Abort/Adoption

Plutteli, du skriver att länder där det är enklare att adoptera bort barn har problem med att unga kvinnor pressas att lämna bort barn de egentligen vill ha av sin familj, och att det är det som är grunden till vårt, lite krångligare system.

Jag har haft vänninor som pressats hårt av både sina familjer och pojkvänner att göra abort, trots att de egentligen velat ha barnet. Antingen för att familjerna tycker att kvinnan varit för ung, eller för att pojkvännen inte velat ha barn innan studierna är avklarade, karriären tagit fart etc.

På vilket sätt är det värre att pressas till adoption än att pressas till abort? Och i vilket fall är det enklare att stå upp för sig själ och för barnet man vill ha?

Nej jag ser inte som adoption som omoraliskt. Jag tycker bara att det är tragiskt att alternativet existerar och det är tragiskt i de fall där kvinnor tvingas att adoptera bort sina barn p.g.a. ekonomiska förutsättningar eller andra sociala faktorer.
Jag ser det heller inte som ett självklart alternativ till abort.

Tycker du inte då att det vore bättre att hjälpa dessa kvinnor behålla sina små istället för att adoptera barnen? Det finns ju få länder idag där sociala faktorer spelar en större roll. Sverige adopterar om jag förstått det rätt framförallt från länder i asien där ekonomin oftast styr, exempelvis kina. 

Om jag hade makten och möjligheten så skulle jag vifta med mitt trollspö och vips skulle allt ändra sig
Tänk om det vore så enkelt.

Man kan bedriva opinion och sprida information så att det kanske går att ändra på lång sikt men som det är nu så lär det dröja.

Nej, jag skriver inte att det är orsaken till att vi har det svårt med att adoptera men att det är ett problem i andra länder.

STORA skillnader i att det är värre att tvingas till adoption istället för abort är följande:
* Tvingas man till en adoption måste man genomgå 9 månaders graviditet och en förlossning vilket är känslomässigt jobbigt och man hinner knyta an till barnet i magen eller så lider man i 9 månader för att man bara vill bli av med allt det jobbiga.
* Abort är slutgiltigt, vid adoption vet man att barnet finns någon stans och lever och de allra allra flesta brukar ha svårt att helt glömma barnet och aldrig fundera på hur de har det eller för den delen vilja söka upp sitt barn bara för att se hur det fått det.
* Vissa mår så dåligt av att ha adopterat bort sitt barn att de flera år senare kommer på att de vill ha sitt barn tillbaka vilket ger upphov till en hel del problem som du kan förstå, detta går ju inte vid en abort då fostret för all framtid är borta.
* Att ge upp ett foster man inte hunnit knyta an till är betydligt lättare än att ge upp ett barn man fött fram och hållt i sin famn.Tänk själv, vad skulle du finna lättast, att lämna bort ett foster, en liten slemklump du inte hunnit med att känna några rörelser ifrån, inte sett, inte knytit an till eller att ge bort en rund sprattlande liten bebis på 4-5 timmar som legat i din mage och sparkat, som tittat på dig eller hållt om ditt finger? Vad som är svåras torde vara ganska glasklart och det är därför många som varit säker på sin adoption ångrar sig i sista sekund vilket för paret som trott att de nu ska få ett barn blir en rejäl psykisk pungspark när de inser att barnet de trott var deras inte kommer bli deras.

Det går inte att likställa adoption som ett givet alternativ till abort eftersom adoption på så många sätt är betydligt mer komplicerade! Kan man stå upp för sig själv kan man göra det vare sig man pressas till abort eller adoption, kan man det inte är det lättare att ha pressats till en abort än en adoption. Generellt sätt alltså, vissa reagerar självklart annorlunda.

Jag håller helt med om att adoption inte ska vara ett mål i sig, och tycker inte heller att man ska försöka övertala kvinnor att välja adoption istället för abort. Men varför ska det vara så mycket svårare med adoption? Det finns ju uppenbara fysiska och psykiska förutsättningar som gör det svårt ändå, varför dessutom krångla till regelsystemet? Kan inte kvinnorna få välja själva istället för att samhället ska välja åt dem genom att göra det enkelt och tryggt för dem på en väg, och svårt, osäkert och krångligt den andra?

Låt oss, för att göra det enkelt för oss, begränsa oss till adoptioner som skulle göras som alternativ till aborter, det vill säga att bebisen adopteras bort i princip direkt efter att den fötts.

Fast det är inte mycket som är enkelt med en adoption och speciellt inte för den kvinna som är den som ska adoptera bort barnet.

