• AnnaPannaKanna

    Tvingad in i faderskap efter ett ons

    Som rubriken lyder...
    Någon kille/man som upplevt eller upplever detta? Hur gör man?

  • Svar på tråden Tvingad in i faderskap efter ett ons
  • Julibebisen12

    inte läst alla svar men kan ju berätta för mej

    1 vecka innan jag träffade pappan till mitt kommande barn tog jag ut min spiral. Jag hade haft den inne längre än tänkt och satte bara in den pga exet. eftersom jag var singel så tänkte jag att jag likabra kan köra med kondom och slippa den extra värken.
    räknade inte med att träffa någon sådär mitt innan sommaren

    första och andra träffen hade vi kondom, tredje frågade han om jag hade skydd och då sa jag nej. Jag hade inga preventivmedel och än idag har jag inga tankar på att skaffa några (eftersom jag kommer vara ensamstående kommer jag knappast träffa någon imorgon så får man tillfälle- kondom)

    Så i mina ögon har pappan hela tiden vetat om risken

    Dock var det inget vi pratade om förens i agusti då han gjorde en annan kvinna gravid. det var otroligt jobbigt att höra men eftersom vi inte var ett par utan kk kunde jag inte göra mycket annat än att lyssna. Det värsta var dock att jag misstänkte att jag med var gravid och skulle berätta för honom samma dag. Det kunde jag inte detta
    Mensen kommer fortfarande inte och till slut beslutar en god vän att hon hämtar mej fredag morgon för att följa med till mvc för att testa mej. Tidigt på fredagsmorgonen kom mensen och jag blev enormt lättad

    så jag får veta hur han står i frågan om barn iallafall... eller hur man säger. Efter det körde vi fortfarande utan kondom, dock inte med utlösning i mej som innan... som jag skriver men lättast. 

    efter ett tag pratar vi om detta och jag säger något i stil med "ja i min nuvarande sits hade det varit bäst med abort" men för mej innebär det inte att jag ska göra det. detta då jag var arbetslös och det är knappast drömsituationen att ha barn då, men han frågade inte vidare och jag trodde han förstod det som jag menade, men såklart inte

    Sen kommer kvällen då vi har lite extra roligt som slutar med utlösning i mej (det var denna dagen eller dagarna efter som jag blev befruktad)

    En månad senare plussar jag. Jag mådde skit eftersom jag visste var han stod. Visste att det skulle bli tufft att vara ensam med ett barn. Pratade med min bästa vän i tele och sedan med ett par andra vänner med för att prata ut med någon. För att kunna ta ett beslut

    Till slut insåg jag att jag aldrig skulle kunna klara av att göra en abort. Jag skulle ångra mej så otroligt mycket. Sen var det dags att berätta, blev dagen efter.
    Pappan tog det inte bra. Han trodde att jag skulle göra abort direkt, men det sa jag att jag inte skulle. Jag skulle förstöra hans liv och allt skit han nu sa

    Sa att det enda jag ville var att han skulle vara med på förlossningen och betala underhåll... det var iallafall vad jag sa för snart 8 månader sen...

    Idag har jag ett par dagar kvar till BF. Resan har varit psykisk jobbig för mej, men jag ångrar inte mitt beslut att behålla barnet. Det enda jag ångrar var att jag var så blind. Jag borde ha satt pappan på plats direkt istället för att han skulle hålla på att "leka" med mej i 7 månader och få mej att inte kunna njuta av att vara gravid. Det kan jag fortfarande inte och känner mej ibland lurad på den här tiden

    I slutet av maj sa jag till slut stopp. Då blev det för mycket och jag orkade inte mer. Då hade han gjort en sak som tog bort allt förtroende jag hade för honom. Sa att jag ville ha minimal kontakt tills vidare. Jag är förvånad att han hållit det.
    och ja, jag har gjort allt för att involvera honom så mycket som möjligt genom att göra tidigt ul, bjudit med honom till mvc, bett honom följa med till föräldraträffarna, lånat honom böcker om grav+ gett honom en bok om det och försökt involvera honom i mina inköp för att få veta vad han tycker om sakerna (man kan ju inte gör mycket mer) men han har inte brytt sig. Han har med på ett tidigt ul, hälsopratet samt när jag bytte mvc, men annars inget

