• Anonym

    Brev till förlossningen efter förlorat barn?

    Förlorade mitt barn i fullgången graviditet för drygt 1 år sedan. Förlossingen gick bra och vi var kvar där ett dygn tillsammans med vårt barn. Nu så här efteråt tänker jag mycket på små saker som jag ej tyckte var bra från förlossningens sida i samband med vårdtillfället. Jag kan blir riktigt ledsen över hur lite stöd vi fick från personalen samt att dom ej informerade om vissa saker man har rätt till. All personal var snäll och trevlig men dom kunde ha gjort mycket mer för oss. Då var man ju i chocktillstånd och mitt upp i allt så då orkade man ju inte ifrågasätta så mycket men nu stör jag mig mycket på en del saker. Har någon därute känt samma sak och tagit upp det med ansvarig för förlossning t ex via brev dit? Hur har det emottagits? Är det bara fjantigt att skriva till dem så här långt efteråt? Ibland funderar jag om jag ska skriva en insändare i lokaltidningen istället och berätta om felaktigheter i bemötande och vad förlossningspersonalen bör tänka på i sådana här situationer. Jag är INTE ute efter att hänga ut någon enskild personal! Jag blir så ledsen när jag tänker på all tid jag förlorat med vårt barn pga felaktig information från sjukhusets sida. Hur skulle ni ha gjort?

  • Svar på tråden Brev till förlossningen efter förlorat barn?
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-10-16 19:02:47 följande:
    Förlorade mitt barn i fullgången graviditet för drygt 1 år sedan. Förlossingen gick bra och vi var kvar där ett dygn tillsammans med vårt barn. Nu så här efteråt tänker jag mycket på små saker som jag ej tyckte var bra från förlossningens sida i samband med vårdtillfället. Jag kan blir riktigt ledsen över hur lite stöd vi fick från personalen samt att dom ej informerade om vissa saker man har rätt till. All personal var snäll och trevlig men dom kunde ha gjort mycket mer för oss. Då var man ju i chocktillstånd och mitt upp i allt så då orkade man ju inte ifrågasätta så mycket men nu stör jag mig mycket på en del saker. Har någon därute känt samma sak och tagit upp det med ansvarig för förlossning t ex via brev dit? Hur har det emottagits? Är det bara fjantigt att skriva till dem så här långt efteråt? Ibland funderar jag om jag ska skriva en insändare i lokaltidningen istället och berätta om felaktigheter i bemötande och vad förlossningspersonalen bör tänka på i sådana här situationer. Jag är INTE ute efter att hänga ut någon enskild personal! Jag blir så ledsen när jag tänker på all tid jag förlorat med vårt barn pga felaktig information från sjukhusets sida. Hur skulle ni ha gjort?
    Jag beklagar verkligen sorgen! Jag har inte upplevt samma sak, men jag tror ändå att det är bra att skriva ett brev till dem. Det skulle inte förvåna mig om de tycker att det är bra att du hör av dig. Såna ställen tror jag är bra på att ta kritik. Så skriv till dem!
  • Pepsikatten

    Jag tycker helt klart du kan skriva och berätta vad du känner. Jag hoppas dom tar det till sig!
    Ett brev till både förlossning och ett till tidningen tycker jag låter lämpligt...
    Men det är ju min åsikt...

  • aggexa

    Jag beklagar verkligen den svåra sorg ni utsattes för, usch jag hade inte velat vara med om samma.
    Jag tycker att det är bra om du ger avdelningsansvarig input över hur ni upplevde det och hur det hade kunnat skötas bättre. Det kan ju hjälpa andra.
    Sen kan du ju ge ut historien i föräldratidningar vartefter hur du orkar för det hjälper ju andra landsting att också förbättra sig.
    Det finns många förbättringsområden och det behövs sådana som dig som med egen erfarenhet kan peka på bristerna.


    Anonym skrev 2009-10-16 19:02:47 följande:
    Förlorade mitt barn i fullgången graviditet för drygt 1 år sedan. Förlossingen gick bra och vi var kvar där ett dygn tillsammans med vårt barn. Nu så här efteråt tänker jag mycket på små saker som jag ej tyckte var bra från förlossningens sida i samband med vårdtillfället. Jag kan blir riktigt ledsen över hur lite stöd vi fick från personalen samt att dom ej informerade om vissa saker man har rätt till. All personal var snäll och trevlig men dom kunde ha gjort mycket mer för oss. Då var man ju i chocktillstånd och mitt upp i allt så då orkade man ju inte ifrågasätta så mycket men nu stör jag mig mycket på en del saker. Har någon därute känt samma sak och tagit upp det med ansvarig för förlossning t ex via brev dit? Hur har det emottagits? Är det bara fjantigt att skriva till dem så här långt efteråt? Ibland funderar jag om jag ska skriva en insändare i lokaltidningen istället och berätta om felaktigheter i bemötande och vad förlossningspersonalen bör tänka på i sådana här situationer. Jag är INTE ute efter att hänga ut någon enskild personal! Jag blir så ledsen när jag tänker på all tid jag förlorat med vårt barn pga felaktig information från sjukhusets sida. Hur skulle ni ha gjort?
  • pigglet

