• Hickup

    Jag röstar höger

    Jag röstar höger. Den generella stämningen på det här forumet verkar dock luta åt andra hållet, så jag tänkte göra ett försök till en sansad politisk diskussion ? om någon vill ställa upp. 🙂


    Kort om mig:
    Jag är 24 år och fyller 25 i höst. Jag är snart nyutexaminerad civilingenjör och börsmiljonär. Under studietiden jobbade jag deltid parallellt med studierna (som ingenjör) samtidigt som jag bodde hos mina föräldrar, vilket gjorde att jag kunde spara väldigt mycket och bygga upp det kapital jag har i dag.


    Jag är uppvuxen i en mindre kommun som är extremt hårt drabbad av kriminalitet: skjutningar, sprängningar, droger, hög arbetslöshet, höga skatter och hög migration. Kommunen är en av dem med flest skjutningar i Sverige. Två av mina vänner har blivit rånade, en kollegas son blev knivhuggen och när jag var yngre blev jag och mina vänner (som körde mopeder) omringade utanför en godisbutik av ett gäng som började sparka på mopederna tills polisen dök upp runt hörnet.


    Droger är en del av vardagen här. Jag tror många har svårt att sätta sig in i hur det faktiskt är, men det här är verkligen inte ett trevligt ställe att bo på. Det verkar fler hålla med om, eftersom kommunens befolkning minskar i rasande takt. Trots att jag är en någorlunda stadig man känner jag mig otrygg här på kvällarna.


    Varje dag ser jag ett samhälle i förfall, där Socialdemokraterna har styrt i många år. Jag har nu skrivit kontrakt för att flytta till grannkommunen, som åtminstone är något bättre.

    -------


    Jag röstade på SD i förra valet. I nästa val lutar det eventuellt åt Moderaterna i stället. Anledningen är att jag egentligen inte vill ha ett alltför polisiärt samhälle, även om jag samtidigt inser att kraftfulla åtgärder behövs. Resultaten talar dock för att den nya politiken fungerar: gängkriminaliteten har minskat kraftigt, antalet skjutningar har mer än halverats och nyligen hade Sverige den första månaden sedan 2018 helt utan dödsskjutningar.


    Andra saker jag är väldigt nöjd med är att man äntligen har börjat ta kärnkraftsfrågan på allvar. Regeringen har också stöttat Ukraina ordentligt (och jag hoppas att ukrainska flyktingar får stanna), satsat på försvaret och tagit Sverige in i NATO. Man har även sänkt bensin- och dieselskatten och vill införa tjänstemannaansvar för politiker och offentliga tjänstemän för att motverka korruption (Dalhalla som såldes för 190 000 kronor är ett exempel ? helt orimligt).


    Migrationen är dessutom på en historiskt låg nivå, vilket jag personligen uppskattar med tanke på utvecklingen där jag bor. Det är generellt sett inte svenskar som skapar kaos i mitt närområde.

    ---------


    Något som ofta lyfts av ?andra sidan? just nu är förkortad arbetstid. Jag skulle inte säga att jag är emot det i sig ? för mig som individ är det såklart skönt ? men jag stör mig på hur naivt det ofta argumenteras, som om det inte skulle bli någon ekonomisk smäll över huvud taget. Exempelvis har vi tandläkarbrist, och tandläkare har redan extremt pressade scheman. Kortar man arbetstiden är det omöjligt att ta emot lika många patienter på en arbetsdag. Fler tandläkare kommer då att behövas, och de växer inte på träd.


    Samma sak gäller i princip alla yrken. Busschaufförer kan inte köra 40 timmars buss på en 35-timmarsvecka. Industriarbetare kan inte övervaka maskiner i 40 timmar på en 35-timmarsvecka, och så vidare.


    Likaså jämför man ofta med ?edge cases? som Norge och menar att de har kortare arbetsveckor. Det stämmer, men de har också en oljefond i storleksordningen fyra miljoner kronor per norsk invånare. En sådan lyx har inte vi. Jämför man i stället med USA, som har det sisådär med semester, föräldraledighet och trygghetssystem, så har vi det redan betydligt bättre.


    Vill man arbeta 35 timmar i veckan redan i dag är det sannolikt inga större problem ? det är bara att prata med sin chef. Varför man inte gör detta, men ändå argumenterar för lagstadgade 35-timmarsveckor, förstår jag faktiskt inte riktigt. Det handlar väl om inkomstbortfallet, gissar jag.