    Han får inte heller vara med på förlossningen som var tänkt från början (han kommer inte kunna vara ett bra stöd för mej och jag kommer bra bli stressad över att ha honom där), han får inte heller vänta utanför i förlossningens väntrum och kommer få veta det först efter att barnet är fött
    Han har strulat hit och det och har haft svårt att acceptera det hela, tog honom 6 månader innan han kunde berätta för sin mamma. Han tycker fortfarande inte om mitt beslut och velar fortfarande hit och dit med vissa saker. 

    I mina ögon får han skylla sig själv. Jag anser att jag har tagit mitt sk ansvar att berätta att jag inte har skydd, det var hans val att inte vilja ha kondom mer. Men han skyller såklart på mej och att jag borde varit tydligare (varför frågar han inte istället?) eller tagit en massa preventivmedel som jag inte vill (själv kan han inte tänka sig att göra det om det funnits så varför räknar han med att jag ska göra det?)

    Sen kan man aldrig tvinga någon till något, vill man ha kul får man ta sitt ansvar med. Inte för att jag förväntar mej att han kommer göra det speciellt mycket. Jag tänker inte heller krusa för honom så han kan träffa sitt barn, det är hans val att ta det steget.

    Men jag hoppas att han iallafall har lärt sig sin läxa och använder skydd oavsett vad kvinnan säger. Jag vet ett par som blivit gravida med p-medel.

    så tycker ni att jag tvingat pappan att bli pappa? eller får han stå sitt kast?

     

  • sirisdotter
    Julibebisen12 skrev 2012-07-10 16:25:14 följande:
    inte läst alla svar men kan ju berätta för mej

    1 vecka innan jag träffade pappan till mitt kommande barn tog jag ut min spiral. Jag hade haft den inne längre än tänkt och satte bara in den pga exet. eftersom jag var singel så tänkte jag att jag likabra kan köra med kondom och slippa den extra värken.
    räknade inte med att träffa någon sådär mitt innan sommaren

    första och andra träffen hade vi kondom, tredje frågade han om jag hade skydd och då sa jag nej. Jag hade inga preventivmedel och än idag har jag inga tankar på att skaffa några (eftersom jag kommer vara ensamstående kommer jag knappast träffa någon imorgon så får man tillfälle- kondom)

    Så i mina ögon har pappan hela tiden vetat om risken

    Dock var det inget vi pratade om förens i agusti då han gjorde en annan kvinna gravid. det var otroligt jobbigt att höra men eftersom vi inte var ett par utan kk kunde jag inte göra mycket annat än att lyssna. Det värsta var dock att jag misstänkte att jag med var gravid och skulle berätta för honom samma dag. Det kunde jag inte detta
    Mensen kommer fortfarande inte och till slut beslutar en god vän att hon hämtar mej fredag morgon för att följa med till mvc för att testa mej. Tidigt på fredagsmorgonen kom mensen och jag blev enormt lättad

    så jag får veta hur han står i frågan om barn iallafall... eller hur man säger. Efter det körde vi fortfarande utan kondom, dock inte med utlösning i mej som innan... som jag skriver men lättast. 

    efter ett tag pratar vi om detta och jag säger något i stil med "ja i min nuvarande sits hade det varit bäst med abort" men för mej innebär det inte att jag ska göra det. detta då jag var arbetslös och det är knappast drömsituationen att ha barn då, men han frågade inte vidare och jag trodde han förstod det som jag menade, men såklart inte

    Sen kommer kvällen då vi har lite extra roligt som slutar med utlösning i mej (det var denna dagen eller dagarna efter som jag blev befruktad)

    En månad senare plussar jag. Jag mådde skit eftersom jag visste var han stod. Visste att det skulle bli tufft att vara ensam med ett barn. Pratade med min bästa vän i tele och sedan med ett par andra vänner med för att prata ut med någon. För att kunna ta ett beslut

    Till slut insåg jag att jag aldrig skulle kunna klara av att göra en abort. Jag skulle ångra mej så otroligt mycket. Sen var det dags att berätta, blev dagen efter.
    Pappan tog det inte bra. Han trodde att jag skulle göra abort direkt, men det sa jag att jag inte skulle. Jag skulle förstöra hans liv och allt skit han nu sa

    Sa att det enda jag ville var att han skulle vara med på förlossningen och betala underhåll... det var iallafall vad jag sa för snart 8 månader sen...

