• Anonym (Libby)

    Fasar för semestern

    Konstig rubrik kanske, men börjar redan gruva mig för semestern. Har ett sommarställe dit vi åker varje år och det är en väldigt öppen plats dit alla grannar kommer/dyker upp när som helst. Förra året var vi inte ensamma en enda dag/kväll på två veckor. Jag hade verkligen behövt semester efter semestern. Grannarna kommer bara över och man förväntas sitta och prata med dom om allt och ingenting. Dom lämnar kvar glas och grejer som dom förväntar sig att jag ska diska åt dom, lämnar kvar saker ölburkar och flaskor, sitter och röker medan vi äter utan att egentligen ta hänsyn öht, fast vi har ett litet barn med ibland. Kör in med full fart på tomten med fyrhjulingar. Jag känner mig invaderad av detta och vill inte åka dit på grund av denna spontanitet eller vad man kan kalla det för. Om jag skulle säga ifrån så skulle jag upplevas som den tråkiga party-förstöraren, vilket jag egentligen inte är. Jag vill bara ha det lite uppstyrt och ordnat. Jag skulle aldrig gå hem till dom och sitta en hel kväll och gapa och skrika,  funderar på att göra det för att ge igen och kanske få dom att fatta. Eller börja klä mig väldigt lättklätt så dom inte vågar närma sig.  Är det nån som har nåt tips på hur man kan hantera sånt här?

  • Svar på tråden Fasar för semestern
  • molly50
    UngGubbeinorr skrev 2026-03-27 20:33:28 följande:
    Å du verkar inte kunna inse hur somliga utesluts av alla "socialt kompetenta". Jag har sett hur fruktansvärt de kan behandla folk på en arbetsplats. Gå från de mest älskvärda till rena vidrigheter och ren vuxenmobbing. Konforma "social butterflies", väldigt ofta mycket vidriga människor helt utan empati om någon avviker på minsta sätt. Värsta sortens svin.
    Men varför drar du upp ensamma människor generellt? Det är inte det det handlar om i det här fallet utan människor som tar sig friheten att gå hem till sina grannar oinbjudna och ta över allt.
    Så varför dra det till ytterligheter?
  • Anonym (Libby)
    Anonym (Norr) skrev 2026-03-27 21:23:16 följande:
    Låter mycket som det jag är insyltad i. Men vi har ju inte så jobbiga grannar ändå. De umgås mest med sig själva och vi är utbölingarna. Efter +25 år kan man ju tycka att fler borde byta ett par ord men inte.

    Min svärmor poängterade att jag och svågern inte har med huset att göra utan det är hennes barn som äger det och vi kan aldrig ärva det. 

    Så, min man vet att jag har satt min ståndpunkt i att jag kan åka med dit men ska nåt göras så är det syskonen och deras (våra) barn som gör det då de är arvsberättigade. Jag kan möjligen fixa mat och om de ber mig om nåt mindre jobb.  Jag tror svågern är av samma åsikt, vi har aldrig diskuterat det (samt iofs har han tummen mitt i handen, men han är bra på annat). 
    Ja, det blir ju lite av ett problem det där när den ena parten äger något enskilt. Jag kan absolut vara med och hjälpa till med det mesta på alla sätt och vis, jag känner inget att jag måste äga något för den sakens skull, men när det blir någon större ekonomisk utgift blir man lite tveksam när man är gift och har gemensam ekonomi. 
  • Anonym (H)

    Sälj stället och köp något annat. 

  • UngGubbeinorr
    molly50 skrev 2026-03-28 00:35:44 följande:
    Men varför drar du upp ensamma människor generellt? Det är inte det det handlar om i det här fallet utan människor som tar sig friheten att gå hem till sina grannar oinbjudna och ta över allt.
    Så varför dra det till ytterligheter?
    Gjorde det för att jag känner igen det så väl genom livet och vad jag sett bland vänner. Somliga har ständigt folk på besök och för dem blir det för mycket, de måste bokstavligen smita iväg, boka hotell nånstans för att få vara ifred. Men sedan har vi deras motsats, som ingen besöker, på många år. De får höra av andra hur kul någon fest var, men ingen bjöd ens in dem. Om den senare sorten aldrig går hem till den första, så kan de dö utan att någon ens märker det. Persona non grata. Jag kan inte förklara det, skriver inte om udda psykfall eller så, de har ofta gott om "vänner", jag har bara sett det genom livet, hur somliga negligeras, i synnerhet av de mest sociala. 