    Vi arbetar redan ganska lite om man slår ut det, att jobba ÄNNU mindre är ganska galet:
    https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetstid/arbetade-timmar-internationellt_1208407.html


    --------------------------

    Däremot har vi ett annat problem. Vi blir klara med studierna senare än många andra länder, vilket innebär att det tar längre tid innan vi börjar bidra. I Norge blir man i snitt klar omkring tre år tidigare. Där tar man kandidatexamen runt 25 års ålder, medan vi i Sverige snittar runt 28.


    Detta behöver inte vara fel i sig, men det innebär att vi sannolikt behöver arbeta mer senare i livet än andra länder. Grundproblemet är att många utbildningar har dålig payback i Sverige.


    En av de saker jag stör mig mest på är att man inte verkar ta tag i detta ordentligt. Det finns mycket flum som inte leder till jobb. Här räknar jag in konst, humaniora, kommunikation och breda samhällsutbildningar. Det borde införas strängare krav på att utbildningar faktiskt leder till jobb, till exempel att en viss andel ska ha fått arbete ett visst antal år efter examen.


    Leder utbildningarna inte till jobb har vi som samhälle slösat 3?5 år av arbetskraft på den individen, samtidigt som resurser lagts på lärare och utbildningsplatser. Samtidigt hamnar individen i en väldigt svår sits, med en i praktiken nära värdelös utbildning och ökad risk för arbetslöshet eller visstidsanställningar.


    Jag säger inte att dessa utbildningar ska försvinna helt ? vissa kan säkert finnas kvar ? men jag anser att det bör stramas åt rejält.

  • Svar på tråden Jag röstar höger
  • Hickup
    Anonym (Norpan) skrev 2026-02-15 22:58:04 följande:

    Med åren har jag märkt att hur du röstar ofta hänger ihop med empati.

    De som röstar höger har oftast en sämre empatisk förmåga och utgår mycket från sina egna behov.

    De som röstar åt vänster har ofta en större empatisk förmåga och gläds mer åt andras lycka och mår dåligt av att andra inte har ett tryggt och bra liv.

    Därför blir oftast diskussionerna ganska meningslösa och skapar frustration när personer åt ytterligheterna ska diskutera politik. 


    För den åt höger skapas irritation över att någon annan ska ha det bra på deras bekostnad. Den åt vänster är oftast frustrerad över den åt högers bristande empati gentemot andra och att de inte förstår egna vinningen med att andra har det bra. Den åt höger har ofta en stark åsikt om att det är var och ens skyldighet att se om sig själv. Den åt vänster tycker att det är vansinnigt att tänka så.

    Med åren förstår den åt vänster som har empati att andra inte har samma förutsättningar att förstå sin omgivning och därför är mer egocentrisk. De som är långt åt höger får sällan en förståelse kring känslan av att solidaritet är viktigt. 


    det är inte kul att skattepengar ska gå till....:

    Växande offentlig byråkrati och fler administratörer än kärnverksamhet

    Myndigheter och projekt med överlappande eller otydliga uppdrag

    Dyra externa konsulter i stället för effektiv intern kompetens

    Kostnader för migration och integration utan tydliga resultatkrav

    Bidragssystem som minskar incitamenten att arbeta

    Projektstöd till integrations- och mångfaldsinitiativ utan uppföljning

    Kultur- och konstprojekt med liten publik eller stark politisk slagsida

    Klimatsubventioner med hög kostnad

    Statligt stöd till ?gröna? satsningar som inte är ekonomiskt hållbara

    Internationellt bistånd till länder med korruption och svag kontroll

    Långvariga biståndsprogram utan mätbara resultat

    Generella bidrag till personer som kan arbeta men inte gör det

    System som skapar bidragsberoende eller kan missbrukas

    Subventioner till olönsamma företag eller branscher

    Regionalpolitik som upprätthåller verksamheter utan långsiktig bärkraft
  • Anonym (R)
    Tow2Mater skrev 2026-02-17 17:11:05 följande:
    Kan du posta lite referenser till det du påstår? 