    Idag har jag ett par dagar kvar till BF. Resan har varit psykisk jobbig för mej, men jag ångrar inte mitt beslut att behålla barnet. Det enda jag ångrar var att jag var så blind. Jag borde ha satt pappan på plats direkt istället för att han skulle hålla på att "leka" med mej i 7 månader och få mej att inte kunna njuta av att vara gravid. Det kan jag fortfarande inte och känner mej ibland lurad på den här tiden

    I slutet av maj sa jag till slut stopp. Då blev det för mycket och jag orkade inte mer. Då hade han gjort en sak som tog bort allt förtroende jag hade för honom. Sa att jag ville ha minimal kontakt tills vidare. Jag är förvånad att han hållit det.
    och ja, jag har gjort allt för att involvera honom så mycket som möjligt genom att göra tidigt ul, bjudit med honom till mvc, bett honom följa med till föräldraträffarna, lånat honom böcker om grav+ gett honom en bok om det och försökt involvera honom i mina inköp för att få veta vad han tycker om sakerna (man kan ju inte gör mycket mer) men han har inte brytt sig. Han har med på ett tidigt ul, hälsopratet samt när jag bytte mvc, men annars inget

    Han får inte heller vara med på förlossningen som var tänkt från början (han kommer inte kunna vara ett bra stöd för mej och jag kommer bra bli stressad över att ha honom där), han får inte heller vänta utanför i förlossningens väntrum och kommer få veta det först efter att barnet är fött
    Han har strulat hit och det och har haft svårt att acceptera det hela, tog honom 6 månader innan han kunde berätta för sin mamma. Han tycker fortfarande inte om mitt beslut och velar fortfarande hit och dit med vissa saker. 

    I mina ögon får han skylla sig själv. Jag anser att jag har tagit mitt sk ansvar att berätta att jag inte har skydd, det var hans val att inte vilja ha kondom mer. Men han skyller såklart på mej och att jag borde varit tydligare (varför frågar han inte istället?) eller tagit en massa preventivmedel som jag inte vill (själv kan han inte tänka sig att göra det om det funnits så varför räknar han med att jag ska göra det?)

    Sen kan man aldrig tvinga någon till något, vill man ha kul får man ta sitt ansvar med. Inte för att jag förväntar mej att han kommer göra det speciellt mycket. Jag tänker inte heller krusa för honom så han kan träffa sitt barn, det är hans val att ta det steget.

    Men jag hoppas att han iallafall har lärt sig sin läxa och använder skydd oavsett vad kvinnan säger. Jag vet ett par som blivit gravida med p-medel.

    så tycker ni att jag tvingat pappan att bli pappa? eller får han stå sitt kast?

     
    Kast?   Skrev du inte utlösning?   Och ja,  han får stå för den.
  • Leya
    AnnaPannaKanna skrev 2011-03-02 07:19:50 följande:
    Som rubriken lyder...
    Någon kille/man som upplevt eller upplever detta? Hur gör man?
    om man har ons är det väll jävligt lämpligt att använda kondom av både en och flertalet anledningar?! för ons betyder oftast att det existerar tillsammans med flera olika partner. RIGHT? alltså, vill man bara ligga utan att behöva ta ansvar för ett skit annat så skyddar man sig. PUNKT. och det ansvaret tar man själv och lägger aldrig nånsin över på nån annan.
  • FillesFarsa
    Leya skrev 2012-08-21 11:23:48 följande:
    om man har ons är det väll jävligt lämpligt att använda kondom av både en och flertalet anledningar?! för ons betyder oftast att det existerar tillsammans med flera olika partner. RIGHT? alltså, vill man bara ligga utan att behöva ta ansvar för ett skit annat så skyddar man sig. PUNKT. och det ansvaret tar man själv och lägger aldrig nånsin över på nån annan.
    Det är ju precis vad man gör som kvinna när man hänvisar till mannens skyldighet att trä på en påse medan man själv struntat i sina piller. Allt läggs över på mannen som får skylla sig själv.
  • Celest
    Julibebisen12 skrev 2012-07-10 16:25:14 följande:
    inte läst alla svar men kan ju berätta för mej

