förrän jag var 22, med pojkvännen jag nämnt. Under alla de åren kan jag inte minnas att jag smekte mig på nåt sätt. Jag minns en konversation jag som 21-åring hade med en kompis, där jag sade att kvinnlig orgasm är humbug. Hon sade att det inte är det, men jag trodde henne inte.

Det här med att ni män pillar på snoppen redan som barn, får stånd, får utlösning i sömnen etc. etc. etc.. Det låter som en annan planet för mig.

Min första orgasm fick jag som 28-åring, i duschen efter att jag hört ett tips om att duschen skulle kunna funka. Jag blev helt chockad, och efter det blev det mycket duschande.. Nu, drygt 30 år senare, har jag inte kommit mycket längre i orgasmerandet. Det är fortfarande dusch (eller vibrator), och ensam.

OM jag under nån relation faktiskt hade börjat få orgasmer, antingen ensam eller med partnern, så hade jag förstås kunnat ge instruktioner och önskemål. Men vad ska man säga till mannen när man inte ens VET att han rent teoretiskt skulle kunna få en att komma? (Rent teoretiskt alltså, i praktiken har det ju hittills inte hänt.)

Jag har nyligen haft en kk som älskade att slicka. Under ett år fick jag nog mer oralsex än sammanlagt under de tidigare 25 åren. Han har fått alla andra att komma, men inte mig. Inte en enda gång, fastän det varit EXTREMT skönt. Med honom kunde jag i alla fall slappna av och låta honom slicka så länge han ville och orkade. Tidigare har jag inte vågat det, för eftersom jag inte har nån aning om hur länge man måste slicka för att jag ska komma, hur ska jag kunna slappna av då?

Jag blir alltid provocerad av män som slänger ur sig 'kvinnan måste ju visa hur hon vill ha det'. Ni talar från en privilegierad plats där det är helt självklart för ER hur andra ska få ER att komma. Det är väldigt förmätet av er att tro att vissa av oss kvinnor bara skiter i vår njutning med flit. Det är MYCKET mer komplicerat än så.

Det här väckte följande tankar hos mig:

Om du hade sex med mig skulle du alltså se sexet som misslyckat eftersom jag inte skulle komma, oavsett hur skönt det varit.

Du skulle troligen, som många män gjort med mig, efter en stunds slickande fråga hur du ska få mig att komma, varpå jag som vanligt skulle känna mig obekväm eftersom det hänt så många gånger förut. Ska jag pausa sexet för att berätta att jag aldrig kunnat komma med nån (att behöva säga det dödar lite stämningen för mig)? Eller hur ska jag göra?

På sistone känner jag lite ångest varje gång jag läser sånt här, att 'kvinnan måste ju först få ett par orgasmer'. Har ni verkligen aldrig träffat en kvinna som inte fått orgasm som ni förväntat er?

Jag tror det är en inställningsfråga. Fler behöver våga släppa bilden av sex som orgasmjakt. Det gör ligget till ett självändamål, tror jag. 

Sen är det nice att komma, absolut, men jag tror att fler skulle uppleva resten av sexet bättre om det fokuserades mer på resan än målet.