Det är många frågor och många kval som ska genomlidas och därför ska det heller inte "bli enklare" för för vem vill du göra det enklare för?
Och hur har du tänkt dig göra det?

Hur tänker du att det ska vara enklare?
Vad jag förstår dina inlägg så vill du att det ska göras lättare genom att barnet kan adopteras bort direkt efter födseln. Samt att barnet skall kunna adopteras bort utan pappans godkännande.

Det som direkt slår mig i de situationerna är: Om mamman ångrar sig när barnet är född så har mamman altså ingen chans att få sitt barn eftesom barnet redan är bortadopterad. Om pappan vill ha barnet men mamman vill adoptera bort det har pappan alltså ingen rätt till barnet utan får se det adopteras bort till någon annan?

I båda fallen blir det en hel del problem...

Jag önskar att adoption vore ett mer acceptabelt alternativ i Sverige. Idag tas adoption sällan upp som alternativ när en kvinna blivit gravid och inte vill behålla barnet. Det finns trots allt ganska många kvinnor som av etiska skäl inte vill göra abort, men det innebär inte per automatik att de vill ha barn. För dessa kvinnor kanske adoption är det bästa alternativet?

Dock är det fortfarande så att pappan självklart måste vara överens med mamman om att barnet ska adopteras bort. Det vore hemskt olyckligt om barn adopteras bort mot fäders vilja.

Jag måste ju säga att just i denna fråga är barnlösa par ett icke problem. Det har liksom öht inte med frågeställningen att göra då det handlar om huruvida adoption är bättre än abort och jag ärinte böjd att hålla med om att det är bättre med adoptioner. Och vore det så att alla barn föds önskade av föräldrar som kan ta hand om dem så är det så klart det allra allra bästa och ja, barnlösa barn har inte med det scenariot att göra då det annars skulle kunna börja luta åt åsikten att vissa ska adoptera bort sina barn vare sig de vill eller ej bara för att barnlösa ska få barn och det låter lite snurrigt för mig. Och ja, självklart är de de som mår dåligt av en abort, men jag är 100% säker på att de allra flesta mår betydligt sämre av att lämna bort ett barn de fött än att göra en abort! För även om man dödar sitt "barn" så vet man ju vad som hänt, adopterar man bort sitt barn får man leva kanske en livstid med att undra om barnet faktiskt fick det bra, hur det har det som vuxen osv osv osv.

Jag tror att de flesta oavsett hur staten styrt dem, hade valt abort framför adopteion då de flesta inte vill genomgå en graviditet med alla de krämpor och känslor de innebär för att sedan bara lämna bort sitt barn. Det är ingen situation man gärna vill sitta i och därav undviker man troligtvis den genom en abort.

Att det finns vuxna barnlösa som vill adoptera är inte ett bra argument för att vi ska försöka öka på antalet adoptioner. Barn är inte en vara som ska produceras för att möta efterfrågan från barnlösa vuxna.

Jag anser dock att fler barn i Sverige borde adopteras bort och då främst barn som är inne i fosterfamiljskarusellen (de borde aldrig behöva hamna där). Barn som aldrig får en stabil grund att stå på. Ibland går vi i Sverige lite för långt i vår strävan att försöka hålla ihop biologiska familjer. Ibland är inte de biologiska föräldrarna de lämpligaste föräldrarna.

Det håller jag med om! Har sett barn i min närhet som fått må dåligt i många många år för att det par som skulle vilja adoptera dem inte får för att Soc. vill "hålla dörren öppen" för de biologiska föräldrarna att kanske samla ihops sig så de blir bra föräldrar, något som dock aldrig har hänt med de jag känner... Det ska ju alltid handla om barnets bästa, och att vänta år ut och år in på att bioföräldrarna ska bli kapabla att ta hand om sitt barn är inte att se till barnets bästa! Jag tycker att små barn som hamnar i fosterhem ska kunna komma åter till sina föräldrar eller adopteras bort inom ett år, har inte föräldrarna ändrat sig inom det året får de stå sitt kast!

Du har uppenbarligen inte överhuvudtaget förstått vare sig trådstarten eller några andra inlägg jag skrivigt. Syftet med tråden är INTE att disskutera om abort eller adoption är att föredra för en kvinna som bär på ett oönskat barn. Det är INTE heller att argumentera för att fler kvinnor borde adoptera bort sina barn istället för att abortera dem. Och jag har definitivt INTE påstått någonstans att kvinnor skulle TVINGAS föda sina barn för att sedan adoptera bort dem.