    1 vecka innan jag träffade pappan till mitt kommande barn tog jag ut min spiral. Jag hade haft den inne längre än tänkt och satte bara in den pga exet. eftersom jag var singel så tänkte jag att jag likabra kan köra med kondom och slippa den extra värken.

    räknade inte med att träffa någon sådär mitt innan sommaren

    första och andra träffen hade vi kondom, tredje frågade han om jag hade skydd och då sa jag nej. Jag hade inga preventivmedel och än idag har jag inga tankar på att skaffa några (eftersom jag kommer vara ensamstående kommer jag knappast träffa någon imorgon så får man tillfälle- kondom)

    Så i mina ögon har pappan hela tiden vetat om risken

    Dock var det inget vi pratade om förens i agusti då han gjorde en annan kvinna gravid. det var otroligt jobbigt att höra men eftersom vi inte var ett par utan kk kunde jag inte göra mycket annat än att lyssna. Det värsta var dock att jag misstänkte att jag med var gravid och skulle berätta för honom samma dag. Det kunde jag inte detta

    Mensen kommer fortfarande inte och till slut beslutar en god vän att hon hämtar mej fredag morgon för att följa med till mvc för att testa mej. Tidigt på fredagsmorgonen kom mensen och jag blev enormt lättad

    så jag får veta hur han står i frågan om barn iallafall... eller hur man säger. Efter det körde vi fortfarande utan kondom, dock inte med utlösning i mej som innan... som jag skriver men lättast. 

    efter ett tag pratar vi om detta och jag säger något i stil med "ja i min nuvarande sits hade det varit bäst med abort" men för mej innebär det inte att jag ska göra det. detta då jag var arbetslös och det är knappast drömsituationen att ha barn då, men han frågade inte vidare och jag trodde han förstod det som jag menade, men såklart inte

    Sen kommer kvällen då vi har lite extra roligt som slutar med utlösning i mej (det var denna dagen eller dagarna efter som jag blev befruktad)

    En månad senare plussar jag. Jag mådde skit eftersom jag visste var han stod. Visste att det skulle bli tufft att vara ensam med ett barn. Pratade med min bästa vän i tele och sedan med ett par andra vänner med för att prata ut med någon. För att kunna ta ett beslut

    Till slut insåg jag att jag aldrig skulle kunna klara av att göra en abort. Jag skulle ångra mej så otroligt mycket. Sen var det dags att berätta, blev dagen efter.

    Pappan tog det inte bra. Han trodde att jag skulle göra abort direkt, men det sa jag att jag inte skulle. Jag skulle förstöra hans liv och allt skit han nu sa

    Sa att det enda jag ville var att han skulle vara med på förlossningen och betala underhåll... det var iallafall vad jag sa för snart 8 månader sen...

    Idag har jag ett par dagar kvar till BF. Resan har varit psykisk jobbig för mej, men jag ångrar inte mitt beslut att behålla barnet. Det enda jag ångrar var att jag var så blind. Jag borde ha satt pappan på plats direkt istället för att han skulle hålla på att "leka" med mej i 7 månader och få mej att inte kunna njuta av att vara gravid. Det kan jag fortfarande inte och känner mej ibland lurad på den här tiden

    I slutet av maj sa jag till slut stopp. Då blev det för mycket och jag orkade inte mer. Då hade han gjort en sak som tog bort allt förtroende jag hade för honom. Sa att jag ville ha minimal kontakt tills vidare. Jag är förvånad att han hållit det.