    Du vet usa består av 50 olika stater va, alla med ofta olika lagar, olika demografiska sammansattningar etc? Många valbetalda larare och sasongsarbetare har vler an ett jobb for att de kan, inte for att de måste for att 'få det att gå runt'. Du kanske syftar på illegala invandrare som jobbar for slavloner och måste ha ett jobb i vecka och ett extrajobb på helgen?
    Här kommer den första referensen. Den kommer från IFAU som är Institutet för arbetsmarknads och utbildnigspolitisk utvärdering. 

    Det gäller frågan om att den sociala rörligheten är större i Sverige än i USA
    Små förändringar i inkomströrlighet mellan föräldrar och barn

    Sambandet mellan föräldrars och vuxna barns inkomster har varit relativt stabilt de senaste årtiondena, visar en ny rapport från IFAU.


    Publicerades: 16 april 2020


    Författare: Gunnar Brandén Och Martin Nybom

    Det är välkänt att det finns ett statistiskt samband mellan föräldrars och barns inkomster. Barn ärver på sätt och vis en del av sina föräldrars sociala och ekonomiska position i samhället. Ett starkt samband visar på en låg inkomströrlighet mellan generationer medan ett svagt samband och en hög rörlighet mellan föräldrar och barn i stället indikerar att familjebakgrunden har mindre betydelse för individers socioekonomiska utfall.


    Rörligheten är hög i Sverige jämfört med andra länder

    I Sverige och övriga nordiska länder är sambandet mellan föräldrars och barns inkomster begränsat, och inkomströrligheten i Norden är relativt hög jämfört med exempelvis USA och Storbritannien.


  • Tow2Mater
    Anonym (R) skrev 2026-02-19 21:02:17 följande:
    Här kommer den första referensen. Den kommer från IFAU som är Institutet för arbetsmarknads och utbildnigspolitisk utvärdering. 
    Ok tack.

    Kanske vi definierar fattigdom olika? De fattiga i USA har stor tillgång till olika ekonomiska program som hjälper dem betala sina universitetsutbildningar som undre och mitten av medelklassen inte får, de senare måste hoppas på ekonomisk hjälp från enbart föräldrar och program för olika begåvningar (inom sport, musik, t ex), mycket höga betyg för stipendier, etc som alla har stor konkurrens. Och sedan efter genomgången utbildning finns mycket fler jobb i usa än i sverige, det är lättare att komma in på arbetsmarkaden, likaså för dem som väljer en hantverksbana istället för en högskolebana finns fler jobb. 
      Så jag skulle säga 'en person med fattiga föräldrar att på egen hand skaffa sig en bättre ekonomi än sina föräldrar' genom en högskolestudie- eller yrkesutbildningsbana i usa borde inte vara värre än att göra det i sverige.
    Kanske det anses svarare för att det krävs en del motivation, det funkar inte att hänga i kriminella kretsar och strunta i att ta ansvar för sin egen framtid - vilket ofta sker bland vissa kriminella och drogberoende subgrupper av barn/ungdomar, de går samma framtid till mötes som sina kriminella föräldrar. Dessa grupper är väl generellt mindre i sverige.
  • Anonym (R)
    Tow2Mater skrev 2026-02-17 21:19:41 följande:
    Mycket ord men inget av det jag frågade efter?

    Det är inte meningen du ska jobba i ett minimilönejobb och leva på det hela livet. Det är ingångsjobb, ofta för ungdomar som ger erfarenhet eller extrainkomst vid sidan sv studiet, eller äldre som drygar ut pensioner.
    För att inte falla under fattigdomsstrecket behöver en person i USA i medeltal 145 kr/timmen för ett heltidsjobb för att kunna försörja sig. 
    I endast 4 delstater i USA låg minimilönen över denna summa. 
    Har du dessutom barn så måste du komplettera med ytterligare ett jobb.

    Låglönejobbern i USA är inga tillfälliga jobb som bara ungdomar har på MCDonald´s. Det är manuella jobb i jordbruket, olika service- och servitrisjobb, städare, varubud, receptionister o.s.v.
    Arbeten som människor arbetar i i hela sitt liv. 

    Många hemlösa (40-60 % ) har arbeten, men inte har råd att hyra en bostad, så det betyder att de lägsta lönerna går det inte att klara sig på ett värdigt sätt på. 

    Till och med medelklassen är drabbad nu på senare tid pga stora kostnadsökningar
    Ur tidningen New York Post (En mer konservativ tidning)
     
    Lifestyle
    Most Americans can?t afford even a ?minimal quality of life? anymore, depressing new study finds
    By Andrew Court
    Published July 5, 2025, 4:35 p.m. ET
     
    Most US citizens no longer enjoy "a minimal quality of life" due to skyrocketing costs, a depressing new study has uncovered.
    The American dream is slipping away.
     