Självklart finns alla de fysiska och känslomässiga nackdelar du radar upp ovan med att välja att föda ett barn för att adoptera bort det. Den enda egentliga nackdel med abort är att man har dödat något, och man vet inte riktigt vad det är man har tagit livet av. För kvinnor som av religösa eller känslomässiga skäl känner att denna nackdel väger tyngre än alla de nackdelar du radar upp med adoption så väntar en mycket oviss framtid om de skulle välja att föda barnet.

Vad jag var ute efter att disskutera i den här tråden var om adoption skulle kunna vara ett alternativ för just de kvinnorna. Idag är adoptioner krångliga, och ytterligare en fråga var om de är krångliga just för att vi som samhälle inte tycker att kvinnor bör se adoption som ett alternativ.

Om det är så, så är frågan hur vi förhåller oss till alla barnlösa, så detta är i högsta grad relevant. Tycker vi att det är OK att de adopterar från U-länder, men inte från Sverige? Är inte det dubbelmoral?

Om inte så skulle man kunna prata om hur man skulle kunna göra det enklare för kvinnor att välja att adoptera bort ett nyfött barn. Jag personligen anser inte att barn ska adopteras bort mot sina fäders vilja, men exempelvis så skulle man kunna tänka sig att en pappa får välja mellan att adoptera bort barnet, eller att själv ta på sig vårdnaden. På så sätt skulle risken för att barnet skulle slussas mellan olika familjehem, enbart på grund av att någon vägrar skriva på ett papper.

jag tycker inte adoptioner ska göras direkt lättare än de är idag eftersom det ÄR en stor sak att göra! Jag kan känna som så att lämnar man bort sitt barn för adoption så har man, då ska man inte få ångra sig igen och igen och igen så som kan göras i dag. Det är egentligen det enda fel jag ser, att det är svårt i Sverige att få en adoption att bli slutgiltig. Barn som omhändertas borde inte få vara omhändertagna mer än ett år och sedan adopteras bort. Punkt. Men i övrigt tycker jag inte det är mycket att ändra på. Jag tycker det är ok att adoptera både från SVerige (det sker faktiskt) och från andra länder MEN i en perfekt värld önskar jag att ingen ska adopteras bort utan kunna få bo hos föräldrar som älskar en. Självklart finns det alltid de som kommer skaffa barn fast de är totalt olämpliga och dessa barn ska adopteras bort. Jag vidhåller dock att barnlösa par inte har att göra med huruvida andra kvinnor skall välja abort eller adoption, de har inte med saken att göra. I en för mig perfekt värld föds inga barn oönskade, och de barn som är oönskade bör om mamman ösnakr det aborteras. Och ja, jag tycker det är en självklarhet att kämpa för fria aborter i alla världens länder så att kvinnor även i U-länder ska få bestämma över sin kropp och sitt liv och inte skaffa barn de inte vill eller kan ta om hand!

Ett alternativ skulle ju exempelvis vara att man inom några månader efter ett barns födsel ensidigt kan avsäga sig rätten till det. Avsäger sig båda föräldrarna rätten till barnet kan det adopteras bort. Avsäger sig bara en förälder rätten till barnet skulle den andra föräldern få hela vårdnaden om barnet, och denna förälders eventuella framtida partner skulle kunna adoptera barnet som sitt eget. Ett sådant förslag skulle ju även kunna komma åt promblemet med kvinnor som "skaffar barn ensama" genom att lura i något stackars krogragg att de går på p-piller och sedan kräver honom på underhåll under de kommande 18 åren.

Man skulle kunna ge föräldrar som funderar på adoption som alternativ till abort möjlighet att vara med och bestämma vilken familj som eventuellt ska få erbjudandet om att adoptera deras barn.

Man skulle kunna låta en nybliven pappa välja på att själv ta på sig vårdnaden om barnet eller gå med på en adoption, så att inte barnet tvingas växa upp i olika familjehem, utan att kvinnan kan vara säker på att det kommer hamna hos någon som älskar det.

Vill bara förtydliga igen att jag inte menar att man ska driva några kampanjer för att få fler att välja adoption istället för abort, eller tvinga folk att välja adoption istället för abort. Jag funderar bara på om det måste vara ett sådant krångel för de som faktiskt skulle vilja välja det, helt självmant. 

Jag menar inte att man ska försöka verka för fler adoptioner.

I övrigt håller jag med dig. Barn har rätt till trygga förhållanden.