Hata soc!! Va f*n ska vi nu göra??

Jag har oxå anmält min syster o hon har gjort skrämmande saker mot sitt ena barn o hon har sina barn kvar iaf. Förstår inte hur faktist!

Och jag håller med dig till hundra procent...

Eller så här: Den som har erfarenhetsbaserad kunskap har dragit sina slutsatser utifrån ett eller högst ett par fall man tagit del av vilket är stor skillnad mot om man jobbar med det och har insyn i lagstiftning, tillämpning, praxis och egna erfarenheter av utredningar och kollegors utredningar.

Anonym (bra!) skrev 2008-05-07 19:08:01 följande:

Jag jobbar med detta också..... men inte i socialtjänsten.
Så jag har STOR insyn och kunskap om lagstiftning, praxis och hur utredningar i stort går till PLUS de personliga erfarenheterna. Jag vet mycket mer än du någonsin kan ana...... tyvärr......

det känns som att du varit med om/sett/hört något som gått fel till i din närhet.
Jag tror alla kan vara överreens om att de flesta socialsekreterare inte är inkompetenta och skyller sina misstag på sekretessen. Däremot kan de inte uttala sig pga sekretessen- därav inte heller förklara eller försvara de beslut de tagit- detta drabbar dem hårdast men är till för att skydda de som är under utredning givetvis!
Jag tror att om ni skulle prata med oss som jobbar dagligen med dessa trasiga barn skulle ingen av oss säga att soc inte är till någon nytta. De är hjälpen för dessa utsatta barn- och de flesta socialsekreterare jag stött på gör så gott de kan när de gäller såhär svåra frågor. Har själv varit med om fall där föräldrar uttalat sig i media och fått sympati vad gäller omhändertagandet medan alla vi som jobbar med barnen vet vilka fruktansvärda övergrepp som utspelat sig- men vi får inget säga. Det är mycket frustrerande att sedan se namnlistor skickas runt där folk försvarar föräldrar som de inte har en aning om vad de gjort. Det är naivt i mina ögon.

Hej i tråden. Jag ser att ni snackar om något helt annat nu..
Jag hoppas iaf att soc gör så gott de kan och har ändå ganska stor förtroende för dem eftersom det verkar iaf i mitt fall som att det är min syster som dragit en rövare om vad som händer.
Sen är det ju tråkigt men sant att folk har dålig erfarenhet av soc.

Till dej vill jag säga att det har vi försökt om du har läst tråden så borde du se att vi försökt allt!!

Och att hjälpa min syster med hemmet vore en permanent graj och det går inte, det är inte hållbart för mej och inte bra för henne hon behöver hjälp att lära sej och inget annat!

Autism är ett handikapp och ingen sjukdom, hon måste lära sej att få en fungernde vardag för hon kommer alltid ha sitt handikapp. Och det kan tyväär inte jag lära henne hur gärna hon än vill.

Sen att jag skulle kört vårna framtid det tror jag faktist inte, för min syster vet hur det borde" vara och när de är där så kommer hon kanske inte tacka mej men hon kommer förlåte det vet jag nästan till 100%

Anonym (besviken!!) skrev 2008-05-07 23:08:13 följande:

hej TS! förlåt att jag blev lite OT. hoppas verkligen det löser sig! jag har själv en bror med den diagnosen, och som sagt, många här i tråden uttalar sig väldigt naivt- men de har antagligen ingen aning om vad autism innebär eftersom de tror att det räcker med lite kärlek..
vi som lever med anhöriga med dessa diagnoser gör nog betydligt mer för vår anhörig än vad ni andra behöver göra för era. det är inte det som är själva problemet liksom.
kram till dig TS.

Det är absolut ingen fara! JAg skriver ju inte så mycket här ändå just nu

Det skulle förresten stå hur gärna JAG än vill i mitt förra inlägg.

Ja det är nog så att har man inte erfarenhet av det handikappet så låter det kanske hårt att göra som jag gjort, men jag vet iaf att jag och min familj gjort rätt.

TAck för dina ord och kram.

Jag skulle nog aldrig kunna anmäla min syster/bror/släkting då dom inte misshandlat barnen varken pskykist eller fysiskt. Jag skulle hellre tagit ett möte med henne och hennes nätverk dvs de nära omkring henne och tillsammans berätta att de vi ser är fel och att vi är villiga att hjälpa till och göra barnens tillvaro till en bättre plats.

nu vet jag dock inte allt som ligger till eran historia.

Men nu har du redan gjort denna anmäla, och jag förstår att de är jobbigt för er alla som är inblandade. Jag tycker att du ska återigen kontakta socialen och fråga hur det går, i värsta fall får de fråga om dom kan ta upp ärendet igen, eftersom du redan anmält dom kan de ju inte bli "värre"

Bråka inte med din syster, då stötter du bara bort henne mer. Istället försök lyssna på henne och låt henne få sin röst hörd så att du sedan kan förklara din syn.

det är iaf mitt råd.

Lycka till!

Ingenting ont om TS men är det bara jag som tycker att FL har börjat få VÄLDIGT MÅNGA "Anmälan till soc" inlägg? Är det verkligen så många som 1. anmäler en närastående släkting/vän/granne? 2. behandlar sina barn dåligt trots de närståendes hjälp?

Men om du läser tråden så har jag ringt och pratat med människorna runt omkring min syster och hennes barn. Jag anser att det är att jämnställa med misshandle om du läser de tilläggen jag gjort i tråden på saker som inte fungerar.

JAg bråkar inte med min syster vi har gjort detta så "snidigt" och smärtfritt som möjligt.

JAg tycker det är otroligt lågt att säga att man aldrig skulle kunna anmäla faktist!