    Ludwig Institute for Shared Economic Prosperity conducted research into the economic well-being of the country?s residents, defining ?minimal quality of life? as the ability to pay for a ?basket of American dream essentials?: housing, food, transportation, clothing, medical costs and basic leisure expenses.
     
    The leisure expenses included access to cable TV and streaming services, as well as the ability to pay for six movie tickets and two baseball tickets per year.
     
    The Minimal Quality of Life index goes ?beyond traditional cost-of-living measures to provide a more comprehensive understanding of what it takes to secure a foothold on the bottom rung of the American dream ladder and have a real opportunity to climb it over time,? the authors wrote.
     
    The bottom 60% of American households by income fell well short of that threshold, the researchers damningly determined.
    ?The MQL reveals the harsh reality that the American dream, with its promises of well-being, social connection, and advancement, is out of reach for many,? the authors concluded. ?Rising costs in essential areas like housing, healthcare, and education significantly outpace wage growth, leaving millions struggling to attain even a minimal quality of life.?
     
    An average American couple with two children would need to spend $120,302 per year to cover the minimum quality of life expenses, the researchers determined.
     
    Skyrocketing costs over the past two decades are to blame, with medical premiums rising 301% from 2001 to 2023.
     
    Transportation, groceries and childcare have all increased in price by more than 50% on average across that same period.
    ?I get tired of the ?Stop your Starbucks latte habit? [advice], because in reality it?s not people?s fault,? financial planner Laura Lynch told CNBC in relation to the study. ?The structures around us have created an expectation of a lifestyle that is increasingly becoming unreachable for folks.?
  • Tow2Mater
    Anonym (R) skrev 2026-02-19 22:02:47 följande:
    För att inte falla under fattigdomsstrecket behöver en person i USA i medeltal 145 kr/timmen för ett heltidsjobb för att kunna försörja sig. 
    I endast 4 delstater i USA låg minimilönen över denna summa. 
    Har du dessutom barn så måste du komplettera med ytterligare ett jobb.

    Låglönejobbern i USA är inga tillfälliga jobb som bara ungdomar har på MCDonald´s. Det är manuella jobb i jordbruket, olika service- och servitrisjobb, städare, varubud, receptionister o.s.v.
    Arbeten som människor arbetar i i hela sitt liv. 

    Många hemlösa (40-60 % ) har arbeten, men inte har råd att hyra en bostad, så det betyder att de lägsta lönerna går det inte att klara sig på ett värdigt sätt på. 

    Till och med medelklassen är drabbad nu på senare tid pga stora kostnadsökningar
    Ur tidningen New York Post (En mer konservativ tidning)
     
    Lifestyle
    Most Americans can?t afford even a ?minimal quality of life? anymore, depressing new study finds
    By Andrew Court
    Published July 5, 2025, 4:35 p.m. ET
     
    Most US citizens no longer enjoy "a minimal quality of life" due to skyrocketing costs, a depressing new study has uncovered.
    The American dream is slipping away.
     
    Ludwig Institute for Shared Economic Prosperity conducted research into the economic well-being of the country?s residents, defining ?minimal quality of life? as the ability to pay for a ?basket of American dream essentials?: housing, food, transportation, clothing, medical costs and basic leisure expenses.
     
    The leisure expenses included access to cable TV and streaming services, as well as the ability to pay for six movie tickets and two baseball tickets per year.
     
    The Minimal Quality of Life index goes ?beyond traditional cost-of-living measures to provide a more comprehensive understanding of what it takes to secure a foothold on the bottom rung of the American dream ladder and have a real opportunity to climb it over time,? the authors wrote.
     
    The bottom 60% of American households by income fell well short of that threshold, the researchers damningly determined.
    ?The MQL reveals the harsh reality that the American dream, with its promises of well-being, social connection, and advancement, is out of reach for many,? the authors concluded. ?Rising costs in essential areas like housing, healthcare, and education significantly outpace wage growth, leaving millions struggling to attain even a minimal quality of life.?
     
    An average American couple with two children would need to spend $120,302 per year to cover the minimum quality of life expenses, the researchers determined.
     
    Skyrocketing costs over the past two decades are to blame, with medical premiums rising 301% from 2001 to 2023.
     