    och ja, jag har gjort allt för att involvera honom så mycket som möjligt genom att göra tidigt ul, bjudit med honom till mvc, bett honom följa med till föräldraträffarna, lånat honom böcker om grav+ gett honom en bok om det och försökt involvera honom i mina inköp för att få veta vad han tycker om sakerna (man kan ju inte gör mycket mer) men han har inte brytt sig. Han har med på ett tidigt ul, hälsopratet samt när jag bytte mvc, men annars inget

    Han får inte heller vara med på förlossningen som var tänkt från början (han kommer inte kunna vara ett bra stöd för mej och jag kommer bra bli stressad över att ha honom där), han får inte heller vänta utanför i förlossningens väntrum och kommer få veta det först efter att barnet är fött

    Han har strulat hit och det och har haft svårt att acceptera det hela, tog honom 6 månader innan han kunde berätta för sin mamma. Han tycker fortfarande inte om mitt beslut och velar fortfarande hit och dit med vissa saker. 

    I mina ögon får han skylla sig själv. Jag anser att jag har tagit mitt sk ansvar att berätta att jag inte har skydd, det var hans val att inte vilja ha kondom mer. Men han skyller såklart på mej och att jag borde varit tydligare (varför frågar han inte istället?) eller tagit en massa preventivmedel som jag inte vill (själv kan han inte tänka sig att göra det om det funnits så varför räknar han med att jag ska göra det?)

    Sen kan man aldrig tvinga någon till något, vill man ha kul får man ta sitt ansvar med. Inte för att jag förväntar mej att han kommer göra det speciellt mycket. Jag tänker inte heller krusa för honom så han kan träffa sitt barn, det är hans val att ta det steget.

    Men jag hoppas att han iallafall har lärt sig sin läxa och använder skydd oavsett vad kvinnan säger. Jag vet ett par som blivit gravida med p-medel.

    så tycker ni att jag tvingat pappan att bli pappa? eller får han stå sitt kast?

     



    Tycker det är märkligt att du inte tog mer ansvar för skydd. Du var medvetet utan, hade redan en gång misstänkt graviditet och vet vart han står. Ändå fortsätter du skyddslöst och då anser jag nog att du gjort detta med flit!

    Oavsett om han förstår konsekvenserna så är det ju ändå ett avsiktligt utnyttjande för att få ett barn. Du visste ju redan att det inte skulle bli ni ändå.
  • Hjallmar
    Spacefrog skrev 2012-07-10 09:54:20 följande:
    Riktig man? Du menar att han saknar penis (och har vagina iställer, eller?) om han inte tar sitt ansvar? Men hur kunde han i så fall befrukta någon? Eller trillar liksom penisen av, kromosomerna blir muterade, osv, när han inte tar sitt ansvar?
  • Monk

    Men är du som man livrädd för att bli "tvingad in i faderskap", avstå sex med random främling efter dimmig kväll på krogen. Sexa ensam. Eller med sex-partner du känner/litar på/kan diskutera risken för barn med och tillvägagångssätt för att undvika en eventuell graviditet samt syn på hantering av eventuell graviditet.

    Och nej, båda parterna skyddar sig inte gemensamt genom p-piller, kvinnan skyddar sig. Vill en man skydda sig föreslår jag kondom, för rent krasst finns det risk för graviditet trots p-piller och du vet inte hur bra tjejen är på att komma ihåg att ta pillren, om hon ens gör det.

    Kondom i eventuell kombo med p-piller ger ett mycket bra skydd. Är du rädd för att den ska gå sönder, double up eller skippa penetrationssexet i fittan. Finns massor av sätt att ha sex och undvika barnalstringsrisken, petting, oralsex, analsex till exempel.

    Blir kvinnan ändå gravid? Sorry. Hennes kropp, hennes beslut  vad som ska ske. Som man kan du välja att vara en närvarande eller frånvarande pappa, men underhållet kommer du inte ifrån om du skrivit under faderskapstestet.