Nu ser jag ju att du skriver att inget ont om mej, men jag hade aldrig anmält om jag inte varit hundra på att barnen far illa plus att vi prövat allt innan.

Jag anser att det är min skyldighet mot dessa ungar som jag älskar lika mycket som deras mor gör. Plus att det är min skyldighet mot min syster som älskar sina ungar och vill kunna ta hand om dem, jag vill ge henne hjälpen de så väl behöver.

Toodels skrev ju "jag skulle NOG aldrig kunna" och inte är det lågt att inte kunna det! Hellre ta de steget för att prata och göra ALLT i sin makt innan anmälning...

Okej sorry att jag missade noget då.
men jag tycker det är lågt iaf att vara så rädd för att hjälpa barn i sin omgiving/familj.
Desstom som jag skrev så har vi prövat altt så det har varit ganska många nog innan jag anmälde.

Skulle vilja annmäla en nära... men vågar inte!
Jag skulle få Hela släkten på mig... men det gäller 2 små barn. Undernärda, lever på bullar och kakor mm. När dom är hos oss vräker dom i sig. Pappan förstår inte vad jag flera gånger talar om för honom! Han säger att han ska bättra sig men under de 4 år jag känt honom har ingenting hänt. De får tex. Aldrig mjölk eller frukt. och under helger när det inte är skola består maten av en fika på stan. Kylskåpet e TOMT...
Vet inte vad jag ska göra...
Blev tvungen att haka på denna tråd när jag såg den...
Skulle någon annmält detta?

jag skulle absolut anmäla om jag hade barn i min omgivning som jag var orolig for illa! Jag har sett många få bra hjälp av soc och de omhändertar inte barn i onödan, däremot har de resurser att hjälpa!

Soc är rentav vidriga. I allafall i denna kommunen... (och i dom flesta)

Partiska som in i helvete. Vidriga. Helt enkelt.

Tänker inte alls på " barnets bästa".

Utan sitt eget bästa och om dom gillar dig eller inte.

Tyvärr är jag alldeles för genuin för att dölja mitt hat,lyser igenom.

Dom har trakasserat mig och gör. Trycker ner. Människosynen är under 0.
Ser på en som skräp. När det själva verket är de som är det

Kallat mig smutsig,använder min underbara son känslomässigt emot mig. Då mitt kontrollerande ex gjort massa oros anmälningar för ingenting. Bara för han vill kontrollera oss.

Och dom har valt hans sida,bara för att han bor i deras kommun och det blir enklare för dom OCH för att dom inte gillar mig för jag vägrar spela med dom och slicka deras ...

USCH mår så dålig över detta och hyckleriet är totalt. 
Alla normala människor vet att soc är VÄLDIGT speciella "människor".. 
Har aldrig mött så omänskilga,ohumana och oförstående,dömade...

Bara för att jag hade kort hår och hoodie på mig,är jag dömd. Även då jag är en helt normal kvinna,som hatar orättvisor och bara vill bli fri från att bli kontrollerad.Och vill få välja vart min son ska gå på förskola.. och hans framtid..

Och har INGET att säga till om även vi har gemensamvårdnad.
Jag har varit alldeles för snäll.  Dom kör bara över en och vinklar allt som dom vill. OTROLIGT partiska.

Håller med att anger mangement behövs,Och det värsta är du kan inte visa någrga känslor eller på något sätt vara normal.

Sen träffar SOC alla föräldrar som får barn som inte är gifta. För att skriva under att det är pappan osv..

Det är ingen fara. DÄr är dom snälla- inte samma folk.

En av utredarna hyssade mig och satte upp ett finger i ansiktet på mig konstant tex. Men man får inte bli arg för då används det emot en..

moment 22. Och det är svårt att bli av med parasiterna oavsett. Ska alltid ha något till möte och uppföljning m.m. Ångrar att jag ens öppnade upp mig då jag förstod vad dom höll på med.

Men hade inte så mycket val heller.
Tycker det är helt sjukt att dom ens får finnas då det är så många som är rent ut sagt onda. Och dem som ska hjälpa gör helt tvärtom.

Förstår att folk går under..

Det känns ju som det är det dom vill. Förstöra människor. Litar inte på SOC en det minsta. FInns så mkt mer att skriva,men jag orkar inte mer just nu.
Vidrigt,och vem ska man anmäla till när det händer så mycket sjuka,nedtrycking,utpressning och tortyr bakom dessa väggar?
Jag fick tex inte göra en orosanmällan. (vilket jag egentligen inte vill,men vad ska man göra) 
Anmällan till polisen? Dom trodde jag var helt ensam,då jag resarverade mig mer och mer tyvärr när jag mådde så dåligt pga av dem,mitt ex, bara leva smårbanrsliv och dom gör allt svårt...

Mer sårbar och då passar dom på ännu mer.
Jag är inte ensam. Men just då var jag det,självvalt.
Då passar dom på... 
Detta är fortfarande inte slut, har hållit på väldigt länge.
Hoppas på att få min livsenergi,att jag får ha min som ordentligt (vilket jag har,men dom försöker ju).. V.I.D.R.I.G:T
Att jag som mamma inte har något att säga till om,men random människor på soc och förskolan och pappan som uppenbart har fått sig en knäpp i huvudet ska...

Hej ts. Jag har inte läst alla inlägg så jag kanske har missat något?

Jag vill bara säga, att jag tycker det är konstigt att blanda in massa andra människor? Som familj och närstående, tycker jag det är ärligast att gå direkt till den personen, dvs din syster, och prata med henne om din oro.

Jag tycker även att man som familj, ska hjälpa varandra. Och hålla sams.

Det är min åsikt iallafall..