    Transportation, groceries and childcare have all increased in price by more than 50% on average across that same period.
    ?I get tired of the ?Stop your Starbucks latte habit? [advice], because in reality it?s not people?s fault,? financial planner Laura Lynch told CNBC in relation to the study. ?The structures around us have created an expectation of a lifestyle that is increasingly becoming unreachable for folks.?
    Hur många av dem som jobbar fler än ett jobb behöver det för att gå runt?

    Forskning som kallar kabel TV en nödvändighet ger jag inte mycket för, vi har valt bort kabel TV för många år sedan för att det är vansinnigt dyrt.

    En lite rolig sak jag läste häromdan och tänkte på genom detta prat om två jobb, är hur Bruce Willis och Demi Moores dotter Rumer, som är ensamstående mamma, säger hon jobbar 4 jobb för att försörja sig och dottern. Det kan inte vara lätt med rika föräldrar (som dock inte bidrar säger hon) och en egen karriär som skådespelerska, sångerska, Chief Creative Officer, och tydligen något mer att försörja sig. Gissar hon inte jobbar som servitris.

    www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-15567847/Rumer-Willis-nepo-baby-sole-provider.html

    www.msn.com/en-us/entertainment/entertainment-celebrity/rumer-willis-shares-major-career-announcement-super-excited/ar-AA1Eq9C8

    Och en annan var Van Der Beek familjen som tydligen behöver $2.5 miljoner donationer genom GoFundMe för att gå runt efter att han dog och hade precis köpt dem en $4.76 miljoner ranch med allt lyx man ju behöver för att leva ett värdigt liv (allt medan de hyrde ut sitt hus i Hollywood någonstans). Hon jobbar inte som det verkar, hon borde dock skaffa sig ett jobb. Eller två. Gissar hon inte skulle jobba som servitris.

    www.yahoo.com/entertainment/celebrity/articles/funds-van-der-beek-gofundme-154721712.html
  • Anonym (R)
    Tow2Mater skrev 2026-02-19 21:37:03 följande:
    Ok tack.

    Kanske vi definierar fattigdom olika? De fattiga i USA har stor tillgång till olika ekonomiska program som hjälper dem betala sina universitetsutbildningar som undre och mitten av medelklassen inte får, de senare måste hoppas på ekonomisk hjälp från enbart föräldrar och program för olika begåvningar (inom sport, musik, t ex), mycket höga betyg för stipendier, etc som alla har stor konkurrens. Och sedan efter genomgången utbildning finns mycket fler jobb i usa än i sverige, det är lättare att komma in på arbetsmarkaden, likaså för dem som väljer en hantverksbana istället för en högskolebana finns fler jobb. 
      Så jag skulle säga 'en person med fattiga föräldrar att på egen hand skaffa sig en bättre ekonomi än sina föräldrar' genom en högskolestudie- eller yrkesutbildningsbana i usa borde inte vara värre än att göra det i sverige.
    Kanske det anses svarare för att det krävs en del motivation, det funkar inte att hänga i kriminella kretsar och strunta i att ta ansvar för sin egen framtid - vilket ofta sker bland vissa kriminella och drogberoende subgrupper av barn/ungdomar, de går samma framtid till mötes som sina kriminella föräldrar. Dessa grupper är väl generellt mindre i sverige.
    Först och främst så argumenterar du emot verkligheten. Du tycker att det borde vara lika lätt att skaffa sig en bra framtid genom utbildning i USA som i Sverige.

    Men hur det är i verkligheten: 
    Det är fler ungdomar från fattiga familjer i Sverige som lyckas få en bättre ekonomisk framtid än sina föräldrar. Det är lättare att förbättra sina framtidsutsikter i Sverige, trots att ungdomar från fattiga familjer inte får några extra ekonomiska fördelar när de går på universitetet här. Vårt samhälle i sin helhet gör det lättare för alla som vill att utbilda sig. 

    Du menar att det borde vara lättare i USA på grund av extra stipendier till vissa fattiga, men resultatet visar inte så, utan tvärtom. 

    I USA:
    Är det ett växande problem att nyutexaminerade med högskolestudier inte kan hitta ett arbete. 