    Skriv ett brev! Det är ju jättebra och viktigt att de blir uppmärksamma på hur de kan bli bättre... du hjälper förhoppningsvis någon som tvingas gå igenom samma sak, kanske de kan få ett bättre bemötande.

    Så tror jag man kan kontakta spädbarnsfonden, tror det finns ett arbete där med att få ut information till förlossningarna runt om i landet.

    Själv talade jag med kuratorn, som skulle ta upp en sak med de berörda. Vet inte hur det blev med det...

    Beklagar att ni fick så dålig information, den lilla tid man har tillsammans är ju så oerhört värdefull... det borde vara en självklarhet att de vet hur de bäst kan hjälpa föräldrarna till att få ut så mycket som möjligt av den tiden.
    Kram!

  • lurv

    Jag tycker absolut att du ska skriva ett brev till dom med dina tankar och funderingar. Kan du dessutom komma med lite konkreta saker som de kan ändra på så är det ju ändå bättre. Tyvärr så händer ju detta fler föräldrar per år än man skulle önska- Trots detta så är det inte all förlossningspersonal som har varit med om detta utan bara fått läsa sej till hur man ska bemöta ett föräldrapar utan barn.
    Att få ett brev från en förälder som har varit med om detta tror jag skulle vara guld värt för den personal som jobbar på just den förlossningsavdelningen.

    Kram från en annan änglamamma

  • Tjohalia

    Mitt första barn dog inte ska jag börja med att säga. Och jag är väldigt lessen över att någon förälder behöver gå igenom en sådan upplevelse.
    Det var dock mycket som jag i efterhand var missnöjd med både när det gällde förlossningen och framför allt tiden efteråt på BB, jag blev rätt illa behandlad tyckte jag i efterhand, när jag var mitt uppe i det och dessutom väldigt osäker på allt i och med att det var första barnet så tänkte jag inte så mycket på det, framförallt var det amningen som var jobbig och sättet dom behandlade mej på.
    Jag skrev om detta i förlossningsbrevet när mitt andra barn skulle födas, framförallt skrev jag att jag verkligen ville ha hjälp att lära mej amma eftersom det inte funkat första gången, men att jag inte på några villkor ville bli behandlad som jag blivit efter första förlossningen i samband med detta.
    Det var många som tyckte att det jag skrivit var jättebra, och det märktes att personalen tog till sej mina önskemål (jag fick intrycket av att allihopa hade läst mitt brev) och hjälpte mej på bästa sätt, och framför allt inte körde över mej utan lät mej vara med och bestämma. Jag kände att jag litade på dem till 100% och det var verkligen skillnad.

    Jag tycker gott att du kan skriva om hur du upplevde det förra gången, min erfarenhet är att det var bra. Jag försökte att inte låta anklagande utan bara beskriva hur saker och ting gått till och hur jag upplevt det.

  • Lajkie

    Beklagar de du fått gå igenom och tycker det låter som en strålande idé att skriva ett brev till förlossningen. Jag tror de uppskattar det och kanske försöker förbättra sina rutiner/åtgärder kring detta.

  • Anonym

    jag tycker som många andra definitivt att du ska skriva ett brev till förlossningen.

    alla som jobbar med "service" bör tycka att feedback är bra. om du vill och vågar tycker jag att du skall skicka med dina kontaktuppgifter. Om de är seriösa och vill ha en möjlighet att göra bättre återkommer de till dig och möter din kritik.

    Tidningen kan du skicka till skulle du inte få gehör. Undvik att gå till tidningen först! kan skapa en väldigt konstig situation och som de kan bli väldigt ledsna och hamna i enorm försvarsställning ifall de inte har en möjlighet att se över kritiken först. Tro mig, jag vet. Nu jobbar jag inte med ett serviceyrke som har att göra med liv och död på det sättet, men de gången vårt bemötande hamnat i tidningen har det känts väldigt orättvist eftersom man inte kommit till oss först o jag är säker på att vi hade löst det för kunden.