    Tänk nu att en av dessa som ständigt får folk omkring sig, önskar att få vara ifred privat åtminstone nån gång, är ihop med någon som inte är så. Det blir lätt en mismatch. Finns så oerhört många saker där det lätt leder till skav mellan två personer som lever ihop, mer än de flesta tror.
  • Anonym (Bananaplit)
    UngGubbeinorr skrev 2026-03-28 18:42:33 följande:
    Gjorde det för att jag känner igen det så väl genom livet och vad jag sett bland vänner. Somliga har ständigt folk på besök och för dem blir det för mycket, de måste bokstavligen smita iväg, boka hotell nånstans för att få vara ifred. Men sedan har vi deras motsats, som ingen besöker, på många år. De får höra av andra hur kul någon fest var, men ingen bjöd ens in dem. Om den senare sorten aldrig går hem till den första, så kan de dö utan att någon ens märker det. Persona non grata. Jag kan inte förklara det, skriver inte om udda psykfall eller så, de har ofta gott om "vänner", jag har bara sett det genom livet, hur somliga negligeras, i synnerhet av de mest sociala. 

    Tänk nu att en av dessa som ständigt får folk omkring sig, önskar att få vara ifred privat åtminstone nån gång, är ihop med någon som inte är så. Det blir lätt en mismatch. Finns så oerhört många saker där det lätt leder till skav mellan två personer som lever ihop, mer än de flesta tror.
    Oavsett hur ensam man är har man inte rätt att tvinga sig på andra mot deras vilja. 
  • molly50
    UngGubbeinorr skrev 2026-03-28 18:42:33 följande:
    Gjorde det för att jag känner igen det så väl genom livet och vad jag sett bland vänner. Somliga har ständigt folk på besök och för dem blir det för mycket, de måste bokstavligen smita iväg, boka hotell nånstans för att få vara ifred. Men sedan har vi deras motsats, som ingen besöker, på många år. De får höra av andra hur kul någon fest var, men ingen bjöd ens in dem. Om den senare sorten aldrig går hem till den första, så kan de dö utan att någon ens märker det. Persona non grata. Jag kan inte förklara det, skriver inte om udda psykfall eller så, de har ofta gott om "vänner", jag har bara sett det genom livet, hur somliga negligeras, i synnerhet av de mest sociala. 

    Tänk nu att en av dessa som ständigt får folk omkring sig, önskar att få vara ifred privat åtminstone nån gång, är ihop med någon som inte är så. Det blir lätt en mismatch. Finns så oerhört många saker där det lätt leder till skav mellan två personer som lever ihop, mer än de flesta tror.
    Men nu är det ju inte sådana personer det handlar om här. Utan om personer som tar sig friheter och som inte verkar vara ensamma.
  • UngGubbeinorr
    Anonym (Bananaplit) skrev 2026-03-28 21:48:20 följande:
    Oavsett hur ensam man är har man inte rätt att tvinga sig på andra mot deras vilja. 
    Helt rätt. Men det är vad som sker. Någon av de två i trådstarten drar till sig dem och jag är rätt säker på att de känner sig välkomna. Det senare är en tung hint till TS.
  • UngGubbeinorr
    molly50 skrev 2026-03-28 22:08:48 följande:
    Men nu är det ju inte sådana personer det handlar om här. Utan om personer som tar sig friheter och som inte verkar vara ensamma.
    Jag är rätt säker på att de invaderande känner sig välkomna. Folk brukar inte ta sig friheter bland bekanta, mycket ovanligt. Något hos TS eller partner drar dem till sig och jag tror också att det är ovanligt att TS med partner besöker andra, för varför? TS tvingas ju umgås mer än önskat. Det här är faktiskt inte ovanligt.
  • molly50
    UngGubbeinorr skrev 2026-03-29 18:38:54 följande:
    Jag är rätt säker på att de invaderande känner sig välkomna. Folk brukar inte ta sig friheter bland bekanta, mycket ovanligt. Något hos TS eller partner drar dem till sig och jag tror också att det är ovanligt att TS med partner besöker andra, för varför? TS tvingas ju umgås mer än önskat. Det här är faktiskt inte ovanligt.
    Kanske för att de aldrig säger ifrån till grannarna,så att de tror att de är välkomna.
  • Anonym (Libby)
    UngGubbeinorr skrev 2026-03-29 18:38:54 följande:
    Jag är rätt säker på att de invaderande känner sig välkomna. Folk brukar inte ta sig friheter bland bekanta, mycket ovanligt. Något hos TS eller partner drar dem till sig och jag tror också att det är ovanligt att TS med partner besöker andra, för varför? TS tvingas ju umgås mer än önskat. Det här är faktiskt inte ovanligt.
    Det är olika personer det handlar om, alla hänger inte hos oss varje dag, så många känner nog inte att det är ett problem för oss, för det var ju 3 dagar sedan just DOM var och hälsade på. Däremellan kommer andra personer över på ungefär på samma sätt. Sedan ska vissa släktingar komma. Dessa ska också klämmas in nån gång. Så har vi en person som dyker upp varje dag, och om man EN gång nekar och säger - idag kan inte du komma för vi ska ha någon släkting hos oss - då blir den personen sur och sitter och tycker synd om sig och det får man göra nästa dag. ?Jag hörde hur ni satt och skrattade, och jag fick inte komma?. Denna person kräver all ens lyssnande uppmärksamhet på allt hen säger och stannar tills det är godnatt: Långa historier dras som man har hört till leda innan. Den dricker denna person så mycket att hen inte ens minns att vi har haft samtal dagen innan. Så varför ska man sitta och lyssna och vara en artig person och tolerera att den här personen ska ta en massa tid av ens semester? Jag vill inte göra det längre, men min partner tycker nog lite synd om denne person. 
  • Anonym (Libby)
    molly50 skrev 2026-03-29 19:54:06 följande:
    Kanske för att de aldrig säger ifrån till grannarna,så att de tror att de är välkomna.
    Så är det inte. Min partner har sagt ifrån många gånger och jag visar med all tydlighet att jag inte vill ha folk hos oss jämt. Det svåra är att det särskilt är en person vi kan säga granne 1 som hänger jämt. Den Personen vet att vi vill vara ifred ibland,men kommer ändå. Så sitter hen där hela kvällen och så går granne 2 förbi. Bara går förbi. Som ett exempel. Då bjuder granne 1 över granne 2 till oss. Så kan det vara. Det är alltså granne 1 som har störst problem med att vi säger nej. Det godtas inte. Det är som att man inte har rätt att få vara ifred nån gång. Då blir granne 1 ledsen. Min partner tycker inte om när nån blir ledsen och tycker synd om personen. Jag blir den onda som vill ha en lugn semester.
  • Anonym (!!!)