    39% av studenterna som kom från medelklassen tog lån för sina  högskolestudier. 38 % av studenterna som kom från fattiga familjer tog lån till sina högskolestudier. Många arbetar parallellt med studierna. (uppgifter från 2016)

    I USA förekommer många typer av stipendier att söka för högskolestudier. Mycket fler än i Sverige. De söks av ungdomar från alla samhällsklasser. Många gånger bygger de på meriter från tidigare studier och nationella tester.

    Det är troligt att det är de duktigaste från den stora gruppen fattiga elever som söker till studier på högskolenivå. Det betyder att många av dem kan få stipendier helt på de egna meriterna. 

    Det finns även stipendier som enbart kan ges till studenter från familjer med lägre inkomster. Men de har oftast även krav på att den sökande har vissa meriter, som höga resultat på vissa tester eller höga betyg. 

    Sedan är USA ett av de länder som har den största andelen av befolkningen i fängelse. Visar på att de har misslyckats i delar av sitt samhällsbyggande.
  • Anonym (R)

    Att falla under fattigdomsstrecket är en sak (vilket man gör med en lön under 145 kr/timmen i USA), medan Minimal Quality of Life är något helt annat. Det var 60 % i USA som hade svårt att klara Minimal Quality of life idag. 

    Wage reality Report visar att 12 % av arbetstagarna i USA inte klarar de dagliga utgifterna på den allra lägsta nivån.

    Hur många har flera jobb samtidigt? Se artikeln nedan.

    Nearly 8. 9 million Americans currently hold multiple jobs, representing 5. 2% of the workforce, according to 2024 Bureau of Labor Statistics (BLS) data. This marks a significant increase, with the highest number of moonlighters recorded since tracking began in 1994. 

  • Anonym (R)

    Alltså 5,2 % av arbetsstyrkan har flera arbeten. Men då räknas bara de arbeten är som är officiella och skattas för..

  • Tow2Mater
    Anonym (R) skrev 2026-02-19 22:54:43 följande:
    Först och främst så argumenterar du emot verkligheten. Du tycker att det borde vara lika lätt att skaffa sig en bra framtid genom utbildning i USA som i Sverige.

    Men hur det är i verkligheten: 
    Det är fler ungdomar från fattiga familjer i Sverige som lyckas få en bättre ekonomisk framtid än sina föräldrar. Det är lättare att förbättra sina framtidsutsikter i Sverige, trots att ungdomar från fattiga familjer inte får några extra ekonomiska fördelar när de går på universitetet här. Vårt samhälle i sin helhet gör det lättare för alla som vill att utbilda sig. 

    Du menar att det borde vara lättare i USA på grund av extra stipendier till vissa fattiga, men resultatet visar inte så, utan tvärtom. 

    I USA:
    Är det ett växande problem att nyutexaminerade med högskolestudier inte kan hitta ett arbete. 

    39% av studenterna som kom från medelklassen tog lån för sina  högskolestudier. 38 % av studenterna som kom från fattiga familjer tog lån till sina högskolestudier. Många arbetar parallellt med studierna. (uppgifter från 2016)

    I USA förekommer många typer av stipendier att söka för högskolestudier. Mycket fler än i Sverige. De söks av ungdomar från alla samhällsklasser. Många gånger bygger de på meriter från tidigare studier och nationella tester.

    Det är troligt att det är de duktigaste från den stora gruppen fattiga elever som söker till studier på högskolenivå. Det betyder att många av dem kan få stipendier helt på de egna meriterna. 

    Det finns även stipendier som enbart kan ges till studenter från familjer med lägre inkomster. Men de har oftast även krav på att den sökande har vissa meriter, som höga resultat på vissa tester eller höga betyg. 

    Sedan är USA ett av de länder som har den största andelen av befolkningen i fängelse. Visar på att de har misslyckats i delar av sitt samhällsbyggande.
    Jag sitter i verkligheten och ser hur mycket de fattiga kan få pga föräldrars låga inkomster, inklusive extra lån, deltidsjobb på campus, olika stipendier (federalt, statligt, och lokalt) etc. En del får t o m hogskolan nästan helt gratis pga låg inkomst, de behover bara t ex betala sitt uppehälle och ingen tuition. Ibland ges de även sk room and board (mat och husrum) gratis. Och de med medelinkomster, som inte vet hur de ska ha råd med högskola, får nästan inget. Ett problem är att högskoleutbildning ökat i pris otroligt mycket senaste 20 åren, mot vad det brukade kosta.
Svar på tråden Jag röstar höger