  • Froggis76

    Beklagar så ert förlorade barn.
    Jag skrev ett brev till förlossningen där jag hade fött min ängel, för jag var så missnöjd med vissa saker, och jag ville absolut inte att andra änglaföräldrar efter mig skulle behöva känna likadant. Visst, personalen var tillmötesgående, men mycket kunde ha gjorts mycket bättre då man själv aldrig hade varit i situationen tidigare.
    Så, ja, jag tycker att du skall skriva ner dina erfarenheter för att personalen skall kunna bli bättre i sitt bemötande!
    Kan tillägga att överläkaren på förlossningen tyckte att det var ett bra initiativ av mig att skriva, och rutinerna ändrades efter det!

    Kram från ängeln Robins mamma

  • Anonym

    Om du orkar skriva ett brev, så gör det!
    Jag kommer själv mkt i kontakt med både förlossning och BB i mitt jobb och personalen där får oerhört lite feedback på vad dem gör. Att ta hand om en familj i er situation, som förlorat sitt barn, är jättesvårt och 99% av alla som jobbar där är otroligt måna om att det ska bli så bra som möjligt men vet inte alltid hur dem ska göra. Så de kommer att bli tacksamma över ditt brev, jag lovar!

  • Laire

    Jag beklagar sorgen TS!

    Nu var det inte samma sits som dig jag satt i, men en i personalen på förlossningen gjorde en helt olämplig sak då vi kom dit. Jag skrev då till patientnämden (etiska nämnden) som då bad om personnummer och kontaktade verksamhetschefen som intervjuade barnmorskan och fick hennes version och slutligen skulle de ha ett "allvarligt samtal" med den som gjorde det hela (samt gå ut med ytterliggare info till personalen kring att man inte får blanda in patienter i aprilskämt).

    Jag tyckte det var bra att gå genom nämnden även om jag inte gjorde en anmälan, då visste jag att de hade ögonen på förlossningen och att de faktiskt var tvugna att agera efter att jag skickat in mitt brev (och inte bara läsa och lägga undan).

    Insändare kan som någon skrev tidigare ge en jättekonstig sits för de inblandade och det skulle jag ha undvika om det går.

  • MyPrecious

    Tänk inte så mycket på andra. Du ska göra det som får dig att må bättre. Jag tycker att du behöver skriva ett brev till personalen som med största sannolikhet kommer att bidra till att nästa mamma och pappa slipper gå igenom det du gick igenom då dom inte handskades med situationen på ett tillräckligt bra sätt. Tror att genom att skriva ett brev där du ingående förklarar helt hur du känner dig, sorg glädje frustration förhoppningar klagan jag allt! Det kan jälpa dig att på någotsätt få ett avslut som Dr Phil brukar säga. Ganska vett igt faktiskt. Självklart kommer du aldrig att glömma. det är inte det jag menar. Bara att på någotsätt ta steget för att kunna gå vidare och inte stanna kvar i det som hände just pga av dina ouppklarade känslor...... hoppas du förstår vad jag menar...... lyckokramar

  • Anonym

    Beklagar din ofattbara sorg.

    Jag väljer att skriva anonymt eftersom jag själv arbetar i sjukvården.

    Det är en mycket bra idé att skriva brev. Kanske det till och med kan vara bra att skriva två brev, ett helt personligt helt utlämnande för dig själv där du kan ta med "allt" och ett annat lite mer "neutralt" med fokus på vården, sistnämnda skickar du till avdelningschefen.

    Om du kan komma med helt konkreta tips och genomförbara tips om hur personalen kan göra för att förbättra omhändertagandet nästa gång de ställs inför liknande situation kan du bidra till att utveckla vården.

  • Anonym (känner igen det)

    Hej!


    Beklagar så att ert barn inte fick stanna!
    Jag tycker absolut att du kan kontakta förlossningen och berätta vad du tyckte var bra och vad du önskar att de hade gjort mer.
    Jag önskar de hade lånat ut en kamera och/eller hjälpt oss att fotografera.
    Önskar också att de hade haft avgjutningskit så att vi hade kunnat göra hand- och fotavtryck i gips.
    Jag önskar de gett information från olika stödföreningar.
    Jag önskar vi hade fått ett möte med barnmorskan några veckor efter förlossningen. Vi fick bara träffa läkarna.
    Ja, det finns en del saker jag önskar de hade gjort för oss när vi var i chock. Men som du säger, de flesta i personalen var verkligen jättegulliga och empatiska.
    Kram
Svar på tråden Brev till förlossningen efter förlorat barn?