    Då får din partner gå hem till offerkoftan varje dag om det är så synd om denne..

    Låt inte en enda, gränslös idiot förstöra hela semestern! En sån människa hade blivit portad hos mig..

  • molly50
    Anonym (Libby) skrev 2026-03-30 09:18:38 följande:
    Så är det inte. Min partner har sagt ifrån många gånger och jag visar med all tydlighet att jag inte vill ha folk hos oss jämt. Det svåra är att det särskilt är en person vi kan säga granne 1 som hänger jämt. Den Personen vet att vi vill vara ifred ibland,men kommer ändå. Så sitter hen där hela kvällen och så går granne 2 förbi. Bara går förbi. Som ett exempel. Då bjuder granne 1 över granne 2 till oss. Så kan det vara. Det är alltså granne 1 som har störst problem med att vi säger nej. Det godtas inte. Det är som att man inte har rätt att få vara ifred nån gång. Då blir granne 1 ledsen. Min partner tycker inte om när nån blir ledsen och tycker synd om personen. Jag blir den onda som vill ha en lugn semester.
    Ok. Då förstår jag. Men då låter det som att den här grannen saknar respekt för andra människor.
    Och verkar inte ta din partner på allvar när han säger ifrån.
    Då återstår ju bara att antingen du eller ni båda stannar hemma under semestern alt. åker dit under någon annan period när de inte är där. Om den möjligheten finns.
  • Tow2Mater
    Anonym (Libby) skrev 2026-03-30 09:18:38 följande:
    Så är det inte. Min partner har sagt ifrån många gånger och jag visar med all tydlighet att jag inte vill ha folk hos oss jämt. Det svåra är att det särskilt är en person vi kan säga granne 1 som hänger jämt. Den Personen vet att vi vill vara ifred ibland,men kommer ändå. Så sitter hen där hela kvällen och så går granne 2 förbi. Bara går förbi. Som ett exempel. Då bjuder granne 1 över granne 2 till oss. Så kan det vara. Det är alltså granne 1 som har störst problem med att vi säger nej. Det godtas inte. Det är som att man inte har rätt att få vara ifred nån gång. Då blir granne 1 ledsen. Min partner tycker inte om när nån blir ledsen och tycker synd om personen. Jag blir den onda som vill ha en lugn semester.
    Men ni är inte tydliga nog. När personen kommer, eller har suttit fem minuter, måste ni verbalt säga till den 'nu vill vi du går hem, vi vill vara själva ikväll'. 
Svar på tråden Fasar för semestern