Växa upp i ett hem där föräldrarna inte har gäster

Vår tonårsdotter tycker att vi haft för lite umgänge med vänner. För hon har sett hur kompisars föräldrar har det. Men det beror helt enkelt på att vi inte har så många vänner. Vi har inga att bjuda hem på nyår tex. 

Men vi har regelbundet middagar med släkten och med några konstellationer vänner ändå så de har vuxit upp med bjudningar av olika slag, för det är ju viktigt att lära sig att se hur man gör när man har gäster. 

När jag växte upp hade vi regelbundet folk på besök och middag, kunde vara släkt, grannar, kollegor och vänner till min föräldrar. Vi barn fick vara med.

Är väldigt glad över det för det har hjälp mig mig mycket. Jag har lärt mig att träffa nya männsikor, umgås, ha lättsamma samtal, uppföra mig vid ett middagsbord. Det har också avdramatiserat detta med att bjuda hem folk och fixa mat. Så svårt och läskigt är det inte.

Så tänker jag också! Min man är inte en man av detaljer. Men till och han reagerade när han var hembjuden till en sk herrmiddag och typ alla hade olika tallrikar. inte som i olika lite chickt meningen i stil återbruk utan halvfult hopplock. Det fick honom att reflektera att där nog inte var så mycket gäster i det huset. Han hade en fantastik kväll hos sin vän så självklart ingenting som påverkade upplevelsen, det var mest en reflektion. 

Jag älskar att dyka fint. Även en lördagskväll med bara familjen kan jag ta in blommor och tända ljus, alltid matchade tallrikar etc. Men har vi gäster kan även barnen se skillnad och undra vem som kommer. Särskilt äldsta tycker det är kul då det även bjuds på lite extra god mat och efterrätt. 

Mina föräldrar har alltid haft umgänge och mormor likaså. Har alltid gillat det. Gillar också känslan av att bli hembjuden till andra. När de gjort sitt hem lite extra inbjudande för sina gäster, bjuder på gott att äta och dricka och vi har en härlig kväll med våra vänner. Och jag tycker om att göra det samma för dem. 

 Vi hade en massa middagar och gick på middagar när barnen var bodde hemma, oftast umgicks vi med andra barnfamiljer. Det var ju det bästa sättet att umgås på, för oss. Barnen fick leka efter huvudrätten och vi vuxna fortsatte umgås, sen var det efterrätt och barnen kanske fick lite godis efteråt eller chips eller något, de fortsatte att leka och vi föräldrar tog kaffe med avec och lyssnade på musik och umgicks. Självklart ingen fylla men lite vin till maten och en cognac , whiskey eller likör till kaffet kunde det vara. 

När de blev lite äldre spelade de unga ofta någon typ av brädspel eller någon typ av gemensamt tv-spel.

Förutom våra egna vänner bjöd vi i land hem våra barns klasskamraters familjer. Det var ett väldigt bra sätt att främja barnens sociala liv. Dessutom var det trevligt och bra att ha lite kontakt med kompisarnas föräldrar, det hade vi stor nytta av.