  • Leya
    FillesFarsa skrev 2012-08-31 01:36:42 följande:
    Det är ju precis vad man gör som kvinna när man hänvisar till mannens skyldighet att trä på en påse medan man själv struntat i sina piller. Allt läggs över på mannen som får skylla sig själv.
    det är den som med säkerhet vet med sig att han eller hon aldrig vill ha barn eller absolut inte med denna partner som har ansvaret för EGEN del. RIGHT? man kan bara ta ansvar för sin egen del. man kan aldrig nånsin skylla på nån annan. för hur fan skulle det se ut? tänk på dessa tjejer som blivit oplanerat gravida. tänk om de skulle löpa amok på killen och gå totalt banan för att HAN gjort de gravida och inte skyddat de från att bli gravida.
  • EllinorE
    AnnaPannaKanna skrev 2011-03-02 07:34:54 följande:
    Hon åt piller
    Jo det är många kvinnor som blir på hugget då vi faktiskt inte kan styra när ppillren inte skyddar 100%igt.
    Och man måste ju ändå säga det, det finns INGEN som sagt att ppiller faktiskt skyddar 100%igt, utan med ppiller får man alltid höra: och han skall ha kondom.
    Då blir man 100%igt skyddad.
    Detta är allmänbildning och både män och kvinnor vet detta vid detta laget!
    Det är hemskt åt båda hållen som du säger-både abort och ofrivilligt faderskap.
    ¨
    Men
    jag vill påstå att det blir inte ofrivilligt faderskap förens du, med bevis, kan säga att hon spolade ner pillren i toaletten och ändå sa att du kunde komma i henne.
    (om hon sa att det va okej så kunde du ju också sagt, mjo men jag drar nog på en kondom iaf för inget är 100%)

    Kan tro att du är ledsen, men om hon gick på piller (alltså tog sitt ansvar) och du inte gjorde vad du kunde för att skydda dig, så har hon rätten måste jag säga, att göra vad hon anser är det rätta i hennes sits.

    Jag vill inte säga riktigt vart jag står, hade jag varit henne så hade jag agerat exakt likadant.
    Men ser jag utifrån en mans synpunkt så förstår jag det olustiga i det hela.

    Men okej, jag säger såhär som kontentan på det hela:

    Dags att sluta beskylla endera könet och dra på gummi och piller i allra högsta grad. 
    Sluta skylla på att det är obekvämt med kodis och att det är därför ppiller finns... Jag är allergisk mot glidmedlet i kondomer så jag måste köpa speciella (och detta gör jag fast jag är gift OCH går på ppiller) för just det - inga oönskade knoddar här inte!
    (i för sig stämmer inte detta längre, då nu önskar vi oss knoddar, men för 6 månader sedan såg det ut så)

    TS, jag sörjer ert barn, precis som du, och hoppas att ni löser allt i alla fall.
    Lycka till! 
     
  • Mims01
    Monk skrev 2013-01-01 17:51:50 följande:
    Men är du som man livrädd för att bli "tvingad in i faderskap", avstå sex med random främling efter dimmig kväll på krogen. Sexa ensam. Eller med sex-partner du känner/litar på/kan diskutera risken för barn med och tillvägagångssätt för att undvika en eventuell graviditet samt syn på hantering av eventuell graviditet.

    Och nej, båda parterna skyddar sig inte gemensamt genom p-piller, kvinnan skyddar sig. Vill en man skydda sig föreslår jag kondom, för rent krasst finns det risk för graviditet trots p-piller och du vet inte hur bra tjejen är på att komma ihåg att ta pillren, om hon ens gör det.

    Kondom i eventuell kombo med p-piller ger ett mycket bra skydd. Är du rädd för att den ska gå sönder, double up eller skippa penetrationssexet i fittan. Finns massor av sätt att ha sex och undvika barnalstringsrisken, petting, oralsex, analsex till exempel.

    Blir kvinnan ändå gravid? Sorry. Hennes kropp, hennes beslut  vad som ska ske. Som man kan du välja att vara en närvarande eller frånvarande pappa, men underhållet kommer du inte ifrån om du skrivit under faderskapstestet.
  • Kloksomenbok

    Vid ev tillfälliga sexförbindelser så är det väl ändå bådas ansvar att fråga om skydd? Om det sen ändå blir barn fastän skydd användes så tycker jag det är väldigt egoistisk att en tjej väljer att behålla ett barn mot killens viilja. Och självklart tyvärr ännu värre om tjejen vill bli gravid och tycker killen får skylla sig själv. Och vill ha barn på egen hand och nån frånvarande pappa som betalar underhåll. Sånt är fult och barnet får ta konsekvensern.

  • Richard1986
    Julibebisen12 skrev 2012-07-10 16:25:14 följande:

    inte läst alla svar men kan ju berätta för mej

    1 vecka innan jag träffade pappan till mitt kommande barn tog jag ut min spiral. Jag hade haft den inne längre än tänkt och satte bara in den pga exet. eftersom jag var singel så tänkte jag att jag likabra kan köra med kondom och slippa den extra värken.
    räknade inte med att träffa någon sådär mitt innan sommaren

    första och andra träffen hade vi kondom, tredje frågade han om jag hade skydd och då sa jag nej. Jag hade inga preventivmedel och än idag har jag inga tankar på att skaffa några (eftersom jag kommer vara ensamstående kommer jag knappast träffa någon imorgon så får man tillfälle- kondom)

    Så i mina ögon har pappan hela tiden vetat om risken

    Dock var det inget vi pratade om förens i agusti då han gjorde en annan kvinna gravid. det var otroligt jobbigt att höra men eftersom vi inte var ett par utan kk kunde jag inte göra mycket annat än att lyssna. Det värsta var dock att jag misstänkte att jag med var gravid och skulle berätta för honom samma dag. Det kunde jag inte detta
    Mensen kommer fortfarande inte och till slut beslutar en god vän att hon hämtar mej fredag morgon för att följa med till mvc för att testa mej. Tidigt på fredagsmorgonen kom mensen och jag blev enormt lättad

    så jag får veta hur han står i frågan om barn iallafall... eller hur man säger. Efter det körde vi fortfarande utan kondom, dock inte med utlösning i mej som innan... som jag skriver men lättast. 

    efter ett tag pratar vi om detta och jag säger något i stil med "ja i min nuvarande sits hade det varit bäst med abort" men för mej innebär det inte att jag ska göra det. detta då jag var arbetslös och det är knappast drömsituationen att ha barn då, men han frågade inte vidare och jag trodde han förstod det som jag menade, men såklart inte

    Sen kommer kvällen då vi har lite extra roligt som slutar med utlösning i mej (det var denna dagen eller dagarna efter som jag blev befruktad)

    En månad senare plussar jag. Jag mådde skit eftersom jag visste var han stod. Visste att det skulle bli tufft att vara ensam med ett barn. Pratade med min bästa vän i tele och sedan med ett par andra vänner med för att prata ut med någon. För att kunna ta ett beslut

    Till slut insåg jag att jag aldrig skulle kunna klara av att göra en abort. Jag skulle ångra mej så otroligt mycket. Sen var det dags att berätta, blev dagen efter.
    Pappan tog det inte bra. Han trodde att jag skulle göra abort direkt, men det sa jag att jag inte skulle. Jag skulle förstöra hans liv och allt skit han nu sa

    Sa att det enda jag ville var att han skulle vara med på förlossningen och betala underhåll... det var iallafall vad jag sa för snart 8 månader sen...

    Idag har jag ett par dagar kvar till BF. Resan har varit psykisk jobbig för mej, men jag ångrar inte mitt beslut att behålla barnet. Det enda jag ångrar var att jag var så blind. Jag borde ha satt pappan på plats direkt istället för att han skulle hålla på att "leka" med mej i 7 månader och få mej att inte kunna njuta av att vara gravid. Det kan jag fortfarande inte och känner mej ibland lurad på den här tiden

    I slutet av maj sa jag till slut stopp. Då blev det för mycket och jag orkade inte mer. Då hade han gjort en sak som tog bort allt förtroende jag hade för honom. Sa att jag ville ha minimal kontakt tills vidare. Jag är förvånad att han hållit det.
    och ja, jag har gjort allt för att involvera honom så mycket som möjligt genom att göra tidigt ul, bjudit med honom till mvc, bett honom följa med till föräldraträffarna, lånat honom böcker om grav+ gett honom en bok om det och försökt involvera honom i mina inköp för att få veta vad han tycker om sakerna (man kan ju inte gör mycket mer) men han har inte brytt sig. Han har med på ett tidigt ul, hälsopratet samt när jag bytte mvc, men annars inget

    Han får inte heller vara med på förlossningen som var tänkt från början (han kommer inte kunna vara ett bra stöd för mej och jag kommer bra bli stressad över att ha honom där), han får inte heller vänta utanför i förlossningens väntrum och kommer få veta det först efter att barnet är fött
    Han har strulat hit och det och har haft svårt att acceptera det hela, tog honom 6 månader innan han kunde berätta för sin mamma. Han tycker fortfarande inte om mitt beslut och velar fortfarande hit och dit med vissa saker. 

    I mina ögon får han skylla sig själv. Jag anser att jag har tagit mitt sk ansvar att berätta att jag inte har skydd, det var hans val att inte vilja ha kondom mer. Men han skyller såklart på mej och att jag borde varit tydligare (varför frågar han inte istället?) eller tagit en massa preventivmedel som jag inte vill (själv kan han inte tänka sig att göra det om det funnits så varför räknar han med att jag ska göra det?)

    Sen kan man aldrig tvinga någon till något, vill man ha kul får man ta sitt ansvar med. Inte för att jag förväntar mej att han kommer göra det speciellt mycket. Jag tänker inte heller krusa för honom så han kan träffa sitt barn, det är hans val att ta det steget.

    Men jag hoppas att han iallafall har lärt sig sin läxa och använder skydd oavsett vad kvinnan säger. Jag vet ett par som blivit gravida med p-medel.

    så tycker ni att jag tvingat pappan att bli pappa? eller får han stå sitt kast?

     


    Så killen gjorde alltså en annan KK gravid kort innan han gjorde dig gravid och gissningsvis har barn med henne också ? Hade jag varit du så hade jag avbrutit våran KK-relation  när jag blivit informerad om den första graviditeten och sagt åt honom att ta ansvar för barnet han avlat och vårda relationen till den mamman innan han har sex med andra igen.

    Dig använde han ju som en leksak för att leka med dina känslo och kanske för att skingra hans egna tankar? Fruktansvärt respektlöst !

    Nu är jag man och jag har varit i killens situation 2 gånger så jag vet ganska så bra hur jag reagerar i olika situationer. Jag kan säga att jag hade pausat alla mina tillfälliga förbindelser om jag gjort någon av dom gravid och fått veta att hon kommer att behålla barnet. Även om det inte är aktuellt med någon kärleksrelation med mamman så hade jag velat fokusera enbart på den relationen över den närmaste framtiden, lära känna mamman bättre, prata ihop oss, och hjälpa och stötta på de sätt jag kan under graviditeten?. Innan jag börjar ha sex med andra igen

    Sex utan kondom med utlösning inuti är den bästa formen av sex. Det tror jag nog ingen säger något annat om? Men det är ju så man gör barn så klarar man inte av att hantera riskerna på ett vuxet och ansvarsfullt sätt så får man snällt skydda sig bättre iallafall
  • Richard1986
    RaYzLeR skrev 2023-10-02 00:48:17 följande:

    Tråden är från 2011-03-02 07:19:50


    Säg det efter att jag skickat 😂 nåväl nu fick den en 12-årig uppdatering
  • RaYzLeR
    Richard1986 skrev 2023-10-02 00:56:24 följande:
    Säg det efter att jag skickat 😂 nåväl nu fick den en 12-årig uppdatering
    Vem vet, ts kanske fortfarande är aktiv? 🤣
Svar på tråden Tvingad in i faderskap efter ett ons